Blick på världen

Räkna inte får

Kronisk sömnlöshet är ett problem som förekommer över hela världen och påverkar var tionde människa, rapporteras det i tidskriften New Scientist. Forskare beräknar att sömnlöshet bara i USA kostar över 300 miljarder kronor varje år i sjukdagar och olyckor. Vad kan de som lider av sömnlöshet själva göra för att kunna sova? Forskare vid Oxforduniversitetet bad en grupp personer med sömnproblem att tänka på något trivsamt och avkopplande, till exempel ett vattenfall eller en semesterort de gärna åker till. Den andra gruppen blev ombedd att räkna får, medan de i den tredje gruppen själva fick bestämma vad de ville göra. För andra och tredje gruppen tog det något längre tid än vanligt att somna, medan de i första gruppen somnade i genomsnitt 20 minuter fortare än vanligt. Allison Harvey, en medlem av forskarteamet, säger att det inte hjälper att räkna får, eftersom ”det är alldeles för enformigt för att hålla bekymmer borta”.

 Skog som samlar upp vatten från moln

Fuktig tropisk regnskog som växer på 900 meters höjd kan samla upp ”nästan 40 procent mer vatten från molnen än vad som kommer i form av regn”, säger två australiska vetenskapsmän, doktorerna Paul Reddell och David McJannet. Enligt den australiska federala organisationen för vetenskaplig forskning (CSIRO) beror det på att ”låga moln, dis och dimma sveper in över skogen, så att vatten kondenseras på träden och sedan droppar eller rinner ner till marken” och fyller på flödet i de tropiska floderna med miljoner liter vatten. Men ”när regnskogen huggs ner, avtar den mängd fukt som når marken högst betydligt”.

Ojämn konsumtion

Tjugo procent av jordens befolkning konsumerar i dag 86 procent av världens varor och tjänster, rapporterar State of World Population 2001. I rapporten, som ges ut av FN:s befolkningsfond, varnas det för ”en enorm ’konsumtionsklyfta’” mellan dem som bor i industriländer och dem som bor i utvecklingsländer. För att ta ett exempel: ”Ett barn som bor i ett industriland kommer under sitt liv att bidra mer till konsumtion och förorening än vad 30–50 barn i utvecklingsländer kommer att göra. För närvarande är en femtedel av världens befolkning ansvarig för mer än hälften av den koldioxid som släpps ut i atmosfären, medan den fattigaste femtedelen står för bara 3 procent”, sägs det i rapporten. Dessutom är de produktiva land- eller havsområden som behövs för att bibehålla livsstilen för en person i rika länder nästan fyra gånger större än vad som behövs för personer i utvecklingsländer.

Uppfinningsrika skalbaggar

Nyligen upptäckte forskare hur skalbaggar av släktet Stenocara samlade dricksvatten i Namiböknen i sydvästra Afrika. För att överleva i öknen, som i allmänhet får en centimeter regn årligen, samlar skalbaggarna dricksvatten från den fuktiga dimman som sveper in från Atlanten. Hur gör de det? Det sägs i Natural History att ”bakdelen på skalbaggarna är täckta med ojämnheter” som under mikroskop ”påminner om ett landskap med toppar och dalar”. Topparna drar till sig vatten medan de vaxtäckta dalarna stöter det ifrån sig. ”Skalbaggarna vänder sig mot vinden och lutar sig framåt, och då samlas fukt från dimma på ryggen. När en liten droppe bildats och blivit tillräckligt tung, rullar den ner till insektens mundelar”, sägs det i tidskriften.

Tidiga signaler på anorexi

”Föräldrar kan lägga märke till tidiga tecken på anorexi eller bulimi hos sina barn genom deras matvanor”, rapporteras det i Londontidningen The Times. Eating Disorders Association (EDA, en förening som arbetar med ätstörningar) har gett ut en handbok som hjälper föräldrar och vårdgivare att urskilja ätstörningsproblem innan de har blivit alltför stora. Tidiga varningssignaler kan innefatta att tvångsmässigt skära itu mat i småbitar eller att göra en paus på så länge som fem minuter mellan tuggorna. En del som har ätstörningar använder olika knep, som att bära väldigt löst sittande kläder för att under dem kunna gömma undan mat som inte är uppäten. De kan också begära att foton, där de ser friska och välnärda ut, ställs undan. I handboken från EDA får föräldrar rådet att inte ignorera dessa signaler och att öppet tala om det de har lagt märke till.

Gift från termometrar

”Kvicksilver från en enda termometer kan förorena en sjö i storleksordningen 45 000 kvadratmeter, och årligen kommer det i avloppsvattnet i USA ut ungefär 17 ton kvicksilver från trasiga termometrar”, sägs det i tidskriften National Geographic. Kvicksilvret absorberas av fisk, och människor som sedan äter fisken får i sig metallen, som kan orsaka nervskador. Kvicksilvertermometrar har förbjudits i flera amerikanska städer, däribland Boston, där vissa affärer byter in termometrar med kvicksilver mot digitala termometrar och andra mindre farliga termometrar. I Sverige råder sedan 1993 förbud mot termometrar och annan utrustning som innehåller kvicksilver.

Träna med måtta

”Det är bra att hålla på med något slag av motion som kräver uthållighet (jogga, cykla eller simma) i 30–60 minuter tre gånger per vecka”, skriver det franska nyhetsmagasinet L’Express. Men för att man skall slippa allvarliga hälsoproblem bör träningen vara måttlig. Överdriven träning kan orsaka slitage på leder, skador på broskvävnad, diskbråck, stressfrakturer (små benfrakturer orsakade av överbelastning), högt blodtryck, matsmältningsproblem, tidig benskörhet och även hjärtinfarkter. ”Årligen drabbas 1 500 vältränade idrottsmän i Frankrike av plötslig död på grund av fysisk ansträngning”, rapporteras det i L’Express. Doktor Stéphane Cascua, en specialist inom idrottsmedicin vid sjukhuset Pitié-Salpêtrière i Paris, ger följande råd till alla ”söndagsmotionärer” som kan behöva uppsöka sjukhuset efter träningen: Motionera regelbundet, men inte med mer än 75 procent av din maximala kapacitet.

Ny beräkning av antalet arter

Antalet djur- och växtarter på jorden har i 20 år ansetts röra sig om minst cirka 30 miljoner – de flesta insekter. Nyare forskning pekar på att antalet arter är omkring 5 miljoner. Vad ligger bakom de skilda uppgifterna? Det höga talet är resultatet av forskningar i Panama då man räknade insektsarterna på 19 träd av samma art. Forskaren antog att mer än tio procent av alla insektsarter är specialiserade och håller sig helt och hållet till en enda växtart. Genom att multiplicera med antalet trädarter och göra några andra antaganden kom man fram till att det måste finnas minst 30 miljoner arter. På senare tid har andra biologer, bland dem en från Sverige, under sex år av forskningar i Papua Nya Guinea för hand samlat in 50 000 lövätande insekter av 900 arter på 51 olika växtarter och funnit att insekterna inte är så specialiserade, utan för det mesta klarar sig bra också på andra växtarter – åtminstone om dessa är besläktade. Slutsatsen är att antalet insektsarter är en sjättedel av den uppgift som gällt i 20 år. Det är fortfarande beräkningar, men de tycks stå på en något fastare grund. (Upsala Nya Tidning, 8 maj 2002)

Faran med oväsen i havet

”Det råder en växande oro för att havet har blivit en dånande, surrande och förvirrande plats för valar, delfiner och andra marina däggdjur”, sägs det i Londontidningen The Independent. Forskare som utredde varför sex valar och en delfin strandade och dog utanför Bahamas kust upptäckte att de hade dött av svår hjärnblödning, som man misstänker orsakades av att örlogsfartyg i närheten använde sina sonarsystem. Sjöfart, offshoreverksamhet, motorbåtar och vattenskotrar är andra faktorer som bidrar till problemen som drabbar marina däggdjur, vilka är känsliga för fler slags ljud än vi människor. ”När valar och delfiner dyker, tvingas luft från deras lungor in i håligheter i deras kropp”, förklaras det i artikeln. ”De instängda luftbubblorna kan förstärka ljudvågorna upp till 25 gånger och leda till ... omfattande vävnadsskador vid mycket lägre ljudnivåer och över ett mycket större område i havet än man tidigare har trott vara möjligt.” Oväsendet i havet minskar också ”räckvidden för kommunicerandet och innebär att valar och delfiner måste ropa högre”, säger forskaren Doug Nowacek. ”Det kan hindra dem från att komma tillsammans och para sig, och om de inte längre kan höra, så kan de inte heller navigera.”