Blick på världen

Regnskogar

Hittills har man trott att Indiens regnskog har varit koncentrerad till den sydliga delstaten Kerala. Men enligt tidskriften Down to Earth, som utkommer i New Delhi, har miljövårdaren Saumyadeep Dutta nyligen upptäckt ett annat regnskogsområde. Det är ett 500 kvadratkilometer stort område som förbinder de nordöstra delstaterna Assam och Arunachal Pradesh med varandra. Den här regnskogen har ett rikt djurliv – där finns ”32 däggdjursarter och 260 fågelarter, till exempel elefant, tiger, trädleopard, kinesisk myrkott, läppbjörn, sambarhjort, holokgibbon, svart silverfasan, näshornsfågel och mandarinand”. Men som det påpekas i Down to Earth hotas många regnskogar av den internationella efterfrågan på det som skogen kan ge. En del naturforskare fruktar att regnskogarna helt enkelt kommer att bli jordbruksmark om de genom avskogning töms på sådana produkter.

Den ständigt stigande kostnaden för kriminalitet

”Kriminaliteten i England och Wales kostar samhället 60 miljarder pund [c:a 900 miljarder kronor] varje år”, enligt Londontidningen The Independent. Den här summan, som av det brittiska inrikesministeriet betraktas som en försiktig beräkning, motsvarar 6,7 procent av landets bruttonationalprodukt. Mord och dråp är helt klart de mest kostnadskrävande brotten. Vart och ett av dessa brott kostar landet i genomsnitt mer än 1 miljon pund (c:a 15 miljoner kronor), medan andra allvarliga våldsbrott i genomsnitt kostar landet 19 000 pund (c:a 285 000 kronor). Bedrägeri och förfalskning svarar för nästan en fjärdedel av den totala kostnaden. Men i de här beräkningarna innefattas inte ”de kostnader som har att göra med verkningarna på offrens familjer, försäkringsanspråk, ... brottsförebyggande åtgärder och rädsla för kriminalitet”, tillägger tidningen.

Mörning med sprängämnen

Kockar brukar vanligtvis möra segt kött genom att bulta ut det med en biffbultare eller genom att tillsätta produkter som innehåller mörande enzymer. Men i tidskriften New Scientist berättas det om forskare i Maryland i USA som har använt kraftfulla stötvågor för att möra kött. Forskarna placerade köttet på en plåtskiva i botten av en vattenfylld papperskorg i plast. Sedan utlöste man en sprängladdning motsvarande en fjärdedels dynamitgubbe i papperskorgen. ”Vattnet leder stötvågorna genom köttet, men tyvärr sprängs papperskorgen i småbitar”, heter det i tidskriften. Förutom att den här metoden mörar köttet dödas även bakterier, till exempel E. coli, som kan orsaka matförgiftning. Men Randy Huffman vid American Meat Institute konstaterar: ”Den verkliga utmaningen blir att få det här att fungera i vardagslivet.”

Fartyg sprider sjukdomar

”Runt om i världen sprider fartygens vattenbarlast sjukdomar som hotar människor, djur och växter”, heter det i Londontidningen The Daily Telegraph. Vattenbarlast används för att stabilisera fartyg, och det töms ut i havet eller vid anlöpningshamnar. Forskare från Smithsonian Environmental Research Center i Maryland i USA har funnit att vattenbarlast från oceangående fartyg innehåller stora mängder bakterier och virus. I Chesapeake Bay undersökte man barlasten på 15 fartyg, och det förekom kolerabakterier i plankton från alla fartygen. Vattenbarlasten innehöll som regel sex till åtta gånger fler bakterier och virus än antalet andra organismer, nämligen 830 miljoner bakterier och 7,4 miljarder virus per liter.

För många leksaker

”Enligt nya rön håller barn på att glömma bort hur man leker, och det beror på att de får alltför många leksaker och spel”, meddelas det i Londontidningen The Sunday Times. Undersökningen motiverades till viss del av att man i Storbritannien känner oro över att ”barndomen är något som oåterkalleligt håller på att förändras på grund av att föräldrar i stället för att vara tillsammans med sina barn ger dem leksaker och låter dem leka med datorer och titta på TV”. Efter att ha iakttagit 3 000 barn i åldern tre till fem år drog professor Kathy Sylva vid Oxford University slutsatsen: ”Barn verkar bli distraherade av att ha alltför många leksaker, och då kan de inte ta emot undervisning och leker inte heller bra.”

 Depression på arbetet

”På arbetsplatserna ... ökar ångest, utbrändhet och depression lavinartat”, rapporteras det i Londontidningen The Guardian. Enligt Internationella arbetsorganisationen, ett fackorgan inom FN, har så många som 3 av 10 anställda i Storbritannien psykiska problem, och var tionde arbetare i USA uppges lida av svår depression. För nästan sju procent av dem som förtidspensioneras i Tyskland är depression den bakomliggande orsaken. Över 50 procent av arbetskraften i Finland har stressrelaterade besvär. På grund av de ständigt stigande arbetslöshetssiffrorna i Polen har antalet ångestdrabbade där ökat med 50 procent under 1999, och självmorden ökade också. I rapporten förutser man att depressioner kommer att öka dramatiskt på grund av att man ständigt växlar över till ny teknik och ny arbetsorganisation på arbetsplatserna. Man tror också att ”år 2020 kommer stress och psykiska problem att vara en större orsak till förlust av arbetstid än trafikolyckor, aids och oroligheter”.

Tigerns rytande

Varför verkar både djur och vissa människor bli helt paralyserade när en tiger ryter? Enligt Londontidningen The Sunday Telegraph har forskare vid Fauna Communications Research Institute i North Carolina i USA ”funnit att tigern ger ifrån sig ett infraljud – ett lågt morrande som människor inte kan höra”. Människan kan bara höra ljud som överstiger 20 Hz, men samtidigt som tigern ”ryter frambringar den också låga morranden på 18 Hz eller lägre. Enligt Elizabeth von Muggenthaler, föreståndare för institutet, blir följden att man faktiskt kan känna att tigern ryter, något som gör att man för ett ögonblick blir helt paralyserad”, förklaras det i tidningen. Till och med erfarna tigerdomptörer har upplevt detta fenomen.

Bättre än bekämpningsmedel

Lantbrukare i Östafrika använder växter i stället för bekämpningsmedel för att få bättre majsskördar, enligt tidskriften New Scientist. Majsodlare i Östafrika ställs inför två allvarliga skadegörare. Den ena är Striga hermonthica, en parasitväxt som varje år ödelägger majsskördar till ett värde av motsvarande 100 miljarder kronor. Forskaren Ziadin Khan från Kenya upptäckte att den här parasiten inte trivs om en ärtväxt, Desmodium, planteras mellan raderna. Den andra skadegöraren är larven från insekten Chilo suppressalis, som de flesta år förstör en tredjedel av majsskörden. Men Khan har funnit att den här insekten föredrar att äta elefantgräs. Om odlarna planterar elefantgräs på sina fält, lockas insekterna bort från majsen. Larverna fastnar och dör i en klibbig vätska som gräset producerar. ”Det är bättre än bekämpningsmedel och mycket billigare”, säger Khan. ”Det har dessutom ökat avkastningen här med mellan 60 och 70 procent.”

Arkeologens bluff

En av Japans mest framstående arkeologer, som har kallats ”Guds händer” på grund av sina till synes enastående upptäckter, har avslöjats som bedragare. Journalister från tidningen Mainichi Shimbun satte upp en videokamera och överraskade arkeologen när han grävde ner artefakter vid en utgrävning innan de andra i teamet anlände. Då han inte kunde neka till bevisen erkände han att han hade grävt ner föremål från sin egen samling. Nu går man på nytt igenom alla forskningsresultat från hans 30-åriga bana som arkeolog. Bokförläggare räknar med att behöva revidera arkeologisk referenslitteratur och skolböcker på grund av detta.

Olyckshändelser med barn

Enligt en undersökning som UNICEF gjort i 26 länder är olyckshändelser den främsta dödsorsaken bland barn i de rika nationerna. Varje år inträffar ungefär 20 000 olycksfall bland barn i de länder som ingick i studien, och olyckorna ”svarade för nästan 40 procent av dödsfallen i åldrarna 1 till 14 år”, rapporterar Mainichi Daily News i Japan. Faktorer som ökar risken för att barn skall råka ut för olyckor är fattigdom och stora familjer samt att föräldrarna missbrukar droger eller att ensamstående föräldrar fostrar barnen utan hjälp. UNICEF vill att man riktar uppmärksamheten på ”beprövade ’livräddare’: hjälmar, hastighetsbegränsningar i tättbefolkade områden, bilbarnstolar, säkerhetsbälten, barnsäkra lock på medicinburkar, brandvarnare i hemmen och säkerhetsbestämmelser för lekplatser”.