Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Blick på världen

Blick på världen

Blick på världen

Te mot virus

Preliminära laboratorietester har visat att ”många olika tesorter verkar kunna inaktivera eller döda virus”, rapporterar Reuters Health Information. Flera sorter av grönt och svart te, både varmt och kallt, testades på infekterad vävnad från djur. Vävnaden var angripen av olika virus, till exempel herpes simplex typ 1 och 2 samt en bakteriofag kallad T1. Doktor Milton Schiffenbauer, professor i biologi vid Pace University i New York, menar att ”iste eller vanligt te dödar eller inaktiverar [herpes]virus inom några minuter”. Liknande resultat fick man med T1-viruset. Det är ännu inte helt klart hur te påverkar virusens möjligheter att överleva, men man har kommit fram till att även svagt te är verksamt. Svart te visade sig vara mera verksamt mot virus än grönt te.

Svidande räkningar

Australiska ungdomar ”som inte är äldre än 18 år ruinerar sig på skyhöga mobiltelefonräkningar”, enligt The Sunday Telegraph. Påverkade av aggressiv marknadsföring och med goda kreditmöjligheter har en del ungdomar till slut samlat på sig räkningar för tusentals dollar. John Watkins, konsumentombudsman i Australien, sade apropå det här: ”Vissa ungdomar slutar skolan med skulder på fickan och höga räntekostnader. Vilken tragisk början på deras vuxna liv.” Tidningen gav flera råd för att hjälpa ungdomar att undvika den här skuldfällan. Man kan till exempel försäkra sig om att man verkligen har förstått hur mycket samtalen kommer att kosta. Man kan också överväga att skaffa en mobiltelefon med kontantkort för att undvika räkningar. Ett annat förslag var att ringa på tider då samtalstaxan är lägre.

Dolda faror i Frankrike

Uppskattningsvis 1,3 miljoner ton dödliga vapen från första och andra världskriget ligger fortfarande begravda i Frankrike, rapporterar Le Figaro. Gamla bomber och kemiska vapen ligger strödda över det som en gång var fronten och utgör fortfarande ett hot mot människor och miljö. Ödetomter på de här platserna har nu blivit bostads- eller industriområden. Det har lett till att bombröjningsgrupper får ta emot tusentals samtal varje år. Hundratals olyckor har inträffat, och mellan 1945 och 1985 dog över 600 bombröjningsexperter i sitt arbete. Specialister menar att med dagens arbetstakt kan det ta 700 år att bli av med denna arsenal.

Krävande turister

”På många av världens semesterorter kämpar man med de obevekliga turistströmmarna och deras ändlösa krav på fler swimmingpooler och golfbanor. Det tar knäcken på vattenreserverna”, rapporterar The Guardian. ”Det är en akut och global fråga”, säger Tricia Barnett på Tourist Concern, som verkar för miljövänlig turism. ”Ibland ser man att en hel by [i Afrika] bara har en enda vattenkran, medan hotellen har kranar och duschar i vartenda rum.” En internationell miljöorganisation har beräknat att en turist i Spanien använder 880 liter vatten om dagen, medan en ortsbo bara använder 250 liter. I ett land med torrt klimat kan en 18-håls golfbana kräva lika mycket vatten som en hel stad med 10 000 invånare. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation uppskattar att det vatten som 100 turister förbrukar på 55 dagar räcker till att odla ris för 100 bybor i 15 år.

Faror med rökning

”Var åttonde icke-rökare som dör av lungcancer har fått sjukdomen genom passiv rökning”, hävdar Naohito Yamaguchi vid National Cancer Center Research Institute i Japan. Forskare grundar sina resultat på en undersökning av 52 000 personer som har dött av lungcancer. Dessutom ”har mångårig forskning visat att det finns högre halter av giftig koloxid och cancerframkallande ämnen i den rök som passiva rökare får i sig än i den som rökare andas in direkt från cigaretten”, sägs det i dagstidningen Asahi Shimbun. I Japan gjordes 1999 en statlig undersökning som omfattade 14 000 personer. Den visade att 35 procent utsattes för passiv rökning på arbetsplatsen eller i skolan och 28 procent i hemmet. ”Man måste tänka på att rökare skadar icke-rökare i sådan utsträckning att en medveten ansträngning bör göras för att skilja de båda grupperna åt”, säger Yamaguchi.

Slavhandel i vår tid

I dag är ”slaveri vanligare världen utöver än någonsin tidigare i mänsklighetens historia, enligt de senaste rönen från en akademiker i Storbritannien”, rapporterar Londontidningen The Independent. Kevin Bales, professor i sociologi vid University of Surrey i Roehampton, ”har beräknat att 27 miljoner människor nu lever som slavar. Så många slavar fanns det inte ens i det romerska riket eller när den transatlantiska slavhandeln var som mest omfattande”, sägs det vidare. Även om man använder andra metoder inom slavhandeln i dag än för 150 år sedan, är det miljontals människor som ”inte får någon som helst lön och som kontrolleras av någon som brukar våld eller hot om våld”, säger Bales. Den vanligaste formen av slaveri nu för tiden är kontraktslaveri. Det innebär att människor mot betalning smugglas till andra länder av kriminella ligor som lockar med välbetalda arbeten. Priset är högt, eftersom de här fattiga människorna blir utnyttjade och tvingas att arbeta av sin skuld under ovärdiga förhållanden.

Mer träning, mindre depression

”För en del patienter kan fysisk träning vara mer effektivt än antidepressiva medel”, sägs det i The Harvard Mental Health Letter angående en undersökning gjord vid Duke University i USA. Tre grupper, var och en med 50 deltagare som alla led av allvarlig depression, fick olika sorters behandling i fyra månader. En grupp fick ett antidepressivt medel, en annan ordinerades enbart träning, och den tredje fick båda delarna. Efter fyra månader var 60–70 procent av de tre grupperna ”inte längre kliniskt deprimerade”, sades det vidare. Under en sexmånaders uppföljning var de patienter som tränade ”i bättre form såväl emotionellt som psykiskt, och återfallsfrekvensen var endast 8 procent”. Det bör jämföras med 38 procent för dem som enbart fick läkemedel och 31 procent för gruppen som både tränade och fick läkemedel.

Reven kommer tillbaka till Jamaica?

Sjöborrarna utanför Jamaicas norra kust verkar göra comeback, meddelar The Dallas Morning News. ”Forskare har upptäckt att unga koraller, inbegripet motståndskraftiga och revbildande sorter, frodas med sjöborrarna.” Ända sedan sjöborrearten Diadema antillarum plötsligt dog ut 1983 och 1984 har reven kämpat för sin överlevnad. Vissa sjöborrearter påverkar tillväxten av alger, som annars kan växa okontrollerat och fullständigt ödelägga korallreven. Men ”nya studier visar att Diadema har kommit tillbaka och att korallerna verkar göra detsamma”, fortsätter tidningen. Marinbiologen Nancy Knowlton säger att återhämtningen är ”den bästa nyheten från de karibiska korallreven på årtionden”.

Havsdjur förgiftade av plastkulor

”I alla världens hav förgiftas djur av små plastkulor som flyter i vattnet”, rapporterar tidskriften New Scientist. Små kulor av polymerer fraktas från kemiföretag till fabriker över hela världen för att smältas ner och sedan användas i olika plastprodukter. Men tusentals ton sådana kulor hamnar i haven som avfall eller kommer från skeppslaster som förloras eller slängs överbord. Forskare vid Tokyo University of Agriculture and Technology har upptäckt att kulorna innehåller höga koncentrationer av giftiga kemikalier som de absorberar från havsvattnet. Kemikalierna skadar djurens fertilitet och deras immunsystem och hormonproduktion. Fåglar, fiskar och sköldpaddor förväxlar plastkulorna med fiskrom eller annan mat och äter upp dem. Detta får oroande konsekvenser för resten av näringskedjan.