Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Varför ökar aggressiviteten?

Varför ökar aggressiviteten?

Varför ökar aggressiviteten?

EN MAN skjuts ihjäl på en bar i Tjeckien. Varför det? Jo, gärningsmannen var uppretad över att offret hade spelat musik så högt på sin kassettbandspelare. En bilförare slås ihjäl med en landhockeyklubba vid en gatukorsning i Kapstaden i Sydafrika. Gärningsmannen var av allt att döma uppretad över att bilföraren hade bländat honom. En engelsk sjuksköterska bosatt i Australien fick sin ytterdörr insparkad av en rasande före detta pojkvän, som hällde bensin över henne, tände på och lämnade henne att dö.

Är rapporter om aggressivt beteende i trafiken, i hemmet eller i luften överdrivna? Eller är de likt sprickorna i väggarna på en byggnad bara de synliga tecknen på ett underliggande allvarligt problem? Fakta tyder på att det senare är fallet.

Enligt en rapport nyligen från American Automobile Association (AAA) Foundation for Traffic Safety har ”rapporter om aggressivt beteende i trafiken ökat med närmare 7 procent sedan 1990”.

Det är vanligt med ett aggressivt beteende i hemmet. Polisen i staten New South Wales i Australien såg exempelvis en 50-procentig ökning av rapporterade fall av våld i hemmet under 1998. I Australien hade var fjärde kvinna som är gift eller sambo utsatts för våld av sin partner.

Det råder en liknande situation inom flyget. Vissa av världens större flygbolag har på grund av risken att någon av passagerarna plötsligt skall ge sig på personal, medpassagerare eller till och med piloter försett besättningen med speciella selar avsedda att binda våldsamma personer i stolen med.

Vad är det som gör att allt fler människor inte verkar kunna lägga band på sig? Vad är det som framkallar dessa vredesutbrott? Och kan man egentligen tygla sitt humör?

Varför ökar aggressiviteten?

Raseri är att känna eller visa intensiv vrede. Otyglad vrede kommer till slut till utlopp i ett vredesutbrott. ”Det är sällan någon enstaka händelse som ligger till grund för våldsamma dispyter i trafiken. Det verkar snarare vara bilförarens inställning och den ökade stressen som ligger till grund för dem”, konstaterar David K. Willis, ordförande för AAA Foundation for Traffic Safety.

En bidragande orsak till denna stress är det flöde av information som vi förväntas ta till oss varje dag. På baksidan av pärmen till boken Information Overload, av David Lewis, sägs det: ”Många kontorsarbetare håller på att drunkna i en flod av information. ... Att försöka förstå och välja bland all denna information gör dem oerhört stressade och handlingsförlamade.” En tidning konstaterade med anledning av ett exempel på denna flod av information: ”Ett vanligt nummer av en dagstidning innehåller lika mycket information som en genomsnittlig människa på 1600-talet fick del av under hela sitt liv.”

Det vi stoppar in i munnen kan också bidra till vrede. Två omfattande undersökningar har visat att sådant som cigarettrökning, alkoholkonsumtion och ohälsosam kost kan öka aggressiviteten. En livsstil med sådana vanor ökar stress och frustration, en frustration som kommer till uttryck i svordomar, otålighet och intolerans.

Ett dåligt uppförande och filmer

Doktor Adam Graycar, chef för Australian Institute of Criminology (AIC), sade så här om sambandet mellan ohövlighet och brottslighet: ”Att åter uppmärksamma sådant som respekt och hövlighet kanske kan vara ett av de viktigaste stegen mot att minska småbrottsligheten.” Institutet rekommenderar att man visar tålamod och tolerans och låter bli att svära. Det sägs att om detta inte görs kan ett störande uppförande förvandlas till ett brottsligt uppförande. Ironiskt nog uppmuntrar en form av avkoppling som många väljer för att lindra sin frustration och stress faktiskt till intolerans och vrede. Hur då?

I en AIC-rapport heter det: ”Barn och vuxna strömmar till biografer för att se beskrivningar av död och förintelse. Det finns en stor lukrativ marknad för videofilmer som skildrar våld. Krigsleksaker fortsätter att vara populära bland barn, om än inte alltid bland deras föräldrar. Många, både vuxna och barn, tycker om att se våld på TV, och TV spelar en viktig roll i fråga om att överföra kulturella värderingar.” Vilket samband har då allt detta med vredesutbrott på gatan och i hemmet? Rapporten drar slutsatsen: ”I den utsträckning som samhället tolererar våld kommer värderingarna hos de enskilda i samhället att utvecklas därefter.”

Många menar att det bara är en naturlig reaktion på stress att ge utlopp åt sin vrede, en oundviklig reaktion på vårt pressade och aggressiva samhälle. Är då den vanliga uppfattningen att man skall ge utlopp åt sin vrede verkligen ett bra råd?

Bör vreden behärskas?

Precis som ett vulkanutbrott vållar förödelse för dem som lever i dess närhet, skadar också en person som får raseriutbrott sin omgivning. Han skadar också allvarligt sig själv. Hur då? ”Att man ger utlopp åt sin vrede leder till ännu större aggression”, heter det i The Journal of the American Medical Association (JAMA). En undersökning visar att det är större risk för ”män som ger utlopp åt vrede att dö före 50 års ålder än för dem som inte gör det”.

American Heart Association förklarar också: ”Män som får vredesutbrott löper dubbelt så stor risk att få stroke som män som kan behärska sitt humör.” Dessa varningar gäller både män och kvinnor.

Vilka råd är det då som fungerar? Lägg märke till likheterna mellan de råd som världsliga auktoriteter ger och de råd som finns i den mest spridda auktoriteten på mänsklig samlevnad, nämligen Bibeln.

Behärska vreden och undvik raseri

Doktor Redford B. Williams förklarar i JAMA: ”Rådet att man skall ge utlopp åt sin vrede ... är nog inte till stor hjälp. Det är långt viktigare att lära sig hur man skall analysera sin vrede och att sedan hantera den.” Han föreslår att man frågar sig själv: ”1) Är situationen viktig för mig? 2) Har jag överreagerat? 3) Går det att ändra på situationen, så att jag inte behöver bli så här arg?”

Ordspråken 14:29; 29:11 ”Den som är sen till vrede har urskillning i rikt mått, men den som är otålig upphöjer dårskap. Hela sin ande släpper den enfaldige lös, men den som är vis bevarar den lugn in i det sista.”

Efesierna 4:26 ”Vredgas, men synda ändå inte; låt inte solen gå ner medan ni är i ett uppretat tillstånd.”

I sin bok Dealing With Anger—Self-Help Solutions for Men rekommenderar Frank Donovan: ”En strategi som fungerar om man blir riktigt arg är att avlägsna sig från platsen och andra människor.”

Ordspråken 17:14 ”Början av stridigheter är som när man släpper lös vattenmassor; så innan grälet har brutit ut – dra dig tillbaka.”

I tidskriften The Humanist skriver Bertram Rothschild: ”Vrede ... är i första hand en människas personliga ansvar. Anledningarna till vrede finns i vårt huvud. ... De få gånger vrede har förbättrat din situation förbleknar i jämförelse med alla de gånger den förvärrat situationen. Det är långt bättre att låta bli att bli arg än att bli det.”

Psalm 37:8 ”Avstå från vrede och överge raseri; visa dig inte upphetsad, bara för att därmed göra vad ont är.”

Ordspråken 15:1 ”När ett svar är milt, avvänder det raseri, men ett ord som vållar smärta får vrede att stiga upp.”

Ordspråken 29:22 ”En man som lätt ger efter för vrede uppväcker stridigheter, och den som är benägen till raseri begår mången överträdelse.”

Miljontals Jehovas vittnen över hela världen kan skriva under på dessa råd. Vi vill inbjuda dig att vara med vid deras möten i Rikets sal på din ort och med egna ögon se att det faktiskt fungerar att leva enligt Bibelns råd, trots att vi lever i en tid med mycket aggressivitet.

[Bild på sidan 23]

Precis som ett vulkanutbrott vållar en person med obehärskad vrede skada

[Bilder på sidan 24]

Bibelns råd fungerar verkligen