Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Hur har livet och universum kommit till?

Hur har livet och universum kommit till?

Hur har livet och universum kommit till?

”Vetenskap utan religion är lam, religion utan vetenskap är blind.” – Albert Einstein.

VI LEVER i en tid då häpnadsväckande saker sker i en omfattning som aldrig tidigare. Nya upptäckter i rymden tvingar astronomer att revidera sina uppfattningar om hur universum har kommit till. Många människor är fascinerade av världsalltet och ställer de uråldriga frågor som vår existens i detta världsallt ger upphov till: Hur har livet och universum kommit till, och varför?

När vi sedan riktar blicken åt andra hållet – in i oss själva – har senare tids kartläggning av människans genetiska kod väckt frågorna: Hur har alla livsformer skapats? Och vem, om alls någon, har skapat dem? En före detta amerikansk president sade med anledning av våra geners komplexitet: ”Vi lär oss nu det språk med vilket Gud skapade livet.” En av de ledande vetenskapsmän som arbetade med att läsa av den genetiska koden sade ödmjukt: ”Vi har fått en första skymt av vår egen instruktionsbok, den som endast Gud tidigare kände till.” Men frågorna kvarstår: Hur har livet kommit till, och varför?

”Två olika fönster”

Somliga vetenskapsmän hävdar att allt i universum går att förklara med hjälp av rationellt tänkande, och därmed finns det inget behov av någon gudomlig vishet. Men många människor, även vetenskapsmän, är inte nöjda med det synsättet. De försöker förstå verkligheten genom att vända sig till både vetenskapen och religionen. De tycker att vetenskapen handlar om hur livet och universum kom till, medan religionen främst handlar om varför.

Fysikern Freeman Dyson förklarar hur man kan kombinera dessa båda infallsvinklar: ”Vetenskapen och religionen är två olika fönster som man blickar ut genom för att försöka komma underfund med det stora universum som finns utanför.”

”Vetenskapen handlar om det mätbara, religionen om det omätbara”, menar författaren William Rees-Mogg. Han säger: ”Vetenskapen kan varken bevisa eller motbevisa att Gud finns, lika lite som den kan bevisa eller motbevisa ett påstående som gäller moral eller estetik. Det finns inget vetenskapligt skäl till att älska sin nästa eller att respektera människoliv. ... Den som hävdar att inget existerar som inte kan bevisas på vetenskaplig väg begår ett mycket grovt misstag, som skulle upphäva nästan allt vi sätter värde på i livet, inte bara Gud och det mänskliga sinnet, utan även kärleken, poesin och musiken.”

Vetenskapens ”religion”

Vetenskapsmännens teorier tycks ofta bygga på antaganden som kräver sin egen form av tro. När det till exempel gäller livets uppkomst ansluter sig de flesta evolutionister till föreställningar som kräver tro på vissa ”doktriner”. Fakta blandas med teorier. Och när vetenskapsmän utnyttjar sin auktoritet för att främja blind tro på evolution, säger de i själva verket: ”Du är inte ansvarig för din moral, eftersom du bara är en produkt av biologiska, kemiska och fysiska omständigheter.” Biologen Richard Dawkins säger att det inte finns någon formgivning, något syfte, något ont eller gott i universum, utan bara meningslös likgiltighet.

För att kunna hålla fast vid sådana trosuppfattningar väljer en del vetenskapsmän att ignorera den omfattande forskning som gjorts av andra vetenskapsmän, som opponerar sig mot de teoretiska grunderna för deras teorier om hur livet har kommit till. Att de komplexa molekyler som behövs för att bilda en livsduglig cell skulle ha kunnat uppstå genom en slump har visat sig vara en matematisk omöjlighet, även om vi antar att det skulle ha tagit miljarder år. * De dogmatiska teorier om livets uppkomst som finns i många läroböcker måste därför anses vara ogiltiga.

Läran om att livet kom till genom en blind slump kräver mer tro än vad läran om en skapelse gör. Astronomen David Block säger: ”Den som inte tror på en Skapare behöver ha en starkare övertygelse än den som gör det. Säger man att Gud inte existerar gör man ett allmänt och ogrundat påstående – ett antagande som bygger på tro.”

Vetenskapliga upptäckter kan framkalla en känsla av djup vördnad hos vissa forskare. Albert Einstein sade: ”Man torde svårligen kunna finna en verkligt djuplodande vetenskaplig forskare, som icke samtidigt besitter en religiositet av ett särskilt slag. ... Hans religiositet tar sig uttryck i en hänryckt förundran över naturlagarnas harmoni, som uppenbarar ett så överlägset förnuft, att allt det sinnrika, som mänskligt tänkande och mänsklig organisation har frambragt, vid sidan därav ter sig som bilden i bristfällig spegel.” Men den vördnad som sådana forskare känner innebär inte nödvändigtvis att de tror på en Skapare, en personlig Gud.

Vetenskapens begränsningar

Man bör ha tillbörlig respekt för vetenskaplig kunskap och för vetenskapliga bedrifter. Men många håller med om att vetenskapen, trots att den är en källa till kunskap, inte är den enda källan till kunskap. Syftet med naturvetenskapen är att beskriva fenomen i naturen och att svara på frågor om hur de här fenomenen uppstår.

Vetenskapen ger oss en djupare förståelse av det fysiska universum, det vill säga allt som går att observera. Men hur ingående vetenskapliga undersökningar man än gör, kan de aldrig ge svaret på frågan om varför universum finns till.

”Det finns vissa frågor som forskarna aldrig kan besvara”, säger författaren Tom Utley. ”Det är mycket möjligt att Big Bang inträffade för 12 miljarder år sedan. Men varför inträffade den? ... Hur kom partiklarna till från början? Vad fanns dessförinnan?” Utley drar slutsatsen: ”Det tycks ... vara mer uppenbart än någonsin tidigare att vetenskapen aldrig kommer att tillfredsställa människans hunger efter svar.”

Den vetenskapliga kunskap som man har vunnit genom sådan frågvishet har långt ifrån motbevisat behovet av en Gud. Den har helt enkelt bekräftat vilken fantastiskt sammansatt, invecklad och vördnadsbjudande värld vi lever i. Många tänkande människor tycker att det är rimligt att dra slutsatsen att de fysiska lagarna och de kemiska reaktionerna liksom även DNA och den fantastiska mångfalden av liv pekar på att det finns en Skapare. Det finns inga obestridliga bevis för motsatsen.

Tron är en verklighet

Om det finns en Skapare av universum, kan vi inte förvänta oss att vi skall kunna förstå honom och hans avsikter med hjälp av teleskop, mikroskop eller andra instrument. Tänk dig en krukmakare som har gjort en vas. Hur mycket vi än undersöker själva vasen, kan vi inte komma fram till varför den tillverkades. För att få reda på det måste vi fråga krukmakaren.

Molekylärbiologen Francis Collins förklarar hur tro och andlighet kan bidra till att fylla det tomrum som vetenskapen lämnar: ”Jag förväntar mig inte att religionen skall vara rätt verktyg att använda för att kartlägga våra gener, och på samma sätt förväntar jag mig inte att vetenskapen skall vara ett sätt att närma sig det övernaturliga. När det gäller de verkligt intressanta, större frågorna som ’Varför är vi här?’ och ’Varför längtar människor efter andlighet?’, anser jag vetenskapen vara otillräcklig. Många vidskepligheter har uppstått och sedan försvunnit med tiden. Det har inte den religiösa tron, vilket tyder på att den är en verklighet.”

Att förklara varför

Genom att sann religion förklarar varför vi finns till och vad som är meningen med livet erbjuder den oss normer för värderingar, moral och etik, och den ger oss vägledning i livet. Forskaren Allan Sandage uttryckte det på följande sätt: ”Jag vänder mig inte till en bok i biologi för att lära mig hur jag skall leva.”

Miljoner människor jorden runt anser att de har upptäckt vart de skall vända sig för att lära sig hur man skall leva. De tycker också att de har funnit verkligt tillfredsställande svar på frågorna: Varför är vi här? Och vart är vi på väg? Svaren finns. Men var? I världens äldsta och mest spridda heliga text, Bibeln.

Bibeln berättar att Gud hade människor i tankarna när han beredde jorden. I Jesaja 45:18 sägs det om jorden att Gud inte ”skapade den rätt och slätt för ingenting, ... [utan] formade den, ja till att bebos”. Han försåg jorden med allt som människor behöver, inte bara för att existera, utan också för att njuta av livet helt och fullt.

Människan fick i uppdrag att förvalta jorden, ”att odla den och ta vård om den”. (1 Moseboken 2:15) Bibeln förklarar också att kunskap och vishet är gåvor från Gud och att vi skall älska varandra och behandla varandra rättvist. (Job 28:20, 25, 27; Daniel 2:20–23) Människan kan alltså finna syftet och meningen med livet endast genom att förstå och acceptera det som är Guds syfte med människan. *

Hur kan en modern, tänkande människa överbrygga den skenbara klyftan mellan vetenskapligt förnuft och religiös tro? Vilka vägledande principer kan vara till hjälp att göra det?

[Fotnoter]

^ § 11 Se kapitel 3, ”Hur uppkom livet?”, i boken Finns det en Skapare som bryr sig om oss?, utgiven av Jehovas vittnen.

^ § 26 Mer om detta finns att läsa i broschyren Vad är meningen med livet? Hur kan du finna den?, utgiven av Jehovas vittnen.

[Ruta/Bilder på sidan 7]

Vad några vetenskapsmän säger

En del utgår ifrån att de flesta vetenskapsmän undviker frågor om andlighet och teologi, eftersom de inte är religiösa eller inte vill bli indragna i debatten mellan vetenskap och religion. Det stämmer in på vissa forskare, men långt ifrån alla. Lägg märke till hur följande vetenskapsmän har uttalat sig.

”Universum har en början, men vad vetenskapsmännen inte kan förklara är varför. Svaret är Gud.” ”Jag ser Bibeln som en bok som innehåller sanningar och som är inspirerad av Gud. Det måste finnas en intelligens bakom livets komplexitet.” – Ken Tanaka, planetgeolog vid U.S. Geological Survey.

”Klyftan mellan de olika formerna av kunskap (vetenskaplig och religiös) är tämligen konstruerad. ... Kunskapen om Skaparen och kunskapen om det skapade har ett nära samband.” – Enrique Hernández, forskare och professor vid institutionen för fysik och teoretisk kemi vid Mexicos nationella autonoma universitet.

”Allteftersom vi tar fram all denna information [om människans arvsmassa], kommer det att visa sig hur komplext och sammansatt allt detta material är. Det kommer att peka på att upphovet är en intelligent skapare, en intelligent orsak.” – Duane T. Gish, biokemist.

”Vetenskapen och religionen är inte oförenliga. Båda söker efter samma sanning. Vetenskapen visar att Gud existerar.” – D.H.R. Barton, professor i kemi, Texas.

[Bildkällor]

NASA/U.S. Geological Survey

Foto: www.comstock.com

NASA och Hubble Heritage Team (STScI/AURA)

[Bilder på sidan 5]

Kan vetenskapliga undersökningar svara på varför vi finns till?

[Bildkälla]

Genom tillmötesgående från Arecibo-observatoriet/David Parker/Science Photo Library

[Bildkälla på sidan 6]

Stjärnor på sidorna 2, 3 och 5 samt överst på sidan 7: National Optical Astronomy Observatories