Eldens två ansikten

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I AUSTRALIEN

ELD kan vara både en vän och en fiende. Eld kan föryngra ett landskap eller ödelägga det. Stora bränder kan utvecklas och bli ytterst destruktiva och mycket svåra att kontrollera.

Ett exempel på den våldsamma förödelse som elden kan vålla är det som hände i Indonesien 1997. Det året härjades landet av skogsbränder som orsakade ofantlig skada på landskapet, människors hälsa och ekonomin. Och en förfärlig rök från dessa bränder spred sig till åtta grannländer och berörde uppskattningsvis 75 miljoner människor. Rapporter antyder att 20 miljoner behövde behandlas för sådant som astma, emfysem och hjärt-kärlsjukdomar samt ögon- och hudproblem.

I Singapore ökade luftföroreningen till alarmerande nivåer. Staden sveptes in i rök. ”Vi är alla fångar i våra hem”, klagade en invånare, som knappt vågade sig ut ur sitt luftkonditionerade hus. De dagar då det var som värst kunde människor inte skönja solen genom diset.

Året därpå, 1998, tvingades 8 000 invånare i British Columbia i Canada att lämna sina hem, när en våldsam brand snabbt närmade sig. Den branden var bara en av de närmare tusen bränder som rasade utöver Canada det året – 115 av dessa ansågs vid något tillfälle vara utom kontroll. En brand i norra Alberta i Canada förstörde 35 000 hektar skog. En invånare kommenterade: ”Det såg ut som om en atombomb skulle ha detonerat. Ett oerhört stort, svart moln hängde över trakten.”

Eldens farliga ansikte

Elden är en mäktig naturkraft. En våldsam skogsbrand kan omskapa landskapet, ändra balansen mellan växtarter, förändra viltbeståndet och hota liv och egendom.

En allvarlig brand kan bidra till erosion. När marken utsätts för de kraftiga regn som ofta följer på en het sommar sköljs den blottlagda jorden bort. Olika växtarter påverkas av detta. En del av de mer ömtåliga arterna skadas och dör, medan andra anpassar sig. Tyvärr är det oftast de ovälkomna ogräsen som frodas och har en benägenhet att ta över landskapet på bekostnad av den ursprungliga floran.

Djur som är beroende av vissa endemiska växter hotas sedan också. I Australien är sådana endemiska däggdjur som koalan och rävkusun utrotningshotade arter som riskerar att dö ut om för mycket av deras naturliga miljö förstörs av bränder. Under de gångna 200 åren har den australiska kontinenten förlorat 75 procent av sina regnskogar, 66 procent av sin ursprungliga skogsmark, 19 arter av däggdjur och 68 inhemska växtarter, varav de flesta inte finns någon annanstans på jorden.

Allteftersom städerna har gjort allt större intrång i den omgivande skogen har människan blivit alltmer utsatt för skogsbrändernas förödande inverkan. I december 1997 stod mer än 250 000 hektar i lågor, när hundratals bränder rasade i Sydneys förorter och i flera småstäder runt Australiens Blue Mountains.  Omkring hälften av dessa bränder var utom kontroll. Chefen för brandförsvaret sade att det var de värsta bränder han hade upplevt på 30 år. Hundratals personer tvingades att lämna sina hem, och en del förlorade dem i lågorna. Bränderna krävde också två människoliv. Från slutet av december 2001 ödelade skogsbränder, som man tror var anlagda av mordbrännare, 753 000 hektar skog.

När brand hotar

Flera faktorer kan vara orsaken till bränder som är utom kontroll. En naturlig faktor är väderförhållanden som har samband med El Niño, ett klimatfenomen som periodiskt orsakar varmt, torrt väder runt jorden. Ett land som drabbas av El Niños onormalt torra perioder är speciellt i riskzonen för bränder.

Ofta kan människans tanklösa beteende lastas för våldsamma bränder. Att uppsåtligt sätta eld på landskapet betraktas som en kriminell handling i många länder. Det beräknas att mordbrand eller olyckor är orsaken till över hälften av bränderna i de statsägda skogarna i New South Wales i Australien.

Det oansvariga sättet att behandla miljön är en annan faktor som kan leda till allvarliga bränder. På grund av kalhuggning och avverkning blir skogarna mer lättantändliga. Allt det växtavfall som ligger kvar i skogen efter avverkning ger elden det bränsle den behöver. Skogsavverkningen gör också att solljuset kan nå ner till detta växtavfall och torka ut det. Om en gnista antänder det här eldfängda materialet, kan det uppstå en brand som kan bli svår att kontrollera.

Ekonomiska faktorer kan också förvärra problemet med större bränder. I Indonesien har man i århundraden använt sig av svedjebruk inom jordbruket utan att man i nämnvärd grad har stört jämvikten i naturen. När bönder använder elden försiktigt och på ett kontrollerat sätt, har den ungefär samma inverkan på miljön som naturliga bränder. Men under senare år har det traditionella svedjebruket ökat i omfattning och blivit storskaligt. I och med att efterfrågan på sådana produkter som palmolja har ökat i världen har skogarna förstörts och ersatts med snabbväxande, inkomstbringande växter. Det lättaste och  billigaste sättet att röja marken är att bränna den naturliga vegetationen. Därför bränner människor tusentals hektar utan att tänka på de långsiktiga fördelarna med att bevara tillräckligt med skogsareal.

Eldens vänliga ansikte

Även om elden kan vålla skada och förödelse, kan den också gynna många arter av djur och växter. Ja, den kan till och med spela en viktig roll för att bevara balansen i naturen. Hur då?

Elden är en av människans äldsta vänner. Den har hållit henne varm och gett henne ljus, och hon har lagat sin mat över den. Urinnevånarna i Australien har under århundraden använt elden i sitt dagliga liv. Eld är så viktigt för det infödda Yanyuwafolket att de har mer än ett dussin ord för att beskriva de olika typerna av eld och dess verkningar. Så till exempel använder de ordet kambambarra när de talar om en skogsbrand eller en våldsam brand. Ordet warrman används för att beskriva ett bränt land som är idealiskt för jakt. Rök som stiger uppåt och bildar ett moln kallas rrumarri.

Dessa urinnevånare använder sig av svedjebruk för att vårda den mark de lever av. De använder små, sakta brinnande eldar för att minska mängden av döda, torra växtdelar, som är det främsta bränslet vid skogsbränder. Kontrollerad användning av eld på det här sättet har gjort det möjligt för aboriginerna att kunna leva av marken och samtidigt bevara den naturliga miljön för växter och djur. Det har också minskat risken för att människor plötsligt skall bli omringade av farliga skogsbränder.

Värdet av skyddsavbränning

När europeiska nybyggare kom till Australien för lite över 200 år sedan, började den här känsliga balansen mellan människan, naturen och elden att rubbas. Ur europeisk synpunkt var skogsbränder något som skulle bekämpas, och därför förekom de mer sällan. Men på grund av att brännbart material samlade sig på marken, blev de bränder som uppstod häftigare och svåra att kontrollera. På senare tid har emellertid de styrande lärt sig av urinnevånarna och har utvecklat en strategi för skyddsavbränning. Den går ut på att man låter elden brinna på ett kontrollerat sätt för att förhindra mer katastrofala storbränder. Man anlägger små bränder vid årstider då skogsbränder inte är vanliga. De här bränderna rör sig sakta, har låga flammor och tar bort skräp utan att störa träden. Vanligtvis slocknar de när daggen faller på kvällen.

Syftet med skyddsavbränning är att skydda liv och egendom samtidigt som man också behåller mångfalden av endemiska växter och djur. Och skyddsavbränning minskar den hotande spridningen av en del icke endemiska  ogräs. Det hjälper också till att behålla mångfalden av naturliga miljöer som är nödvändiga för att bevara inhemska djur.

Vissa växtarter tycks vara beroende av bränder för att deras frön skall gro. En del frön har så hårda yttre skal att det behövs eld för att få dem att öppna sig, så att fukt kan tränga in. Forskningen visar att rök från eld också hjälper frön att gro. Det finns cirka 70 beståndsdelar i rök som man tror får fröna att börja gro. Kvävedioxid är en viktig sådan.

Mark som nyligen brunnit ger en jordmån som är rik på sådana näringsämnen som kväve och fosfor. Elden frigör näringsämnen som lagrats i vissnade löv. Mer solljus kan också nå marken, och en idealisk grogrund skapas för nya växter att rota sig. Akacior, till exempel, fröar sig efter en brand och tycks frodas i de betingelser en brand lämnar efter sig.

Många djur tycks också gynnas av att en brand dragit fram, särskilt av den nya vegetationen som är spädare och saftigare. En del arter av känguru och vallaby föredrar ofta bränd skog och sägs vara beroende av skogsbränder. Det i sin tur beror på att de växter de behöver till föda och skydd är beroende av bränder för sin föryngring och fortlevnad.

Fortfarande mycket att lära

Man börjar bättre förstå eldens två ansikten, men dess samverkan med miljön är komplicerad, och det finns fortfarande mycket att lära. Hur bränder påverkar vissa arter av växter och djur är något som behöver studeras mer. Hur bränder samverkar med och påverkar vår ekologi i större skala kräver också mer forskning. En del frågor som behöver besvaras är: Bidrar bränder till växthuseffekten? Vilken inverkan har röken från bränder på vädret? Hur beter sig bränder?

För närvarande finns det dataprogram, så kallade beräkningsmodeller, avsedda att förutsäga eldens beteende. De är programmerade för att analysera data om brännbart material samt temperatur, vindhastighet och andra väderförhållanden. Tyvärr är de nuvarande beräkningsprogrammen inte alltid tillförlitliga, och de kan inte förutsäga ovanliga fenomen som att elden plötsligt flammar upp och exploderar i ett hav av eldsflammor. I bränderna runt Sydney 1997 förlorade två erfarna brandmän livet till följd av en av dessa plötsligt uppflammande kaskader av eld, som med rätta kallas ”dödens fingrar”.

Stora bränder kan vara speciellt svåra att förutsäga, därför att de i sig kan generera väderförhållanden med starka vindar, moln och även åskväder. Dessa vindar kan ändra riktning eller hastighet snabbt, vilket gör elden oberäknelig. Forskare hoppas kunna förbättra de nuvarande beräkningsprogrammen genom att ta med sådana faktorer tillsammans med annan information, till exempel områdets topografi och förekomsten av brännbart material.

Ett projekt i USA för att nå detta mål har satts i gång av National Center for Atmospheric Research (NCAR) i Colorado. NCAR har installerat en mycket avancerad vetenskaplig utrustning samt sju kraftfulla datorer, allt skyddat med tjock isolering, i ett transportflygplan av typen C-130. Flygplanet är avsett att flyga över en brand som rasar och samla datauppgifter med hjälp av detektorer monterade på vingarna. Dessa uppgifter överförs sedan till datorerna för bearbetning. Planet har en infraröd kamera kallad Thermacam som kan visa den relativa intensiteten hos varje del av branden. På detta sätt lär sig forskarna vid NCAR att förbättra de nuvarande beräkningsmodellerna för bränders beteende.

Man hoppas att dessa förbättrade beräkningsmodeller skall göra det möjligt för experter att säkrare kontrollera bränder. Förmågan att exakt kunna förutsäga vad en brand kommer att göra kan också minska de risker som brandmän utsätts för när de försöker skydda samhället.

Ja, elden kan vara en förödande fiende när den är utom kontroll, men den kan också vara en användbar vän. Den spelar en viktig roll i de naturens cykler som Skaparen har upprättat för att föryngra jorden och bibehålla en balanserad mångfald av växt- och djurliv.

[Bild på sidan 25]

Förvirrade kronhjortar undviker en brand som sveper genom Bitterroot River valley i Montana

[Bildkälla]

John McColgan, BLM, Alaska Fire Service

[Bild på sidan 26]

Skyddsavbränning i Australien

[Bildkälla]

Foto med tillstånd av Queensland Rural Fire Service