Blick på världen

Smutsiga pengar

”Det kryllar av bakterier på sedlar”, sägs det i The Globe and Mail, som ges ut i Canada. Nya forskningsrön i USA visade att det finns streptokocker, tarmbakterier, pseudomonader och andra bakterier på nästan alla sedlar. Enligt The Globe kan de här bakterierna ”vara farliga för personer med nedsatt immunförsvar, till exempel äldre eller sådana som är smittade med hiv-virus”. På en del sedlar finns det ännu farligare bakterier. Forskare menar att det är dags för bokstavlig ”pengatvätt”. I Japan har man redan byggt ”rena bankomater” som spottar ut ”yen som har hettats upp till 200 grader Celsius, vilket är hett nog för att döda många bakterier utan att skada pengarna”. The Globe ger rådet att du ”bör tvätta händerna” när du har hanterat pengar.

Salta mindre på vägen

Varje år sprids det ut mellan 0,4 och 1,4 miljoner ton salt på Frankrikes vägar för att få bort snö och is, meddelar naturtidskriften Terre sauvage. ”Allt detta sker på bekostnad av miljön, ett faktum som man undan för undan har kommit underfund med.” Vägsaltet lagras i jorden och kan förorena dricksvattenbrunnar, vattentäkter, sjöar och dammar. Det tar död på känsliga växter som växer inom 60 meter från saltade vägar, och det skadar trädens rotändar. När saltet tas upp av träden, hindras fotosyntesen. Träd som upprepade gånger utsätts för saltet försvagas och dör. Djur som lockas till vägarna för att slicka i sig saltet kan bli påkörda eller dö för att de får i sig för mycket salt på för kort tid. Under vissa förhållanden kan salt även bidra till att det bildas en lömsk isbeläggning som inte syns så väl. På snötäckta vägar kör bilförare vanligtvis försiktigt. På saltade vägar, däremot, tar många förare risker, omedvetna om att sådan is kan ha bildats. Experter rekommenderar: ”Salta klokare, salta mindre.”

Ugglans hoande hänger på hälsan

När kattugglan hoar, talar den också om hur den mår, sägs det i tidningen The Economist. ”Stephen Redpath och hans medarbetare vid Centre for Ecology and Hydrology i Storbritannien studerade 22 kattugglor i Kielder Forest i norra England.” Forskarna ”spelade upp lätet från en okänd hane och noterade hur lång tid det tog innan ugglorna svarade”. Ugglor med parasiter i blodomloppet dröjde längre med att svara – de med allra flest parasiter tog mer än dubbelt så lång tid på sig som ugglor utan parasiter. Och de kattugglor som hade parasiter hoade i en lägre tonart än de friska fåglarna. ”Ugglorna avslöjar på så sätt ofrivilligt att de är på väg att dö”, sägs det i The Economist.

Det är värt att läsa för barnen

”När [barn] ser att mamma eller pappa gärna läser, vill de också göra det”, sägs det i den polska veckotidningen Przyjaciółka. Artikeln säger vidare att eftersom barn nu tittar alltmer på TV, är det bra att läsa för barn så unga som två år och peka på bilderna och berätta om dem. Föräldrarna kan fråga barnet om vad de just har läst för att se om det förstod. ”Och om barnet plötsligt blir uttråkat ..., försök då att liva upp läsningen genom att använda livliga gester och ändra tonfallet.” Föräldrar uppmuntras att ta reda på vad barnet gillar och prata med barnet om det. ”Berätta vilken din favoritbok var när du var liten och föreslå några intressanta böcker. ... Fortsätt att läsa för dina barn, även när de själva kan läsa”, sägs det i Przyjaciółka. ”Ibland räcker det med att läsa de första sidorna i en bok för att få barnet att fortsätta läsa.”

Trasiga smaklökar

Enligt Hiroshi Tomita, specialist på öron-, näs- och halssjukdomar, förlorar varje år över 140 000 människor i Japan, däribland fler ungdomar än tidigare, smaksinnet. Enligt The Daily Yomiuri kan läkemedel och hälsoproblem vara orsaken, men Tomita tror att omkring 30 procent av fallen har att göra med för lågt zinkintag. Zink är ett viktigt spårämne, och artikeln säger: ”Zink hjälper till att bilda nya smaklöksceller, och zinkbrist leder till att smaksinnet försämras.”  Skräpmat, färdigmat och brist på varierad kost bidrar till problemet. Artikeln förklarar att ”tillsatsämnen som fosfater, som ofta finns i färdigmat, försämrar upptagningsförmågan och förbrukar det zink som finns i kroppen”. Tomita rekommenderar att de som har dåligt smaksinne äter zinkrik mat, till exempel ostron, småfisk och lever. En varierad och hälsosam kost kan återställa smaklökarna, men om man inte gör något åt ett allvarligt fall inom sex månader, är det stor risk att smaklökarna inte går att återställa, säger Tomita.

Moskéer dyker upp överallt i USA

Muslimerna i USA blir fler, och det märks på att ”antalet moskéer i USA på sex år har ökat med omkring 25 procent, till mer än 1 200”, sägs det i The New York Times. John Esposito, som är ansvarig för Center for Muslim-Christian Understanding vid Georgetown University, tror att det nu finns ”mellan fyra och sex miljoner” muslimer i USA. Men enligt en undersökning som fyra amerikanska muslimska organisationer ligger bakom kan antalet vara ännu högre. Hur det än förhåller sig kommer ”fortsatt invandring och storleken på många muslimska familjer” att göra att antalet ökar ännu mer, sade Esposito. ”Inom några årtionden kommer islam att vara den näst största religionen i USA.” Det är mest män som kommer till moskéerna, enligt Times. Undersökningen visade också att muslimerna ”kommer från olika etniska grupper – 33 procent är från södra Asien, 30 procent är afroamerikaner, och 25 procent är araber”.

Sjuka hus

”Mindre än ett år gamla hus i Melbourne innehöll halter av flyktiga organiska föreningar som låg upp till 20 gånger över det gränsvärde som rekommenderas av myndigheterna”, sägs det i New Scientist. Ett av dessa ämnen är formaldehyd, som ”framkallar hudirritation och troligen också cancer”. Möbler och byggmaterial, till exempel golvbeläggningar, avger formaldehyd. Nya heltäckningsmattor avger styren, som också misstänks vara cancerframkallande, och ”färger och lösningsmedel avger en mängd giftiga ämnen”, sägs det i rapporten. ”Kemikalierna är kanske inte så farliga för de flesta, men de kan ge huvudvärk, och för särskilt känsliga personer kan de vara farliga.”

Världsledande i mjölkproduktion

Indien är nu världens främsta mjölkproducent, uppger The Hindustan Times. ”Miljöorganisationen Worldwatch Institute har lovordat de framsteg som gjorts inom mjölkproduktionen i Indien”, sägs det i tidningen. ”Sedan 1994 har mjölk varit Indiens viktigaste jordbruksprodukt, och 1997 gick man om USA och blev världens ledande mjölkproducent.” I artikeln citerades också Lester Brown, som är ordförande för Worldwatch Institute. Han sade: ”Det anmärkningsvärda är att man uppnådde detta genom att använda bi- och restprodukter från jordbruket som foder, och inte genom att använda spannmål. Indien kunde alltså utöka sin tillgång på protein utan att behöva ge boskapen av det spannmål som är avsett för människorna.”

Lätt att sätta sprätt

Avancerad teknik har gjort shopping till ett tidsfördriv dygnet runt, sju dagar i veckan för många kanadensare, sägs det i tidningen Calgary Herald. ”Man kan shoppa nonstop via Internet och postorderkataloger och genom TV-n, och man kan köpa saker på ögonblicket med kreditkort.” Kreditkort med hög kreditgräns uppmuntrar människor att spendera för mycket. En del kreditkort för med sig extra lockbeten. Larry Wood, som är professor i ekonomi vid University of Calgary, sade: ”Även de som egentligen har pengar till en viss sak betalar den med sitt kreditkort för att få belöningar eller poäng och tänker att de skall använda pengarna till avbetalningarna i slutet av månaden. Men sedan spenderar de pengarna och måste dessutom betala räkningen för kreditkortsinköpen.” Men Wood tror att problemet är allvarligare än så. Han menar att många hellre skuldsätter sig för att kunna ha en hög levnadsstandard än drar ner på inköpen. Enligt en statistisk undersökning som gjordes i Canada 1999 uppgick befolkningens kreditkortsskulder till mer än 14 miljarder kanadensiska dollar.