Köpcentret – förenar nytta med nöje

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I AUSTRALIEN

SHOPPING – antingen älskar man det eller så hatar man det. För många har shopping förvandlats från ett nödvändigt ont till något betydligt trevligare tack vare att köpcentret kom till.

Idén med köpcentra är inte ny. De har många likheter med basaren – ett centrum för både handel och skvaller. År 1859 medverkade den franske köpmannen Aristide Boucicaut till att anpassa basaren till nya förhållanden genom att öppna ett varuhus. I ett varuhus kunde en mängd olika lockande varor säljas, och snart öppnades det varuhus över hela Europa och i USA.

 Frank Woolworth var en av dem som utnyttjade den här nya affärsidén. I mars 1912 fanns det nästan 600 varuhus som bar hans namn. Tiden gick, och idén att samla varuhus och butiker under samma tak utvecklades till det för oss så välbekanta köpcentret. Allmänt sett har köpcentret visat sig vara en lönsam affär för återförsäljarna. Ett visst köpcentrum har en årlig omsättning på drygt två miljarder kronor.

När man planerar ett köpcentrum sätter man kundernas trivsel i fokus. Ett sätt att göra det är att tillfredsställa deras hunger. Restauranger och snabbmatsställen håller kvar nöjda och glada kunder lite längre. En annan grundläggande del i konsumismens psykologi är att hellre vädja till människors önskningar än till deras behov. I en tidning konstaterades det att i köpcentret kan ”förortens hemmafru fönstershoppa lyx i en luftkonditionerad, neonupplyst skyltfönstervärld, där varor för många miljoner bokstavligt talat breder ut sig framför henne som ett konsumtionssamhällets kungliga smörgåsbord”.

Nästa steg blir, naturligtvis, att omvandla kundens önskan till ett aktivt köp. Det kan åstadkommas genom ett beprövat knep – att göra shoppingen till ett riktigt nöje. Annonsörer försöker undvika att rikta sig till enbart män eller enbart kvinnor, men som redan antytts är kvinnor en av de främsta målgrupperna. Ända från första början har affärsmän och annonsörer slagits om kvinnornas gunst, inbegripet mammor med barn. Barnpassning, underhållning för de yngre, biografer och spelhallar har gjort det möjligt att inte bara handla, utan också att träffas och prata bort en stund. Kaféerna har en avspänd atmosfär som gör att man kan umgås och ta en paus. Ett köpcentrum i Australien har en skridskobana för sportiga kunder, medan ett annat rymmer en bowlinghall.

Det verkar också som om köpcentret har en speciell dragningskraft på yngre. ”Jag har massor av kompisar som kommer hit. Jag brukar alltid träffa någon jag känner. ... Vi brukar vara vid det här bordet”, säger en ung man. Men även många äldre tycker om att besöka köpcentra. ”Jag kommer hit för att få sällskap. Det här är det trevligaste stället jag känner till. ... Mitt liv skulle vara eländigt utan det”, säger en 86-årig kvinna.

Å andra sidan skulle många kunder hålla med om att boken Shelf Life har en passande beskrivning av ett köpcentrum – ett väloljat ”säljmaskineri”. Tidskriften The Humanist går ett steg längre och beskriver köpcentret som ”den del av vår kultur som inte tillskriver människan något större värde än innehållet i hennes plånbok”. I en sådan atmosfär måste man naturligtvis bevara sin balans för att inte falla i materialismens fälla. (Matteus 6:19–21)

Shoppingens fallgropar

En del undviker köpcentra eftersom de tycker att det är skrämmande med så mycket folk på ett begränsat utrymme. Och det kan verkligen bli mycket trångt i en del köpcentra, särskilt på helgerna. För att nämna ett exempel: Ett köpcentrum i Sydney i Australien har nästan 19 miljoner besökare per år, vilket är jämförbart med Australiens hela invånarantal. Men det är inte bara kunderna som blir frustrerade av all trängsel. När ungdomar flockas i köpcentra, verkar problemen med snatterier öka. ”Ett av köpcentrumkulturens tydligaste sociala dilemman är vad man skall göra med alla ungdomar som samlas där”, sägs det i tidskriften SundayLife!

Ett annat dilemma för en del butiksinnehavare är hur man skall klara av hyrorna, som ständigt skjuter i höjden. ”De tar fullkomligt knäcken på en del affärer”, suckade en hyresgäst. Tidskriften Forbes uttryckte det så här: ”Köpcentra kan ändra stil med hjälp av en läcker inredning och locka till sig trendigare butiker, men det kostar.” Artikeln förutsade rentav en eventuell nedgång i detaljhandeln i USA – oroande nyheter för landets 1 900 köpcentra. ”Deras kunder sviker”, konstateras det i artikeln.

Hur ser framtiden ut för de här stora affärskomplexen? Som med så mycket annat i livet är det bara att vänta och se. Men en sak verkar säker: Människor kommer alltid att vara intresserade av en plats där man kan förena nytta med nöje!