Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Via Crucis – en stor fest i Mexico

Via Crucis – en stor fest i Mexico

Via Crucis – en stor fest i Mexico

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I MEXICO

FÖR att hedra minnet av Jesu död hålls varje år ungefär 300 religiösa festivaler i Mexico. En av de största är Via Crucis, där man i processioner framställer de sista dagarna av Jesu liv. Uttrycket Via Crucis är latin och betyder ”korsvägen”. Föreståndaren för det lokala kulturhuset i området Iztapalapa i Mexico City förklarar bakgrunden till festen: ”År 1833 drabbades Iztapalapa av en koleraepidemi. För att mildra härjningarna uppförde invånarna i samhället för första gången ett passionsspel”, dvs. ett skådespel som skildrar Kristi lidandes historia.

Det här är karakteristiskt för vad som händer på Via Crucis: Ett myller av människor samlas för att se en framställning av de judiska ledarna, centurionerna, Jesu apostlar och kvinnorna som följde honom, däribland Maria. En ung man spelar rollen som Jesus. Han har lärt sig avsnitt ur Bibeln utantill som han citerar allteftersom händelserna utvecklar sig. Aktörerna använder peruker, skägg och mustascher och är klädda i tunga dräkter. ”Nasaréer” följer också med ”Jesus”, barfota eller i lädersandaler, och bär kronor av törnen för att efterlikna det lidande som Jesus fick gå igenom. Ibland kan det vara så många som 2 500 ”nasaréer”. Under dagen bär de upp kors till Cerro de la Estrella, platsen som man har valt för att ”korsfästa” Jesus på.

Gatuförsäljare bjuder ut olika varor som hattar, drycker, religiösa bilder som används som ”tatueringar” på kinder eller armar, ballonger, godis till barnen och många andra saker. Man sätter till och med upp nöjesfält för det här tillfället.

I staden Querétaro försöker botgörare gå med fötterna i kedjor. I Taxco bär män buntar av törnen, som väger mellan 40 och 50 kilo, på ryggen i nästan fem timmar. Andra följer med i processionen och gisslar sina egna kroppar. Ofta hamnar ett antal av deltagarna på sjukhus.

Det här slaget av tillbedjan kan påminna oss om aposteln Paulus ord, när han talade om ”en självvald form av gudsdyrkan och hycklad ödmjukhet, en skoningslös behandling av kroppen”. (Kolosserna 2:23) Sanna kristna högtidlighåller givetvis åminnelsen av Kristi död, men de undviker traditioner som har sin grund i lögn och som inte stämmer med Bibelns principer.