Trädgårdsodling på ekologiskt vis

TA UPP en näve jord från din köksträdgård. Har den blivit så genomdränkt av växtgift, insektsmedel, råttgift och svampdödande medel att den nästan verkar steril? Eller kryllar den av daggmaskar, insekter och mikroorganismer av olika slag? Om jorden i din trädgård myllrar av liv är det troligt att du, medvetet eller omedvetet, tillämpar principerna för ekologisk odling.

I ekologisk trädgårdsodling ingår ofta metoder för att förbättra trädgårdsjordens kvalitet med hjälp av biologiska ämnen. Ett av målen med ekologisk odling är att utveckla ett ekosystem där växterna är tåliga nog att klara av skadedjur och sjukdomar. I länder där man ofta använder kemikalier inom trädgårdsskötsel växer nu intresset för ekologisk trädgårdsodling av flera orsaker.

 Först och främst har rester av kemiska bekämpningsmedel på frukt och grönsaker emellanåt inneburit betydande hälsorisker. För att belysa det sägs det i boken Pesticide Alert att ”nästan 1 000 personer i delstater i västra USA och i Canada förgiftades av rester av bekämpningsmedlet Temik i vattenmeloner sommaren 1985”.

Dessutom betraktar många ekologisk odling som ett sätt att värna om miljön. Vissa skadedjur har blivit immuna mot upprepad användning av kemiska bekämpningsmedel, och forskare har därför utvecklat gifter som är ännu farligare. De här starka gifterna har sedan läckt ut i grundvattnet och förorenat våra värdefulla vattentillgångar.

En annan fördel med ekologisk trädgårdsodling är att den minskar mängden avfall som dumpas på soptipparna. Hur kan det komma sig? Matrester och trädgårdsavfall utgör en stor del av våra sopor. I stället för att slängas på soptippen kan de här organiska materialen samlas ihop för att förmultna. Resultatet blir ett näringsrikt organiskt material som kallas kompost. En sådan blandning låter kanske inte så trevlig, men för en växt är det en gastronomisk läckerhet!

Slutligen finns det också de som ser ekologisk trädgårdsskötsel som ett sätt att få motion, njuta av solen, arbeta med jorden och få se små frön växa upp till frodiga växter. Tycker du att ekologisk trädgårdsodling verkar intressant? I så fall sätter vi i gång! Först skall vi ta en titt på jorden i din trädgård.

Hur växer det i din trädgård?

Många trädgårdar består av antingen lerjord eller sandjord. Sandjord består av stora partiklar som tillåter vatten och näringsämnen att rinna bort lite för snabbt för att vara till nytta för rotsystemet. Lerjord består av tunna lager som är så tätt packade att vatten inte kan tränga igenom det hårda skiktet och därför rinner bort. Eller också absorberas vattnet och hålls kvar i lerjorden, och då kvävs växternas rötter.

Växternas rötter trivs i jord där det finns partiklar som håller kvar tillräckligt med fukt för att förhindra att rötterna torkar ut, men som också tillåter överskottsvatten att rinna bort. Trädgårdsmästare kallar den här blandningen sandhaltig lera. I sådan jord kan luften cirkulera bättre, och det gör att mikroorganismerna kan sköta sitt arbete med att tillföra näringsämnen till jorden.

Stora mängder organiskt material, det vill säga kompost, bör tillföras både ler- och sandjord för att uppnå balans. Nergrävd kompost berikar jorden. Eftersom kompost håller kvar fukten precis som en tvättsvamp, behöver man inte vattna lika ofta. Kompost innehåller  miljontals nyttiga bakterier som kontinuerligt bryter ner organiskt material och omvandlar det till näringsämnen som växterna behöver för att kunna växa och frodas. Kompost hjälper också till att balansera jorden, så att den blir varken för sur eller för alkalisk.

Mellangrödor med djupa rotsystem, till exempel klöver och blålusern, luckrar upp tunga jordar och ökar andelen organiskt material. Komposttäckning, exempelvis ett lager av  gräsklipp eller sågspån som läggs på jorden, är också bra för att ändra jordens sammansättning.

Den fantastiska daggmasken är en oumbärlig medarbetare som förbättrar jorden i din trädgård. När den gräver sig fram djupt nere i marken – ända ner till 4 meter – genomluftar den jorden, för upp mineralpartiklar mot ytan och förbättrar dräneringen. Samtidigt lämnar den efter sig exkrementer som innehåller ”fem gånger så mycket kalium, kväve och fosfor som den omgivande jorden”, enligt boken Step by Step Organic Vegetable Gardening.

Paddor, fåglar och insekter – trädgårdens vänner

Du kanske undrar: ”Hur är det med skadedjur? Hur kan jag bli av med dem utan att använda kemiska bekämpningsmedel?” Tänk på att bekämpningsmedel inte bara tar kål på oönskade skadedjur. De dödar också sådana nyttiga organismer som daggmaskar och svampar. Och visste du att paddor är nyttiga för din trädgård? En padda kan äta mer än 10 000 skadeinsekter på tre månader. Och paddor är inte så kräsna av sig. Deras kost inkluderar sådana skadedjur som syrsor, skalbaggar, fjärilslarver och sniglar.

Fåglar är också effektiva när det gäller att hålla skadedjur i schack. En gärdsmyg sågs mata sina ungar med ”500 spindlar och larver under en sommareftermiddag”, enligt boken Gardening Without Poisons. Om du skulle vilja bjuda in några gärdsmygar eller andra insektsätande fåglar till din trädgård, häng då ut lite fågelmat eller bomaterial väl synligt. Inom kort kan du mycket väl få se att din ”inbjudan” har mottagits väl! Och hur är det med insekter? Det finns många insekter som lever på skadeinsekter. Om du samlar in nyckelpigor och släpper ut dem i trädgården, kommer de omedelbart att leta efter sin favoritmat, bladlöss. På en del håll kan man också köpa och placera ut kapslar med ägg från bönsyrsor. När äggen har kläckts, kommer bönsyrsorna att sluka så gott som alla insekter som dristar sig att komma i deras väg.

Växter som bekämpningsmedel

Vissa växter kan användas för att bekämpa skadedjuren i trädgården. Plantera växter som skadedjuren undviker bredvid de växter som behöver skyddas. Som exempel kan nämnas att rundmaskar, som angriper många växters rötter och försvagar dem, är noga med att hålla sig på avstånd från ringblommor. Och om man planterar rosmarin, salvia och timjan bredvid kål, hålls rovfjärilar borta. Men ett varningens ord är ändå på sin plats: En del växter drar till sig skadedjur.

Växelbruk är en praktisk metod för att bekämpa skadedjur och växtsjukdomar. I stället för att odla samma slags växter på samma plats år efter år kan du låta växterna byta plats i din trädgård. På så sätt kan du hindra angrepp av sjukdomar och skadedjur.

Odling på ekologiskt vis kan vara en utmaning, och det kan kräva tid och tålamod. Det kan ta lång tid att bygga upp en välmående trädgårdsjord på ett ekologiskt sätt. Du kan råka ut för bakslag, och när du gör det kan du frestas att använda kemiska bekämpningsmedel. Men innan du gör det, stanna upp och tänk på de långsiktiga fördelarna med att undvika giftiga kemikalier. Om du har tålamod, kanske du inom kort har en trädgård som ger välsmakande grönsaker som är odlade på ekologiskt vis och som klarar av skadedjur och sjukdomar bättre än andra grönsaker. Din trädgård kanske inte blir perfekt, men du kan ändå känna dig glad och nöjd över resultatet. Så om du tycker om trädgårdsskötsel, varför inte prova på att odla på ekologiskt vis?

[Bild på sidan 17]

Lerjord

[Bild på sidan 17]

Sandjord

[Bilder på sidan 17]

Sandhaltig lera

[Bild på sidan 18]

Vänner till din trädgård

En padda kan äta mer än 10 000 skadeinsekter på tre månader

En gärdsmyg sågs mata sina ungar med ”500 spindlar och larver under en sommareftermiddag”

Daggmaskar genomluftar jorden och för upp mineralpartiklar mot ytan

Nyckelpigans favoritmat är bladlöss, som är skadeinsekter

[Bild på sidan 18]

Nergrävd kompost berikar jorden