Turism – En global näring

Från Vakna!:s medarbetare på Bahamas

”JAG skulle behöva ta semester!” När tänkte du den tanken senast? Du kanske kände att du måste komma bort från din stressiga vardag. Har du någon gång rest till en avlägsen plats på semester? Tänk på det här: För bara omkring hundra år sedan hade merparten av jordens befolkning ingen regelbunden semester. Dessutom bodde man under hela sitt liv högst några tiotal mil från sin födelseplats. Att resa på nöjes- eller utbildningsresa till fjärran platser var förbehållet en mycket liten grupp äventyrare eller förmögna individer. I dag, däremot, kan hundratusentals människor genomkorsa sitt hemland eller till och med färdas över hela jorden. Vad har gjort detta möjligt?

Efter den industriella revolutionen engagerades miljoner människor inom tillverkningsindustrin, och många andra började erbjuda olika tjänster. Resultatet blev högre och mer disponibla inkomster. De snabba framstegen inom teknikens område innebar att maskiner tog över mycket av den produktion som tidigare krävt stora mängder arbetskraft. Detta gav många människor mer ledig tid. När så transportmedlen i mitten av 1900-talet kunde ta allt fler passagerare och biljettpriserna sjönk, blev turisterna allt fler. Snart väckte den nyligen uppfunna televisionen intresset för resor genom att sända ut bilder på avlägsna platser till hemmen runt om i världen.

Allt detta ledde till en snabbt växande global turistnäring. Världsturistorganisationen (WTO) spår att antalet människor som reser internationellt skall öka från 613 miljoner 1997 till 1,6 miljarder 2020 – utan någon nedgång i sikte. Denna ökade efterfrågan kom samtidigt som allt fler företag, semesterorter och länder erbjuder tjänster för turister.

Många länder slår sig in på turistmarknaden

Under idealiska förhållanden gynnar turismen alla parter. Turisten kommer bort från sin vardag och unnar sig lite extra, roar sig eller får nya intryck. Vad vinner då arrangörerna på turismen? Internationell turism för effektivt in främmande valuta i länder. De flesta länder behöver främmande valuta för att betala varor och tjänster som de måste importera.

”Internationell turism är världens största exportnäring och en viktig faktor i många länders betalningsbalans. År 1996 uppgick intäkterna av främmande valutor från den internationella turismen till 423 miljarder dollar och överskred därmed intäkterna från handeln med olja, motorfordon, telekommunikationssystem, textilier eller vilken som helst annan  produkt eller tjänst”, konstaterades det i en rapport från WTO. Samma rapport uppgav: ”Turismen är världens snabbast växande näring”, och den stod för ”upp till 10 procent av bruttoproduktionen i världen”. Det är inte att undra på att flertalet länder, nu även några från det forna Sovjetunionen, har slagit sig in på – eller är ivriga att få slå sig in på – den internationella turistmarknaden.

Statens intäkter från turismen används för att förbättra infrastrukturen, höja kvaliteten på utbildningen och tillgodose andra angelägna behov. Praktiskt taget alla regeringar är angelägna om att landets medborgare har arbete. Här spelar turismen en viktig roll på arbetsmarknaden.

På Bahamas ser man tydligt hur turismen kan påverka ett lands ekonomi. Bahamas är ett litet örike som breder ut sig framför mynningen av Mexikanska golfen mellan Florida och Cuba. På Bahamas bedrivs inget storskaligt jordbruk, och det finns nästan inget råmaterial för industriverksamhet. Men man har ett varmt klimat, fina tropiska stränder, en liten befolkning på omkring 250 000 vänliga människor och har dessutom nära till USA. Dessa tillgångar har kombinerats för att skapa en blomstrande turistnäring. Men vad krävs det egentligen för att ge turisterna en trivsam och säker semester?

Att möta den nutida turistens krav

När den internationella turismen tog fart, var själva besöket i ett främmande land tillräckligt exklusivt för att tillfredsställa de flesta resenärerna – trots svårigheterna som var förbundna med att resa då. Men i dag kan man tack vare massmedier, som TV, få en smak av fjärran länder utan att lämna hemmets trygga vrå. Semesterorterna måste därför nu göra turistens besök till en alldeles unik upplevelse, samtidigt som man erbjuder helst ännu bättre komfort än turisten är van vid hemifrån. Eftersom många turister dessutom reser mycket, konkurrerar ofta semesterorter med varandra på en global nivå.

Detta har skapat spektakulära semesteranläggningar. Det finns till exempel ett mycket stort lyxhotell på Bahamas. ”Anläggningen är utformad så att du skall tappa andan”, säger Beverly Saunders, som arbetar med organisationsutvecklingen på hotellet. ”Men vi siktar högre än så. Vi vill också att din kontakt med den inhemska befolkningen skall bli en oförglömlig upplevelse.” Hur klarar sådana semesteranläggningar av att ta hand om sina gäster?

Bakom kulisserna på en semesteranläggning

”När hela hotellet med sina 2 300 rum är fullbelagt, kan vi ha mellan 7 500 och 8 000 gäster att serva på en gång”, säger Beverly. ”Det är en oerhörd utmaning att få allt att fungera. Den organisering som krävs för att serva alla dessa gäster kan jämföras med att driva en liten stad plus ytterligare utmaningar. Vi måste ha mat som våra gäster är vana vid. Men om deras vistelse här skall bli värd att minnas, måste vi även kunna erbjuda exotiska maträtter och möjligheter till rekreation. På många semesteranläggningar arbetar 50 procent eller mer av servicepersonalen med mat och dryck.”

Men det är som I. K. Pradhan skriver i sin avhandling ”Turismens sociala och kulturella inverkan i Nepal”: ”Av det som avgör hur trivsam resan blir finns inget viktigare än det sätt varpå besökarna behandlas av ortsbefolkningen och att de känner sig trygga.”

Hur lyckas världens alla vinstgivande semesterparadis med detta? ”Träning, inövning av önskat beteende, tillsägelser – en ständig strävan efter att alltid kunna ge bästa möjliga  service”, svarade en kvinna som har tillsyn över träning och utbildning av personalen vid den främsta semesterorten på Bahamas. ”De flesta på Bahamas är av naturen godhjärtade. Men det är en verklig utmaning att alltid vara utåtriktad och trevlig och att ständigt le på jobbet. Det är därför vi betonar hur viktigt det är att man tar sig an sin uppgift med samma yrkesskicklighet som kännetecknar en läkare, en advokat eller en försäkringsagent. Vi använder internationellt fastställda normer i allt vi gör för att skapa den totala upplevelsen för turisten. Ju hårdare vi arbetar som team på att nå upp till dessa normer, desto smidigare kommer vårt arbete att gå, och desto högre och jämnare kommer kvaliteten på våra tjänster att bli.”

Turismens andra sida

Har du märkt att det alltid, oavsett hur noggrant man planerar, verkar bli oförutsedda utgifter när man är på resa? De som livnär sig på turismen har kommit fram till samma slutsats.

”Turistnäringen kan göra mycket gott för vårt samhälle som är under utveckling”, säger Pradhan, som citerades tidigare. Han nämner dock att om man inte vidtar lämpliga åtgärder, ”kan obotliga sociala problem dyka upp”. Han tillägger: ”Vi måste förbereda oss genom att bli tillräckligt medvetna om den moderna turismens påverkan.” Vad menade han?

Cordell Thompson, en högt uppsatt politiker på Bahamas, beskriver en vanlig sidoeffekt: ”I länder med många turister erfar man nästan alltid att den traditionella livsstilen allvarligt försvagas, låt vara att det sker oavsiktligt. I vissa fall har den lokala kulturen utplånats.” Thompson talar stolt om den nytta hans land har haft av turismen. Men att leva i ett land där antalet semesterfirare alltid överstiger befolkningen – eller utgör en stor del av den – har fått många oförutsedda följder, medger Thompson.

En del som arbetar med turister börjar helt felaktigt tro att semesterfiraren alltid lever så här. Därför kanske han försöker ta efter den här inbillade livsstilen. Andra tappar sin traditionella livsstil genom att tillbringa mycket ledig tid vid semesterparadisen. Ibland blir turistområdena så populära bland befolkningen att de inhemska samhällskärnorna snart för en tynande tillvaro och ibland dör helt.

Många populära semesterorter slits mellan konkurrerande intressen. De välkomnar intäkterna från turistströmmen, men de kämpar samtidigt med sociala problem som kommer av de affärsverksamheter som har bildats för att tillfredsställa turisternas olovliga begär.

Hållbar turism

Eftersom några av turismens största förtjänster ger följder som hotar dess egen fortlevnad, har termen ”hållbar turism” börjat höras allt oftare. Vissa har alltså insett att de kortsiktiga fördelarna av viss vinstgivande turism hotar att ”döda den höna som värper guldägg”. Man måste ta itu med en del besvärliga frågor, om den här näringen skall överleva.

Hur påverkar turismen miljön och inhemska kulturer? Hur kan man förena vinstinriktade semesterorters intressen med värdländernas egna intressen? Dessa är några av de ofta motstridiga angelägenheter som måste vägas mot varandra i framtiden. Under den senaste tiden har oron över säkerheten orsakat ekonomiska förluster för resebranschen, och detta måste man förr eller senare ta itu med. Hur denna oro kommer att påverka turismens tillväxt i det långa loppet återstår att se.

Nästa gång du beslutar dig för att fly vardagen och koppla av på en semesterort långt hemifrån, kommer du kanske inte att ta denna globala näring – den nationella och internationella turismen – som något självklart.

 [Helsidesbild på sidan 15]