Varför har vi inte lärt av det förflutna?

”Människan har, trots de senaste triumferna inom vetenskapen, inte förändrats mycket under de senaste två tusen åren; och därför måste vi fortfarande försöka lära av historien.” – Kenneth Clark, Civilisation—A Personal View.

DET har verkligen gjorts en del fantastiska framsteg på vetenskapens område under århundradenas lopp. I tidskriften Time står det att dessa framsteg har ”gett miljoner av oss den högsta levnadsstandarden i historien”. Några av de största framstegen har gjorts inom medicinens område. Under medeltiden ”var läkarvetenskapen primitiv och brutal”, skriver historikern Zoé Oldenbourg. ”En läkare kunde lika väl döda som bota.”

Inte alltid villiga att lära

Människor har inte alltid varit villiga att lära. I slutet av 1800-talet var det många läkare som inte brydde sig om att det fanns tydliga bevis för att de på ett eller annat sätt överförde sjukdomar till sina patienter. De höll därför fast vid farliga metoder och vägrade att tvätta händerna innan de gick från en patient till en annan.

Ändå fortsatte vetenskapen och tekniken att gå framåt. Det är därför logiskt att människan genom sina tidigare erfarenheter borde ha lärt sig hur man gör världen till en lyckligare och säkrare plats att leva i. Men så har det inte blivit.

Tänk på Europa under 1600-talet. Denna tidsperiod beskrevs som en upplysningens och förnuftets tidsålder. Men faktum kvarstår att ”det, trots överflödet av särskild intellektuell och kreativ aktivitet inom konst och vetenskap, fortfarande förekom vansinnig förföljelse och brutala krig som utkämpades med exempellös grymhet”, skriver Kenneth Clark.

I vår tid finns det fortfarande en motvilja mot att lära av det förflutna för att undvika misstagen. Följden har blivit att själva vår existens på den här planeten tycks vara hotad. Joseph Needham skriver att situationen har blivit så farlig att ”allt vi nu kan göra är att hoppas och be att inga galningar skall släppa lös krafter mot mänskligheten som skulle kunna utplåna allt liv på jorden”.

Hur kommer det sig då att vi, trots människans begåvning och kunskaper, fortfarande sitter fast i en värld fylld av våld och brutalitet? Kommer det någonsin att bli en förändring? Följande två artiklar kommer att behandla dessa frågor.

[Bildkällor på sidan 3]

FRAMSIDAN: Kanoner under första världskriget: U.S. National Archives photo; offer för Förintelsen under andra världskriget: Robert A. Schmuhl, genom tillmötesgående från USHMM Photo Archives

Sidorna 2 och 3: Bombplan (B-17): USAF photo; kvinna: Instituto Municipal de Historia, Barcelona; flyktingar: UN PHOTO 186797/ J. Isaac; explosion (23 kiloton): U.S. Department of Energy photograph