Blick på världen

Risker med passiv rökning

”Bara 30 minuters exponering för cigarettrök kan skada hjärtat hos en frisk icke-rökare”, uppger den kanadensiska tidningen The Globe and Mail i en rapport om en nyligen genomförd undersökning i Japan. Användningen av en ny ultraljudsteknik gjorde det möjligt för forskare vid universitetet i Osaka att direkt mäta den negativa effekten på icke-rökares endotelceller som bekläder hjärtats håligheter och blodkärl. När dessa celler är friska, främjar de god blodcirkulation genom att förhindra plackbildning på blodkärlens väggar och att det bildas blodproppar. Forskarna upptäckte att blodflödet i hjärtat hos icke-rökare ”var omkring 20 procent bättre än hos rökare. Men sedan icke-rökare exponerats för rök i bara 30 minuter” hade blodflödet i deras hjärtan sjunkit till samma nivå som hos rökarna. Enligt forskaren dr Ryo Otsuka ”ger detta tydliga bevis för att passiv rökning har en skadlig inverkan på cirkulationen i kranskärlen hos icke-rökare”.

 Ny kartbok som visar ljusföroreningar

”Vintergatan har förbleknat”, sägs det i en rapport i tidskriften Science, ”inte på grund av någon omvälvning i rymden utan därför att det starka ljuset från våra växande städer får ljuset från stjärnorna i vår galax att framstå som svagare för de flesta invånare i Europa och USA. Den väldiga mängden av artificiellt ljus bekymrar astronomer, eftersom det kan störa deras observationer.” För att hjälpa frustrerade astronomer har vetenskapsmän i Italien och USA utarbetat en ny kartbok som globalt kartlägger ljusföroreningar. Till skillnad från tidigare kartor, som bara visade var de ”vita ljusen fanns utspridda över kontinenter nattetid”, innehåller den nya kartboken, som finns tillgänglig på Internet, information om hur långt artificiellt ljus sprids, ”kartor över kontinenter och också några kartor som är mer detaljerade och som till exempel visar var stjärnor är synliga från olika delar av Europa”, sägs det i Science.

Kartläggning av havsbottnen

Forskare vid Bedford Institute of Oceanography i Nova Scotia tar ledningen i att anpassa den teknik som finns tillgänglig för att kartlägga havsbottnen, rapporterar kanadensiska The Financial Post. Med hjälp av flerstråle-ekolod kan forskare skapa en tredimensionell bild av havsbottnen. Under slutskedet ”skickas en fjärrstyrd videokamera ner till havsbottnen, och prover tas”. Enligt rapporten sägs det att ”det skulle kunna bli till mycket stor nytta att kartlägga havsbottnen”. Artbeståndet som lever på havsbottnen ”kan fiskas på ett säkert sätt och hanteras utan att man stör andra områden av havsbottnen. Telekommunikationsbolag kan också avgöra vilket som är det säkraste och effektivaste sättet att lägga ut undervattenskablar. Oljebolag kommer att kunna sätta ut borrplattformar i säkra och produktiva områden.” Sådan kartläggning kan också göra det möjligt att utvinna sand och grus som finns i överflöd på havsbottnen. Det ”kan i vissa fall bli billigare och säkrare” än att ta det från bergssidorna, sägs det i The Financial Post.

Förståelse för psykiska störningar

”En av fyra människor i världen kommer att drabbas av psykiska eller neurologiska störningar någon gång under livet”, rapporterar Världshälsoorganisationen (WHO). Fastän många psykiska sjukdomar kan behandlas, är det nästan två tredjedelar av de drabbade som aldrig söker professionell hjälp. ”Psykisk sjukdom är inte ett personligt misslyckande”, säger WHO:s generaldirektör, Gro Harlem Brundtland. ”Om det är ett misslyckande, ligger det i så fall i hur vi uppträder mot människor med psykiska och sjukliga förändringar i sinnet.” Hon tillägger: ”Jag hoppas att den här rapporten kommer att skingra de tvivel och ändra de uppfattningar som funnits sedan länge och att den markerar början av en ny offentlig hälsoera inom mentalvården.” Enligt nuvarande hälsoutveckling beräknas ”depressiva sjukdomar ... komma på andra plats år 2020, efter ischemisk hjärtsjukdom men före alla andra sjukdomar”, säger WHO. Men med rätt behandling kan de drabbade ”leva ett produktivt liv, och de kan bli en viktig del av de samhällen där de bor”.

”Rökelse kan vara skadlig för hälsan”

”Den söta doften av rökelse kan vara skadlig för hälsan”, rapporterar tidskriften New Scientist. ”Att bränna rökelse, en populär meditativ och medicinsk hjälp som ofta används av buddhister, hinduer och kristna i deras hem och gudstjänstlokaler, utsätter människor för skadliga nivåer av rök som är full av cancerframkallande kemiska ämnen.” Ett undersökningsteam, lett av Ta Chang Lin från National Cheng Kung University i Tainan på Taiwan, ”tog prover på luften i och utanför ett tempel i Tainan och jämförde dem med prover tagna från en gatukorsning”, sägs det i rapporten. ”Den totala nivån av polycykliska aromatiska kolväten inne i templet var 19 gånger så hög som utanför och aningen högre än från gatukorsningen.” Enligt New Scientist lade man märke till att ett av dessa ämnen, ”benspyren, som man tror kan orsaka lungcancer hos rökare”, låg på nivåer som var ”upp till 45 gånger så höga som i hem där de boende rökte tobak”.

Stöld i Guds namn

”Jag har granskat fonder i 20 år och har sett mer pengar bli stulna i Guds namn än på något annat sätt”, säger Deborah Bortner, ordförande för North American Securities Administrators Association. ”När du investerar skall du inte sänka garden bara för att någon försöker verka övertygande genom att vädja till din religion eller din tro.” Enligt tidskriften The Christian Century ”har de som granskat fonder i 27 [amerikanska] stater under de gångna tre åren vidtagit åtgärder mot hundratals personer och företag som använt andliga eller religiösa trosuppfattningar för att vinna investerarnas förtroende. ... I ett beryktat fall som varade [längre än fem år] samlade” en protestantisk stiftelse ”in mer än 5,9 miljarder kronor från mer än 13 000 investerare från hela nationen. Statliga granskare lade ner stiftelsen 1999, och tre av dess ämbetsmän erkände sig skyldiga till anklagelser om bedrägeri.” Tre andra fall ”svarade för en förlust på omkring 14 miljarder kronor”, rapporterar The Christian Century.

Global uppvärmning gör att katastrofer ökar

”Efter att ha rapporterat om en anmärkningsvärd ökning i slutet av 1990-talet av antalet katastrofer som orsakats av vädret” menar Röda korset att ”internationell hjälp inte kommer att kunna ge tillräckligt stöd för att klara av följderna av en global uppvärmning”, sägs det i brittiska The Guardian Weekly. ”Katastrofprogrammet inom Internationella federationen av rödakors- och röda halvmånenförbunden säger i sin årliga rapport att antalet översvämningar, stormar, jordskred och torka, som före år 1996 uppgick till omkring 200 per år, ökade till 392 år 2000.” Av rädsla för en ännu mer uppseendeväckande ökning av antalet naturkatastrofer säger Roger Bracke, chef för federationens katastrofhjälpsåtgärder: ”Någonstans finns det en naturlig gräns för vad humanitär hjälp kan åstadkomma; vi är rädda för att vi kommer till en punkt där vi inte längre kan ge hjälp.” I genomsnitt har årligen 211 miljoner människor drabbats av naturkatastrofer de senaste tio åren, och enligt The Guardian Weekly ”var det översvämningar som påverkade mer än två tredjedelar av dessa. Svält på grund av torka påverkade nästan en femtedel och var orsaken till de flesta dödsfallen, vilket är omkring 42 procent av alla dödsfall som orsakades av naturkatastrofer.”

Barnet skall inte få vara kung

Teorier om barnuppfostran kommer och går, och föräldrar känner sig vilsna och vet inte hur de skall ”ta sitt ansvar”, som det sägs. Skolpsykologen Staffan Garpebring framför tanken att vuxenvärlden har abdikerat. ”I många familjer är det barnen som bestämmer, de kör med de vuxna och får ofta sista ordet i diskussioner”, säger han och fortsätter: ”Det skapar ångest hos barnet, eftersom det i själva verket behöver ledning och gränser. Barnet är inte moget eftersom det saknar erfarenhet och överblick.” Han pekar också på den ökade stressen som påverkar både barn och vuxna. Barn får inte vara så mycket tillsammans med föräldrarna, vilka kämpar för att ”hinna med” hemarbete, konsumtion och umgänge. Allt detta påverkar ett barn, och i många fall kan det göra att barnet blir ”stridsberett”. (Dala-Demokraten, 29 november 2001)