Näringsrik mat för alla

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I MEXICO

ANGÉLICA och hennes familj på tio personer bodde i en liten landsortsstad i staten Oaxaca i Mexico. De var fattiga, och deras kost bestod av majsbröd, bönor, rödpepparsåser, vattnigt ris, sött bröd och te. ”Vi växte inte mycket”, säger Angélica. ”Vi var små och taniga. Vi fick ofta magproblem, eller så blev vi förkylda eller fick parasiter.”

Angélica och hennes familj bestämde sig för att flytta till Mexico City i hopp om att få tag på arbeten, så att de kunde förbättra sin ekonomi. Hon menar att deras kost är mycket  bättre nu, eftersom den inbegriper mjölk, ägg, kött, grädde, en del grönsaker och en mängd fabrikstillverkade livsmedelsprodukter. Men har deras kost verkligen blivit mer näringsrik?

Hur vanligt är det med felnäring?

I hela världen riskerar 800 miljoner människor att dö på grund av undernäring. Enligt 1998 års världshälsorapport från Världshälsoorganisationen (WHO) hade omkring 50 procent av alla dödsfall bland barn upp till fem år att göra med undernäring, och de som inte dör får ofta leva med dålig hälsa.

Samtidigt är det enligt somliga så många som 800 miljoner människor som riskerar att dö på grund av att de äter överdrivet mycket. En obalanserad kost kan leda till sådana allvarliga sjukdomar som fetma, åderförkalkning, högt blodtryck, diabetes, skrumplever och olika former av cancer. Som en sammanfattning säger WHO: ”Felnäring inbegriper alltså en rad olika problem, till exempel undernäring, brist på vissa näringsämnen och överkonsumtion. Somliga människor dör, drabbas av tillväxtrubbningar, blir handikappade eller blinda på grund av felnäring, och detta har en enormt hämmande inverkan på utvecklingen över hela världen.”

I ett och samma land kan det förekomma både undernäring och fetma. I ett och samma hem kan spädbarnen vara undernärda samtidigt som de vuxna har stora problem med fetma. I en del fall kan en person som var undernärd som liten bli överviktig som vuxen. Det senare kan hända dem som flyttar från landsbygden till städerna.

Många inser inte att hälsan påverkas av matvanorna. Det kanske beror på att följderna av dåliga kostvanor inte märks så snabbt. Men sunda kostvanor kan förebygga många sjukdomar. Ja, WHO beräknar att upp till 40 procent av  cancerfallen skulle kunna förhindras med förbättrade kostvanor och mer motion. Men hur kan man då förbättra sina kostvanor?

Hur man förbättrar sina kostvanor

Somliga anser att man kan dela upp mat i tre huvudgrupper. Den första gruppen innehåller olika sädesslag, till exempel majs, vete, ris, havre, råg, korn och hirs, och även rotfrukter, till exempel potatis och jams. De här livsmedlen är rika på kolhydrater som snabbt ger energi. Den andra gruppen innehåller ärtväxter, till exempel bönor, sojabönor, linser, kikärter och bondbönor, och en del produkter från djurriket, till exempel kött, fisk, ägg, mjölk och mjölkprodukter. De här livsmedlen innehåller proteiner, järn, zink och vitaminer. Den tredje gruppen består av frukt och grönsaker, som innehåller viktiga vitaminer och mineraler. De ger oss också fibrer och energi och är den enda naturliga källan till vitamin C.

Enligt dr Héctor Bourges, som är chef vid Instituto Nacional de Ciencias Médicas y Nutrición Salvador Zubirán (INCMNSZ) i Mexico, skall en sund kost vara komplett, tillräcklig och balanserad. Han säger att ”varje måltid bör innehålla minst en ingrediens från varje grupp och att man så ofta det går bör variera det man väljer från varje grupp och även variera tillagningssättet”.

Tänk på María. Hon och hennes familj bodde i Atopixco, ett landsortssamhälle i staten Hidalgo i Mexico. De var mycket fattiga, och deras kost bestod i huvudsak av majsbröd, bönor, pasta, ris och rödpeppar. Till skillnad från Angélicas familj, som nämndes i inledningen, bestod deras kost dessutom av små squasher, kayokfrukter, svamp och köksväxter, till exempel portlakväxter och svinamarant. Mycket av det här plockade de ute i naturen. De försökte också äta frukt när det var säsong för det. Deras ansträngningar att äta nyttig mat ledde till att de fick bättre hälsa.

Doktor Adolfo Chávez, som är ansvarig för utbildningsavdelningen vid INCMNSZ, rekommenderar att man använder produkter från djurriket för att komplettera maträtter, inte tvärtom. Man skulle till exempel kunna tillaga en måltid bara av några ägg tillsammans med potatis, grönsaker eller bönor. ”Detta är vad som inom näringsläran kallas ’tillskott’”, säger dr Chávez. Men kom ihåg att man alltid bör tvätta frukter och grönsaker noggrant, i synnerhet om de skall ätas råa.

Kosten måste också passa varje individ, och man måste beakta sådana faktorer som ålder, kön och livsstil. Vuxna rekommenderas att äta två portioner frukt och/eller grönsaker vid varje måltid och äta mer fullkornsprodukter och ärtväxter. Somliga rekommenderar att man vid varje måltid bara äter en liten mängd produkter från djurriket, och då helst fisk, magert kött eller kyckling utan skinn. Det föreslås också att man minskar intaget av fett och socker.

Även de som bor i utvecklingsländer och som påverkas av fattigdom kan ibland förbättra sina kostvanor. Hur då? Jo, genom att välja näringsrika livsmedel och genom att variera och kombinera dem, till exempel genom att blanda sädesslag och ärtväxter. Genom att använda små mängder kött eller ägg ökar man näringsvärdet i en måltid. Man kan också använda nyttoväxter som finns där man bor och frukter när det är säsong för dem.

Vår Skapare låter ”föda komma fram ur jorden” till människans njutning. (Psalm 104:14) I Predikaren 9:7 sägs det: ”Gå, ät din mat med glädje.” Utan tvivel kan vi genom balans och måttfullhet få nytta av den läckra och näringsrika mat som Skaparen har gett oss.

[Bild på sidan 26]

GRUPP 1: spannmål och rotfrukter

[Bild på sidan 26]

GRUPP 2: ärtväxter, kött, fisk, mjölk, mjölkprodukter och ägg

[Bild på sidan 26]

GRUPP 3: frukt och grönsaker