Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Traumatisk stress kommer att försvinna

Traumatisk stress kommer att försvinna

Traumatisk stress kommer att försvinna

DU KANSKE är krigsveteran och lider av mardrömmar och flashbacks som gör att det verkar som om kriget fortfarande pågår. Du kanske har varit offer för sådant hjärtlöst våld som våldtäkt och känner att en del av dig dog i och med den skrämmande händelsen. Eller också kan det vara så att en närstående har dött i en naturkatastrof eller olycka och att du tycker att det är mycket smärtsamt att leva vidare utan denne.

Undrar du om sådana känslor kan förändras? Vi kan med övertygelse svara: Ja, det kan de! Under tiden kan alla som kämpar med något trauma finna tröst i Guds ord, Bibeln.

Hjälpta att uthärda trauman

För nästan två tusen år sedan upplevde aposteln Paulus skrämmande och livshotande händelser. Hans beskrivningar av några av dem finns bevarade i Bibeln. Paulus skrev: ”Vi vill ... inte att ni skall vara okunniga ... om den vedermöda som vi råkade ut för i provinsen Asia, att vi var under ytterligt stor press utöver vår kraft, så att vi var mycket ovissa till och med om livet. Ja, vi kände inom oss att vi hade fått dödsdomen.” — 2 Korinthierna 1:8, 9.

Man vet inte exakt vad som hände vid det tillfället, men det var helt klart traumatiskt. (2 Korinthierna 11:23–27) Hur klarade då Paulus av att handskas med efterverkningarna?

Om pärsen i Asien skrev han: ”Välsignad vare vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, den ömma barmhärtighetens Fader och all trösts Gud, som tröstar oss i all vår vedermöda, så att vi skall kunna trösta dem som är i allt slags vedermöda, genom den tröst med vilken vi själva nu tröstas av Gud.” — 2 Korinthierna 1:3, 4.

Ja, hjälp åt sådana som överlevt traumatiska händelser kan fås från ”den ömma barmhärtighetens Fader och all trösts Gud”. Hur kan du då få sådan tröst?

Hur man får hjälp

Först och främst: be någon om hjälp. Om man känner sig känslomässigt förlamad, bör man komma ihåg att andra också har känt det så här. De som har övervunnit sådana känslor är vanligtvis glada att få hjälpa andra. De känner det ofta som aposteln Paulus: att det stöd de fick från Gud under sina prövningar också behöver ges åt ”dem som är i allt slags vedermöda”. Man bör inte tveka att vända sig till ett Jehovas vittne — någon av dem som man känner sig väl till mods med — och be om bistånd när det gäller att få hjälp från Jehova, ”all trösts Gud”.

Var ihärdig i bönen. Om man har svårt att be på grund av vredeskänslor, kan man fråga någon som är andligen kvalificerad om denne vill be tillsammans med en. (Jakob 5:14–16) När man talar till Jehova Gud, bör man komma ihåg följande ord i 1 Petrus 5:7: ”Kasta allt ert bekymmer på honom, eftersom han bryr sig om er.” Bibeln framhåller gång på gång det personliga intresse som Gud visar för var och en av sina tjänare.

Den som skrev Psalm 94 kan mycket väl ha upplevt något mycket traumatiskt, för han skrev: ”Om inte Jehova hade varit mig till hjälp, hade inom kort min själ haft sin boning i det tysta. När jag sade: ’Min fot kommer sannerligen att röra sig ostadigt’, var det din kärleksfulla omtanke, o Jehova, som fortsatte att stödja mig. När mina oroande tankar blev många inom mig, var det din rika tröst som började smeka min själ.” — Psalm 94:17–19.

En del som upplever traumatisk stress är särskilt tyngda av ”oroande tankar”, vilka ibland kan bli till en störtflod av panik eller raseri. Men uppriktig bön kan bidra till att ”stödja” en tills de här känslorna försvinner. Man bör betrakta Jehova som en kärleksfull förälder och sig själv som ett litet barn som han kärleksfullt skyddar. Och man bör komma ihåg Bibelns löfte: ”Guds frid, som övergår allt förstånd, skall skydda era hjärtan och era sinnesförmögenheter med hjälp av Kristus Jesus.” — Filipperna 4:7.

Läkningsprocessen, vare sig den är fysisk, mental eller andlig, är en gradvis process. Så det skulle vara orealistiskt att förvänta att bön ger ögonblicklig frid åt dem som har skadats allvarligt av traumatiska händelser. Men det är mycket viktigt att den drabbade ber ihärdigt. Det hjälper en att inte överhopas av posttraumatiska känslor som kan leda till att man ger upp hoppet om att bli fri från sina besvär.

Läs och meditera över Guds ord. Om man har svårt att koncentrera sig, kan man be att någon tillsammans med en läser tröstande bibliska berättelser. Man kan välja delar som visar hur stor omtanke Jehova har om sina trogna, oavsett hur deprimerade eller förtvivlade dessa kan känna sig.

Jane, som nämndes i de föregående artiklarna, fann tröst i många delar av Psalmernas bok, till exempel Psalm 3:1–8; 6:6–8; 9:9, 10; 11:1–7; 18:5, 6; 23:1–6; 27:7–9; 30:11, 12; 31:12, 19–22; 32:7, 8; 34:18, 19; 36:7–10; 55:5–9, 22; 56:8–11; 63:6–8; 84:8–10; 130:1–6. Man bör försöka att inte läsa för mycket ur Bibeln vid varje tillfälle, utan i stället ta sig tid till att meditera över det man läst och be.

Problem utan motstycke nu

Sorgligt nog bör det inte förvåna oss att det förekommer många våldtäkter, mord, krig och mycket meningslöst våld i dagens värld. Varför inte det? Jo, Jesus Kristus sade att vår tid skulle kännetecknas av den ”tilltagande laglösheten”. Han tillade: ”Kärleken hos flertalet [skall] svalna.” Matteus 24:7, 12.

På senare år har det blivit alltför vanligt med traumatisk stress, som ofta är ett resultat av just de händelser som Jesus förutsade. Som det berättas i Bibeln i Matteus, kapitel 24, Markus, kapitel 13, och Lukas, kapitel 21, sade Jesus att det skulle vara internationella krig, naturkatastrofer och ökad laglöshet och kärlekslöshet i ändens tid för den här världen. Men som Jesus också sade är lindring nära.

Sedan Jesus sagt att traumatiska händelser skulle inträffa i hela världen och beskrivit början på den påföljande ”stora vedermödan”, förklarade han vad människor då skulle göra: ”Räta då upp er och lyft upp era huvuden, därför att er befrielse närmar sig.” (Matteus 24:21–31; Lukas 21:28) Ja, medan världsförhållandena försämras kan vi vara säkra på att en stor vedermöda över den här tingens ordning, som skapar så mycket trångmål, kommer att kulminera i att all ondska försvinner och att en ny, rättfärdig ordning införs. — 1 Johannes 2:17; Uppenbarelseboken 21:3, 4.

Vi bör inte bli förvånade över att vår befrielse skall komma först när ondska och våld har nått sin kulmen. Guds domar i det flydda mot världen på Noas tid och de usla invånarna i Sodom och Gomorra följde ett liknande mönster. Detta tidigare verkställande av domar från Gud visar vad som kommer att hända i framtiden. — 2 Petrus 2:5, 6.

Slutet på traumatisk stress

Om du har drabbats av posttraumatisk stress (PTSD), kanske du undrar om dina smärtfyllda minnen någonsin kommer att försvinna. Svaret är: Ja, det kommer de att göra! I Jesaja 65:17 säger Jehova Gud: ”Jag skapar nya himlar och en ny jord; och de förra tingen kommer inte att bli ihågkomna, inte heller kommer de att stiga upp i hjärtat.” De psykologiska ärr som kommer av tidigare trauman kan tyckas vara permanenta, men i det här bibelstället försäkras vi om att vi en dag kommer att befrias från det obehag dessa minnen framkallar.

Nu, över ett år efter våldtäktsförsöket, tjänar Jane som pionjär (heltidsförkunnare) bland Jehovas vittnen. ”Det var inte förrän rättegången var över och förövaren hade dömts — mer än åtta månader efter överfallet — som jag verkligen kände mig som mig själv igen”, sade hon nyligen. ”Förra året vid den här tiden kunde jag inte ha föreställt mig den frid och lycka som jag nu känner. Jag tackar Jehova för det underbara hoppet om evigt liv och tillfället att berätta för andra om det hoppet.” — Psalm 27:14.

Om du kämpar med den misströstan och känslomässiga förlamning som kommer av PTSD, kan det hoppet hjälpa även dig.

[Bild på sidan 8]

Att du är med vid kristna möten kan hjälpa dig att uthärda

[Bilder på sidorna 8, 9]

Att du läser Guds ord och ber kan bidra till att stödja dig

[Bild på sidan 10]

Snart kommer alla traumatiska känslor att höra till det förgångna