Hur man kan förena vetenskap och religion

”Vetenskapen och religionen ses inte längre som oförenliga.” – The Daily Telegraph, London, 26 maj 1999.

I SINA ädlaste former innebär både vetenskap och religion ett sökande efter sanning. Vetenskapen upptäcker en värld som kännetecknas av storslagen ordning, ett universum med tydliga tecken på intelligent formgivning. Sann religion ger de här upptäckterna mening genom att den lär att det är Skaparens sinne som ligger bakom den formgivning vi ser i den fysiska världen.

”Jag märker att religionen verkligen berikar min vetenskapliga förståelse”, säger molekylärbiologen Francis Collins. Han tillägger: ”När jag upptäcker något nytt om människans arvsmassa, känner jag vördnad inför livets mysterium och säger till mig själv: ’Tänk! Det här visste bara Gud förut.’ Det är en oerhört härlig och gripande känsla, som hjälper mig att uppskatta Gud och som gör vetenskapen ännu mer givande för mig.”

Vad kan hjälpa oss att förena vetenskap och religion?

Ett ändlöst sökande

Acceptera begränsningarna: Vi kan inte se något slut på vårt sökande efter svar angående det oändliga universum, det oändliga rummet och den oändliga tiden. Biologen Lewis Thomas framhöll: ”Den här utvecklingen kommer aldrig att ta slut, eftersom vi nyfikna människor har en kunskapstörst som inte går att släcka, och vi är  ständigt upptagna med att utforska, söka och ta reda på saker och ting. Vi kommer aldrig att kunna lösa alla gåtor. Jag kan inte föreställa mig att vi en gång i framtiden kommer att veta allt, så att var och en med en lättnadens suck kan säga: ’Nu förstår jag alltsammans.’ Det kommer alltid att vara utom räckhåll för oss.”

Likadant är det med religiös sanning – det finns ingen ände på sökandet efter kunskap. En av bibelskribenterna, Paulus, sade: ”Ännu ser vi en gåtfull spegelbild. ... Ännu är min kunskap begränsad.” (1 Korinthierna 13:12, Bibel 2000)

Men att kunskapen i vetenskapliga och religiösa frågor är begränsad är inget som hindrar oss från att dra välgrundade slutsatser av de fakta vi har. Vi behöver inte ha detaljerad kunskap om solens ursprung för att vara helt säkra på att den kommer att gå upp i morgon.

 Låt kända fakta tala: När vi söker efter svar måste vi vägledas av sunda principer. Om vi inte ställer höga krav på bevisen, kan vi lätt hamna fel i vårt sökande efter vetenskaplig och religiös sanning. Det skulle inte vara realistiskt för någon av oss att börja utvärdera all den vetenskapliga kunskap och alla de vetenskapliga idéer som i dag fyller enorma bibliotek. Bibeln däremot utgör ett hanterligt kompendium med andlig undervisning som vi kan begrunda. Och Bibeln bestyrks av kända fakta. *

Men rent allmänt när det gäller kunskap krävs det uppriktiga ansträngningar för att man skall kunna skilja mellan fakta och spekulationer, verklighet och bedrägeri – inom både vetenskap och religion. Precis som bibelskribenten Paulus gav råd om, bör vi förkasta ”motsägelserna i den ’kunskap’ som med orätt kallas så”. (1 Timoteus 6:20) För att vi skall kunna se samstämmigheten mellan vetenskapen och Bibeln måste vi låta fakta tala, och därigenom undvika gissningar och spekulationer, och undersöka hur dessa fakta stöder och kompletterar varandra.

När vi till exempel förstår att Bibeln använder begreppet ”dag” för att beteckna olika slags tidsperioder, inser vi att berättelsen om de sex skapelsedagarna i Första Moseboken inte alls behöver strida mot den vetenskapliga slutsatsen att jordens ålder är omkring fyra och en halv miljarder år. Enligt Bibeln fanns jorden till under en obestämd tidsperiod innan skapelsedagarna började. (Se rutan ”Skapelsedagarna – 24 timmar långa?”) Även om vetenskapsmännen skulle korrigera sin uppfattning och ange en annan ålder på vår planet, är  Bibelns uttalanden fortfarande korrekta. Så i det här fallet, liksom i många andra fall, motsäger inte vetenskapen Bibeln, utan den ger oss i stället rikligt med kompletterande information om den fysiska världen, både sådan den är nu och sådan den var tidigare.

Tro, inte godtrogenhet: Bibeln ger oss kunskap om Gud och hans avsikter, kunskap som vi inte kan få från någon annan källa. Men vad har vi för anledning att lita på Bibeln? Den uppmanar oss att pröva dess riktighet. Varför inte granska Bibelns historiska tillförlitlighet, praktiska värde och sannfärdighet och bibelskribenternas uppriktighet? Om man undersöker riktigheten i Bibeln, till exempel i uttalanden av vetenskaplig karaktär, kan man få stark tro på att den är Guds ord. Och den tron kan stärkas ännu mer genom att man undersöker de hundratals profetior i Bibeln som ofelbart har gått i uppfyllelse under århundradena fram till vår tid. Tro på Bibeln är inte detsamma som godtrogenhet, utan en på bevis grundad övertygelse om att Bibelns uttalanden är riktiga.

Respektera vetenskap, erkänn värdet av tro: Jehovas vittnen uppmuntrar alla som har ett öppet sinne att ärligt söka efter sanningen inom båda dessa områden. I Jehovas vittnens församlingar främjar man en sund respekt för vetenskapen och bevisade forskningsresultat liksom även en djup övertygelse om att religiös sanning endast finns i Bibeln, som öppet och med överflödande bevis förklarar att den är Guds ord. Aposteln Paulus sade: ”När ni mottog Guds ord, som ni hörde av oss, ... tog [ni inte] emot det såsom människors ord, utan – efter vad det i sanning är – såsom Guds ord.” (1 Thessalonikerna 2:13)

Men precis som när det gäller vetenskapen har religionen infiltrerats av skadliga osanningar och sedvänjor. Av den anledningen finns det sann religion och falsk religion. Det är därför som många har lämnat de organiserade, traditionella religionssamfunden för att bli medlemmar av den kristna församlingen av Jehovas vittnen. De har blivit besvikna över att deras tidigare samfund och kyrkor inte har velat överge mänskliga traditioner och myter till förmån för sanningar som upptäcks eller urskils.

Dessutom känner sanna kristna att livet har verklig mening, och det är ett resultat av ingående kunskap om Skaparen, så som han beskrivs i Bibeln, och om hans uttalade avsikter för oss människor och planeten vi lever på. Jehovas vittnen tycker att de har fått tillfredsställande och förnuftiga svar från Bibeln på sådana frågor som: Varför är vi här? Vart är vi på väg? Och de delar gärna med sig av de här svaren till dig.

[Fotnot]

[Ruta på sidan 10]

Skapelsedagarna – 24 timmar långa?

Vissa fundamentalister hävdar att kreationismen snarare än evolutionismen kan förklara den föremänskliga historien. De påstår att all fysisk skapelse kom till på bara sex 24-timmarsdagar någon gång för mellan 6 000 och 10 000 år sedan. Men då förespråkar de en lära som inte finns i Bibeln och som har fått många att förlöjliga Bibeln.

Är en dag i Bibeln alltid bokstavligen 24 timmar lång? Första Moseboken 2:4 talar om ”den dag då Jehova Gud gjorde jord och himmel”. Denna enda dag inbegriper alla sex skapelsedagarna i kapitel 1 i Första Moseboken. Enligt Bibelns språkbruk är en dag helt enkelt en uppmätt tidsperiod, och den kan vara tusen år eller flera tusen år. Bibeln lämnar alltså rum för att varje skapelsedag kan ha varit flera tusen år. Dessutom fanns jorden till redan innan skapelsedagarna började. (1 Moseboken 1:1) På denna punkt är alltså Bibelns skildring rimlig och förenlig med sann vetenskap. (2 Petrus 3:8)

Molekylärbiologen Francis Collins kommenterar de påståenden som går ut på att skapelsedagarna var endast 24 timmar med orden: ”Kreationismen har tillfogat de seriösa trosuppfattningarna större skada än någonting annat i modern historia.”

[Ruta på sidan 11]

Har vetenskapen intagit den högsta moraliska ställningen?

Det är fullt förståeligt att många inom vetenskapen har förkastat religionen för dess motstånd mot vetenskapliga framsteg, dess mörka förflutna och dess hyckleri och grymhet. John Postgate, professor i molekylärbiologi, påpekar: ”Världens religioner har ... orsakat de ohyggligheter som människooffer, korståg, pogromer och inkvisitioner har inneburit. I vår moderna värld har den här mörka sidan av religionen blivit farlig. För till skillnad från vetenskapen är religionen inte neutral.”

Postgate jämför den här mörka sidan av religionen med den rationalitet, objektivitet och disciplin som förutsätts råda inom vetenskapen och hävdar att ”vetenskapen har intagit den högsta moraliska ställningen”.

Har vetenskapen verkligen lagt beslag på den högsta positionen moraliskt sett? Svaret är nej. Postgate erkänner själv att det ”även inom vetenskapliga kretsar förekommer svartsjuka, girighet, fördomar och avund”. Han tillägger att ”några vetenskapsmän har visat sig kapabla att mörda i forskningens namn, som man gjorde i Nazisttyskland och i japanska fångläger”. Och en undersökande journalist, som fick i uppdrag av National Geographic att utreda varför ett fossilbedrägeri hade presenterats som fakta i tidskriften, kunde berätta om ”omdömeslös sekretess och missriktat förtroende, om konflikter mellan påstridiga egocentriker, självförhärligande, önsketänkande, naiva antaganden, mänskliga fel och misstag, envishet, manipulation, förtal, lögner och korruption”.

Dessutom är det naturligtvis vetenskapen som har försett människorna med fasansfulla vapen, till exempel biologiska stridsmedel, giftgas, missiler, ”smarta” bomber och atombomber.

[Bild på sidorna 8, 9]

Myrnebulosan (Menzel 3) från Hubble-teleskopet

[Bildkälla]

NASA, ESA och Hubble Heritage Team (STScI/AURA)

[Bilder på sidan 9]

Vetenskapen har upptäckt en värld full av tydliga tecken på intelligent formgivning

[Bild på sidan 10]

Jehovas vittnen uppmuntrar till respekt för sann vetenskap och tro på Bibeln