Vad händer vid en jordbävning?

”VI ÄR SÅ VANA VID ATT MARKEN UNDER OSS ÄR STADIG ATT VI BLIR HELT ÖVERRUMPLADE NÄR DEN BÖRJAR SKAKA.” – ”THE VIOLENT EARTH”.

”JORDBÄVNINGAR hör till de mäktigaste och mest förödande naturkrafterna”, konstaterar The World Book Encyclopedia. Det påståendet är ingen överdrift. En kraftig jordbävning kan frigöra 10 000 gånger mer energi än vad den första atombomben gjorde! Dessutom är det skrämmande att jordbävningar kan inträffa oavsett klimat, årstid eller tid på dygnet. Och även om vetenskapsmän kanske har vissa föraningar om var kraftiga jordskalv kan inträffa, kan de inte ange när de kommer att inträffa.

Jordbävningar uppstår då stora delar av berggrunden rör sig. Detta sker ständigt och ger upphov till seismiska vågor. Vågorna är sällan så kraftiga att de märks på jordytan, men det går att registrera dem med en seismograf. * Men ibland rör sig berggrunden så mycket att marken börjar skaka kraftigt.

Men varför är jordskorpan i ständig rörelse? ”En förklaring finner vi i plattektoniken, ett begrepp som har revolutionerat tänkandet inom geovetenskapen”, säger man på National Earthquake Information Center (NEIC) och tillägger: ”Vi vet nu att det finns sju stora plattor som är uppdelade i ett antal mindre plattor. De ... rör sig ständigt i förhållande till varandra i en hastighet av mellan 10 och 130 millimeter per år.” NEIC menar att de flesta jordbävningar, förmodligen 90 procent av alla kraftiga skalv, inträffar längs plattornas gränslinjer.

Magnitud och intensitet

En jordbävnings styrka kan anges i magnitud, eller så kan dess intensitet beskrivas. På 1930-talet utvecklade Charles Richter en skala för mätning av magnituden. Allteftersom antalet seismografstationer ökade, utvecklade man nya skalor som grundade sig på Richters idé. Ett exempel är den så kallade momentmagnitudskalan, med vilken  man mäter energiutlösningen vid jordbävningens fokus.

Dessa skalor visar förstås inte alltid hur stora skador en jordbävning orsakar. Ett skalv med magnituden 8,2 i norra Bolivia i juni 1994 krävde enligt rapporter ”bara” fem dödsoffer, medan ett skalv med den mindre magnituden 8,0 som drabbade Tangshan i Kina 1976 dödade hundratusentals människor.

Till skillnad från magnituden visar en jordbävnings intensitet hur människor, byggnader och miljön påverkas och ger därför en tydligare bild av hur förödande jordbävningen är. Det som skadar eller dödar människor är ju vanligtvis inte själva skakningarna, utan väggar som rasar in, gas- och kraftledningar som slits av, föremål som faller och liknande.

Ett av seismologernas mål är att i ett tidigt skede kunna varna för jordbävningar. Man utvecklar nu ett digitalt forskningsprogram som kallas Advanced Seismic Research and Monitoring System. Enligt CNN kommer detta system, tillsammans med snabbare dataöverföring och effektivare programvara, att hjälpa forskarna att ”nästan omedelbart kunna peka ut exakt var de kraftigaste skalven har inträffat”. Detta kommer att göra det lättare för myndigheterna att sända hjälp till drabbade områden.

Om man är beredd på att det kan komma en jordbävning, kan det naturligtvis begränsa antalet person- och egendomsskador, och – viktigast av allt – det kan rädda liv. Men eftersom jordbävningar fortsätter att inträffa, uppstår frågan: Hur har människor fått hjälp att klara av efterverkningarna?

[Fotnot]

[Tabell på sidan 5]

(För formaterad text, se publikationen)

Hur många jordbävningar?

Magnitud Medeltal per år

8,0 eller mer 1

7,0–7,9 18

6,0–6,9 120

5,0–5,9 800

4,0–4,9 6 200*

3,0–3,9 49 000*

<3,0 Magnitud 2–3:

omkring 1 000 per dygn

Magnitud 1–2:

omkring 8 000 per dygn

* Uppskattat.

[Bildkälla]

Källa: National Earthquake Information Center Med tillstånd av USGS/National Earthquake Information Center, USA

[Bildkälla på sidan 5]

Seismogram på sidorna 4 och 5: Genom tillmötesgående från Berkeley Seismological Laboratory