Koschenillsköldlusen – en mycket speciell insekt

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I MEXICO OCH PERU

VARIFRÅN kommer de klara röda färgerna som finns i en del läppstift och andra kosmetiska produkter? Det kanske förvånar dig att få veta att färgämnet karmosin, som finns i en hel del rouge- och läppstiftsprodukter, kommer från koschenillsköldlusen, en insekt som lever av fikonkaktusen. Låt oss titta lite närmare på den här mycket speciella insekten.

Användbar eller skadlig?

Den vuxna honan är omkring tre millimeter lång eller ungefär lika stor som ett tändstickshuvud. Hanen är bara knappt hälften så stor. Men låt dig inte luras av storleken på lössen. Ett uppslagsverk förklarar: ”De är bland de skadligaste insekterna.” Men trots detta rykte är det en del lantbrukare som till och med odlar dem. Varför det? För att få fram karmin, ett vackert rött färgämne som kommer från torkade och malda kroppar av koschenillsköldlösshonor.

Ända sedan den tid då de forntida mixtekerna bodde i det som i våra dagar är delstaten Oaxaca i Mexico har koschenillsköldlöss använts som färgmedel. Spanska erövrare blev betagna av koschenillsköldlusens karmosinröda färg, och snart var det många européer som fattade tycke för de livfulla färgnyanser som kom av detta naturliga färgämne. I Storbritannien brukade man använda koschenill till de traditionella röda brittiska militäruniformerna. Användningen av koschenill var så omfattande att den, näst efter guld och silver, var Mexicos viktigaste exportvara från omkring 1650 till 1860.

Ett uppsving igen

I mitten av 1800-talet började syntetiska färgämnen ersätta de naturliga. Det var många faktorer som bidrog till detta. John Henkel på tidskriften FDA Consumer förklarar: ”Syntetiskt framställda färger var helt enkelt lättare att tillverka, billigare och hade överlägsna egenskaper som färgningsmedel.” På kort tid tog därför syntetiska färgämnen över marknaden för livsmedelsfärger och färgämnen till läkemedel och kosmetika. ”Men allteftersom användningen av sådana ökade”, säger Henkel, ”ökade även oron över hur skadliga de kunde vara.”

I studier som gjordes på 1970-talet antyddes det att vissa syntetiska färgämnen kunde orsaka cancer. När dessa eventuella hälsorisker blev kända, började naturliga färgämnen komma tillbaka igen. Nu producerar till exempel Peru omkring 85 procent av all koschenill i världen. Kanarieöarna är kända för sin koschenillproduktion, och det är också södra Spanien, Algeriet och länder i Central- och Sydamerika. Eftersom efterfrågan på karmin numera överstiger tillgången, försöker Mexicos regering öka landets produktion.

Hur framställs karmin?

Koschenillsköldlusen tillbringar hela livet på fikonkaktusen. Den skyddar sig mot andra djur genom att avsöndra en pudrig, vaxartad substans. Den här luftiga substansen kapslar in insekten och fungerar som dess hem. Den gör det också lätt att upptäcka insekten när det är tid för skörd.

 Det är bara honorna som innehåller det röda pigmentet, karminsyra. Och dräktiga honor innehåller den största koncentrationen av det. För att få fram den högsta kvaliteten på färgen är skördearbetarna särskilt noga med att ta de dräktiga honorna alldeles innan de lägger sina ägg. I Anderna, i Peru, kan man få omkring tre skördar under en period av sju månader. Lössen borstas av från kaktusen med en styv borste eller skrapas av med ett trubbigt knivblad. Därefter torkas, rengörs och mals de till pulver. De pulvriserade insektskropparna löses i ammoniak eller i en sodalösning. Pulverresterna avlägsnas genom filtrering, så att den återstående vätskan blir ren. Man kan också tillsätta bränd kalk för att få fram purpurfärgade nyanser.

Tanken på att använda makeup som är tillverkad av insekter kanske inte verkar särskilt tilltalande, men du kan känna dig lugn, för naturliga ”färgtillsatser hör till det som kontrolleras och granskas allra mest”, säger Henkel. ”Dessa färger har blivit kontrollerade, kontrollerade och åter kontrollerade, ibland ett dussintal gånger.” Så om du får en komplimang för att du ser strålande ut kan det, i alla fall delvis, bero på koschenillsköldlusen, en mycket speciell insekt!

[Bilder på sidan 23]

1. Koschenillsköldlöss på en kaktus

2. Närbild på dräktiga honor

3. Torkade koschenillsköldlöss

4. Framställning av vätska som skall användas till kosmetika

[Bildkällor]

Fotografier på sidan 23: 1: The Living Desert, Palm Desert, CA; 3 och olika produkter: Cortesía del Centro de Investigaciones Económicas, Sociales y Tecnológicas para la Agroindustria y la Agricultura Mundial, Universidad Autónoma de Chapingo, fotografía de Macario Cruz; 4: David McLain/AURORA

[Bild på sidan 23]

Olika produkter som färgämnet har använts till