Kostnaderna och riskerna

”Det förväntas så mycket av lärarna, men de får sällan ... beröm för det de gör, trots att de är hängivna.” – Ken Eltis, University of Sydney, Australien.

DET har sagts att läraryrket är ”livsviktigt”. Men det måste medges att lärare möter många problem och utmaningar. Det kan vara allt från låga löner till dåliga klassrum, från överdrivet pappersarbete till jätteklasser och från likgiltiga föräldrar till respektlöshet och våld. Hur klarar somliga lärare av de här problemen?

 Brist på respekt

Vi frågade fyra lärare från New York vad de ansåg vara allvarliga problem. De gav samma svar: ”Brist på respekt.”

Enligt William från Kenya har situationen i Afrika också förändrats när det gäller det här. Han sade: ”Disciplinen bland barnen blir sämre och sämre. När jag växte upp [han är nu i 40-årsåldern], var lärarna bland de mest respekterade människorna i Afrika. Läraren sågs alltid som en förebild för både unga och gamla. Den här respekten håller på att försvinna. Västerländsk kultur påverkar sakta ungdomarna, även ute på landsbygden. I filmer, videofilmer och böcker framställs de som visar bristande respekt för myndighet som hjältar.”

Giuliano, som är lärare i Italien, klagar: ”Barnen påverkas av den upprorsanda, uppstudsighet och olydnad som finns i hela samhället.”

Droger och våld

Tråkigt nog har droger blivit ett stort problem i skolorna. Den amerikanske läraren och författaren LouAnne Johnson skriver: ”Förebyggande åtgärder mot drogmissbruk ingår i nästan alla skolors arbetsplan, och det börjar i förskolan. [Kursiverat av oss] Barn vet mycket mer om droger ... än de flesta vuxna.” Hon tillägger: ”Det är oftast de elever som känner sig vilsna, oälskade, ensamma, uttråkade eller osäkra som börjar experimentera med droger.” (Two Parts Textbook, One Part Love)

Ken, en lärare i Australien, frågade: ”Hur skall lärarna undervisa en nioåring som kommit i kontakt med droger genom sina föräldrar och som nu är beroende?” Michael, som är i 30-årsåldern, undervisar högstadie- och gymnasieelever i Tyskland. Han skriver: ”Vi är mycket väl medvetna om att det förekommer knarklangning, men det är alltför sällan vi kommer på någon med det.” Han talar också om bristen på disciplin och säger att den ”kommer till uttryck genom att många av eleverna är destruktiva”. Han tillägger: ”De smutsar ner bord och väggar och skadar möblerna. En del av mina elever har gripits av polisen för snatteri eller något liknande. Det är inte konstigt att det stjäls mycket i skolorna också!”

Amira är lärare i delstaten Guanajuato i Mexico. Hon säger: ”Det förekommer våld och drogmissbruk i många familjer, och det påverkar barnen. De är omgivna av rått språk och annat dumt som de lätt snappar upp. Ett annat stort problem är fattigdom. Även om det inte kostar något att gå i skolan här, måste  föräldrarna köpa anteckningsböcker, pennor och annat material. Men först och främst måste de köpa mat åt familjen.”

Vapen i skolorna?

I USA har skottdramer i skolor nyligen visat att vapenrelaterat våld inte är ett litet problem där. I en rapport sägs det: ”Det beräknas att 135 000 vapen tas med till landets 87 125 allmänna skolor varje dag. För att minska antalet skjutvapen i skolorna har man metalldetektorer, övervakningskameror, hundar som är tränade för att spåra vapen, skåpkontroller, identifikationsmärken och förbud mot att ta med sig större väskor till skolan.” (Teaching in America) Sådana säkerhetsföreskrifter gör att man frågar sig: Talar vi om skolor eller fängelser? Rapporten tillägger att mer än 6 000 elever har blivit relegerade på grund av att de tagit med sig vapen till skolan!

Iris, som är lärare i New York, berättade för Vakna!: ”Eleverna smusslar in vapen i skolorna. Detektorerna håller inte vapnen borta. Och ett annat stort problem i skolorna är vandalism.”

I den här anarkistiska miljön kämpar samvetsgranna lärare för att undervisa eleverna och lära dem goda värderingar. Det är inte förvånande att många lärare blir deprimerade eller bränner ut sig. Rolf Busch, som är chef för lärarförbundet i Thuringia i Tyskland, sade: ”Nästan en tredjedel av de en miljon lärarna i Tyskland blir sjuka på grund av stress. De känner sig utbrända i arbetet.”

Barn som får barn

Ett annat stort problem är att många av ungdomarna är sexuellt aktiva. George S. Morrison säger så här i sin bok Teaching in America: ”Varje år blir omkring en miljon tonårsflickor (11 procent av flickorna mellan 15 och 19 år [i USA]) gravida.” USA har den högsta andelen gravida tonårsflickor av alla i-länder.

Det här bekräftas av Iris, som säger: ”Allt ungdomarna pratar om är sex och fester. De är som besatta av det. Och så har vi fått Internet på skolans datorer! Så nu går det att chatta och komma åt pornografi.” Angel, från Madrid, säger: ”De flesta av eleverna har flera sexpartner. Flera mycket unga elever har blivit gravida.”

”En finare sorts barnvakter”

Något som en del lärare klagar på är att många föräldrar inte tar sitt ansvar när det gäller att undervisa barnen i hemmet. De anser att föräldrarna bör vara de första som undervisar barnen och att gott uppförande och etikett skall läras ut i hemmet. Inte att undra på att Sandra Feldman, som är ordförande för Amerikanska lärarförbundet, säger att ”lärare ... måste behandlas som andra yrkesarbetare och inte som en finare sorts barnvakter”.

Föräldrarna samverkar ofta inte med den fostran som ges i skolan. Leemarys, som citerades i föregående artikel, sade till Vakna!: ”Om man rapporterar till rektorn om något brottsligt som något barn har gjort, får man föräldrarna på halsen!” Busch, som citerades tidigare, sade så här om problematiska elever: ”Uppfostran inom familjen håller på att försvinna. Man kan inte längre utgå ifrån att de flesta barn kommer från familjer där de har fått god uppfostran.” Estela från Mendoza i Argentina sade: ”Vi lärare är rädda för  eleverna. Om vi ger dem låga betyg, kastar de stenar på oss eller ger sig på oss. Om vi har bil, skadar de den.”

Är det underligt att det är brist på lärare i många länder? Vartan Gregorian, som är ordförande för Carnegie Corporation i New York, sade: ”Våra skolor [dvs. de amerikanska] kommer att behöva upp till 2,5 miljoner nya lärare under nästa årtionde.” Stora städer ”försöker rekrytera lärare från Indien, Västindien, Sydafrika, Europa och andra platser där det finns duktiga lärare”. Och det kan ju i sin tur leda till lärarbrist i de här länderna.

Varför är det brist på lärare?

Yoshinori, en japansk lärare med 32 års erfarenhet, sade: ”Att vara lärare är ett fint och stimulerande arbete, och det är mycket respekterat i det japanska samhället.” Men tyvärr gäller inte det i alla kulturer. Gregorian, som citerades tidigare, säger att lärare ”inte får den respekt, det erkännande och den lön de förtjänar. ... I de flesta delstater [i USA] ger läraryrket mindre pengar än något annat arbete som kräver högskoleexamen.”

Ken Eltis, som citerades i inledningen, skrev: ”Vad händer när lärare upptäcker att många arbeten som kräver mycket lägre kvalifikationer ger mycket mer pengar än läraryrket? Eller när elever de undervisat för bara tolv månader sedan ... tjänar mer än de själva gör nu eller kommer att göra om fem år? En lärares självkänsla hotas helt säkert av en sådan vetskap.”

William Ayers skrev: ”Lärare får dåligt betalt. ... Vi tjänar i genomsnitt en fjärdedel av  vad advokater tjänar, hälften så mycket som revisorer och mindre än lastbilschaufförer och varvsarbetare. ... Det finns inget annat yrke som kräver så mycket men ger så lite betalt.” (To Teach—The Journey of a Teacher) Janet Reno, USA:s förra justitieminister, sade så här i november 2000: ”Vi kan skicka människor till månen. ... Vi betalar höga löner till våra idrottsmän. Varför kan vi inte ge våra lärare bättre betalt?”

”Lärare får i allmänhet för dåligt betalt”, sade Leemarys. ”Trots alla mina år av studier får jag bara en låg årslön här i New York, och dessutom får jag stå ut med all stress och allt krångel som ett liv i storstaden för med sig.” Valentina, som är lärare i Sankt Petersburg, sade: ”Om man ser till inkomsten, är det otacksamt att vara lärare. Man har alltid fått mindre än en minimilön.” Marlene, från Chubut i Argentina, instämmer: ”Låga löner tvingar oss att arbeta på två eller tre ställen, vilket gör att vi får stressa från en plats till en annan. Det sänker vår effektivitet.” Arthur, en lärare från Nairobi i Kenya, sade till Vakna!: ”Eftersom ekonomin blir allt sämre, har mitt liv som lärare inte alltid varit lätt. Många av mina kolleger skulle hålla med mig om att de låga lönerna alltid har avskräckt andra från att bli lärare.”

Diana, en lärare från New York, klagade över att lärare ofta har orimligt mycket pappersarbete som de får arbeta med i timmar. En annan lärare skrev: ”Det mesta av dagen ägnas åt de tre r:en – ritual, repetition och rutin.” Ett vanligt klagomål var: ”Blanketter att fylla i, de där eländiga blanketterna. Hela dagen måste man hålla på med dem.”

Lärarbrist, men inte elevbrist

Berthold från Düren i Tyskland gav uttryck åt ett annat vanligt klagomål: ”Klasserna är för stora! En del har upp till 34 elever. Det innebär att vi inte kan uppmärksamma elever med problem. De försvinner i mängden. Så de individuella behoven försummas.”

Leemarys, som citerades tidigare, förklarade: ”Förra året var mitt största problem, förutom likgiltiga föräldrar, det förhållandet att jag hade 35 barn i min klass. Tänk dig hur det är att jobba med 35 sexåringar!”

Iris sade: ”Det är brist på lärare här i New York, särskilt matte- och NO-lärare. De kan få bättre arbete på annat håll. Så man har anställt många utländska lärare.”

Att vara lärare är helt klart ett krävande arbete. Vad är det då som motiverar lärare att hålla i gång? Vad är det som får dem att fortsätta och att härda ut? Den sista artikeln kommer att besvara de här frågorna.

[Infälld text på sidan 9]

Det beräknas att 135 000 vapen tas med till amerikanska skolor varje dag

[Ruta/Bild på sidan 10]

Hur blir man en framgångsrik lärare?

Hur skulle du beskriva en bra lärare? Är det någon som kan träna ett barns minne så att barnet kan rabbla upp fakta och klara prov? Eller är det någon som lär barnet att ställa frågor, tänka och resonera? Någon som hjälper barnet att bli en bättre medborgare?

”När vi som lärare inser att vi färdas tillsammans med våra elever i livets långa och svåra resa och när vi börjar behandla dem med den värdighet och respekt de förtjänar som människor, då är vi på god väg att bli bra lärare. Så enkelt är det – och så svårt är det.” (To Teach—The Journey of a Teacher)

En bra lärare kan se varje elevs förmågor och vet hur man skall få dem att växa och blomstra. William Ayers skriver: ”Vi måste hitta ett bättre tillvägagångssätt, som tar till vara elevernas starka sidor och deras erfarenhet, färdigheter och skicklighet. ... Jag drar mig till minnes vad en ... förälder som hade en femårig son som sades ha inlärningssvårigheter sade: ’[Mitt barn] vet namnet på över fyrtio fåglar och deras flyttningsvanor. Han vet att en örn som är helt i jämvikt har tretton stjärtfjädrar. Vad han behöver är en lärare som inser hans fulla potential.’”

För att locka fram det bästa hos varje barn måste läraren se vad som intresserar eller motiverar det och vad som får det att handla på ett visst sätt. Och en hängiven lärare måste älska barn.

[Bildkälla]

United Nations/Foto: Saw Lwin

[Ruta på sidan 11]

Måste undervisningen alltid vara rolig?

Läraren William Ayers gjorde en lista över tio myter om undervisning. En av dem är: ”Bra lärare gör undervisningen rolig.” Han fortsätter: ”Om något är roligt, är det distraherande och underhållande. Clowner är roliga. Skämt kan vara roliga. Undervisning kan vara engagerande, fängslande, fantastisk, förvirrande och ofta mycket trevlig. Den kan vara rolig. Men den behöver inte vara rolig.” Han tillägger: ”Undervisning kräver omfattande kunskap, förmåga, skicklighet, omdöme och insikt – och det kräver en hänsynsfull och omtänksam människa i centrum.” (To Teach—The Journey of a Teacher)

Sumio från Nagoya i Japan ser det här problemet bland sina elever: ”Många gymnasieelever är inte intresserade av något annat än att ha roligt och att göra sådant som inte kräver någon ansträngning.”

Rosa, som är studievägledare i Brooklyn i New York, sade: ”Den allmänna inställningen bland eleverna är att undervisning är tråkigt. Läraren är tråkig. De tycker att allt skall vara roligt. De inser inte att man får ut något av undervisningen först om man anstränger sig.”

Den här fixeringen vid att ha roligt gör det svårare för ungdomar att anstränga sig och göra uppoffringar. Sumio, som citerades här ovan, säger: ”Det är helt enkelt så att de inte kan tänka på saker och ting i ett längre perspektiv. Det är väldigt få gymnasieelever som tänker att om de arbetar hårt för någonting nu, kommer det att vara värt mödan i framtiden.”

[Bild på sidan 7]

DIANA, USA

[Bild på sidan 8]

”Det förekommer knarklangning, men det är alltför sällan vi kommer på någon med det.” – MICHAEL, TYSKLAND

[Bild på sidan 8]

”Det förekommer våld och drogmissbruk i många familjer.” – AMIRA, MEXICO

[Bilder på sidan 9]

”Lärare ... måste behandlas som andra yrkesarbetare och inte som en finare sorts barnvakter.” – SANDRA FELDMAN, ORDFÖRANDE FÖR AMERIKANSKA LÄRARFÖRBUNDET