Hösten – en fantastisk årstid

HÖSTEN är en mycket speciell tid på året. Det är en tid när en blå himmel, soliga dagar och svala nätter i tempererade klimat gör att kullarna undan för undan smyckas i olika nyanser – gult, brandgult och rött. Det är en tid då röda och gula lövfällande träd prunkar framför en dämpad bakgrund av ständigt gröna tallar och cederträd.

I orientaliska länder som Japan och Korea uppskattar man hösten särskilt mycket. I Japan är det många som säger att de är ”på jakt efter höstens färger”, och då menar de att de gör höstutflykter där de beundrar naturens ”konstverk”.

Det här är den tid på året då många av nationalparkerna i Korea är som vackrast. I tidningarna finns därför information om när det är bäst att se höstens färger. Soraksan, en av Koreas mest berömda nationalparker, är ett populärt utflyktsmål. Granitklipporna och de höga utlöparna, som alla är smyckade med tallar som klänger sig fast vid dem, är det mest karakteristiska för det orientaliska landskapet. På hösten ligger ett eldfärgat pärlband av bokar och lönnar kring granitmonoliterna i Soraksan. När de här kullarna reser sig ur morgondimman, blir den som är uppe med tuppen belönad med en syn som han aldrig kommer att glömma.

”Jag tycker om att vandra i bergen, särskilt på hösten”, förklarar Park Ii-kyun, en pigg korean i 70-årsåldern. ”Då verkar  det som om Gud klär kullarna i många färger, som ändras från dag till dag och som lyser upp omgivningen under den molnfria hösthimlen.” Hans hustru, Kông-young, tycker om att se hur höstlöven fladdrar runt som gyllene fjärilar.

Varför ändrar löven färg?

För den nyfikne kräver den här färgrika förvandlingen en förklaring. Vad avgör om ett löv blir gult eller rött?

Höstens färger är en del av den process då träden förbereder sig för vintern. Höstens allt kortare dagar talar om för trädets inbyggda klocka att det är dags att börja strypa tillförseln av vatten och näring till löven. Varje löv reagerar genom att skapa ett korkliknande skikt i bladbasen som hindrar tillförseln och till slut gör att lövet faller av.

Medan den här processen pågår gör karotenoider att löven blir gula eller orangefärgade. De här färgämnena finns vanligtvis i löven redan under sommaren, men de märks inte, eftersom det gröna klorofyllet, som också finns i löven, är mest framträdande. Sedan har vi den röda färgen – den kommer främst från antocyanin, ett färgämne som löven inte producerar förrän på hösten. Under hösten bryts klorofyllet ner, och de gula och röda färgämnena börjar dominera. När det inte finns något klorofyll kvar, har poppellöven blivit ljusgula, och lönnlöven har fått en lysande röd färg.

På jakt efter en fantastisk höst

De flesta naturälskare har märkt att höstscenerierna skiljer sig något från år till år och från plats till plats. Det har mycket att göra med vilka  slag av lövfällande träd som finns i området. Olika lönnarter, till exempel, producerar fantastiska röda färgnyanser. Många av de här arterna växer naturligt i Orienten, men de planteras också ofta i parker och trädgårdar.

En annan faktor är klimatet. Hur mycket antocyanin som löven producerar beror till stor del på vädret. Klara, soliga dagar och svala nätter gör att löven kan producera största möjliga mängd antocyanin. Hösten i Fjärran Östern brukar vanligtvis kännetecknas av just sådana förhållanden. Både Japan och Korea är bergiga länder, och många av kullarna är täckta av lövfällande träd. Det utgör en idealisk miljö för besökare att se på höstens färger.

En fyndig återvinningsprocess

Hela lövfällningsprocessen är både praktisk och vacker. Tack vare den kan träden bevara vatten och energi under vintern. Dessutom avlägsnas giftiga restprodukter, som under sommaren samlas i löven.

Vad händer med de miljarder löv som faller till marken? Insekter, svampar, maskar och andra djur som lever i jorden ser snart till att allt det här organiska materialet omvandlas till humus, en viktig del av fruktbar jord. Löven, som var en del av ett fantastiskt skådespel, faller till marken och berikar den som förberedelse för nästa vår. Kan du föreställa dig en mer tilltalande återvinningsprocess? När vi stannar upp för att beundra ett sådant verk, kan vi faktiskt känna det som om ”träden på fältet ... klappar i händerna”, medan de tyst prisar sin Skapare. (Jesaja 55:12; Psalm 148:7–9)