Enföräldersfamiljer blir allt fler

”Det var många nätter jag grät och bad till Gud: ’Jag vet inte hur jag skall klara av morgondagen.’” – GLORIA, ENSAMSTÅENDE TREBARNSMAMMA.

ENFÖRÄLDERSFAMILJER har blivit ett bestående och framträdande inslag i många samhällen i dag. * Den traditionella sammansättningen med man, hustru och barn får ge plats åt andra former av familjestruktur, och demografer och sociologer frågar sig varför.

Sociologiprofessorerna Simon Duncan och Rosalind Edwards har lagt märke till att ”det under lång tid har skett förändringar i familjestrukturerna och i relationerna mellan könen”. Vad är orsaken? Somliga hävdar att detta är ett resultat av hur människor väljer att leva sitt liv i en miljö där det sker ekonomiska, kulturella och sociala förändringar.

Låt oss se närmare på några av dessa förändringar, men också på de val man gör. Livets påfrestningar är en viktig faktor som påverkar människors liv. Den omgivande världen inkräktar på alla deras vakna timmar. Tid som tidigare ägnades åt familjen används nu till att surfa på Internet, titta på TV, prata i telefon, åka bil – man är alltid på språng.

Ekonomiska påfrestningar kräver också sin tribut. Moderna bekvämligheter kostar pengar, och därför är det allt fler föräldrar som förvärvsarbetar. Att vi lever i ett rörligt samhälle har gjort att många familjemedlemmar bor  och arbetar långt från sina släktingar och det stöd dessa kan ge, och i vissa fall även långt borta från äktenskapspartnern. I många länder gör inte populärkulturen saken bättre, eftersom den ofta nedvärderar sådana institutioner som ger en känsla av stabilitet – som äktenskapet och familjen. *

Den nya ensamstående mamman

Dagens ensamstående mödrar behöver inte passa in på den gamla stereotypa bilden av en ogift tonåring som lever på socialbidrag. Att vara ogift mor betraktas inte längre som lika skamligt, utan har till och med glorifierats av kända förebilder. Numera är dessutom många kvinnor bättre utbildade och har bättre möjligheter att försörja sig själva – så äktenskapet är inte längre en ekonomisk nödvändighet för mammor.

En del ensamstående mammor, särskilt de som har frånskilda föräldrar, fortsätter att leva ensamma eftersom de inte vill att deras egna barn skall få utstå den smärta det innebär att se en förälder ge sig av. Andra kvinnor blir ensamstående därför att de har blivit övergivna, inte därför att de själva har valt det. ”Att vara ensamstående förälder är i allmänhet inte ett själviskt och medvetet val”, konstaterar brittiska Joseph Rowntree Foundation, ”och barn i enföräldersfamiljer blir inte försummade och odisciplinerade.”

Ändå är detta med enföräldersfamiljer en allvarlig sak, eftersom många ensamstående föräldrar och deras barn drabbas av känslomässig stress, ekonomiska svårigheter och sociala problem. En del kanske undrar om det är möjligt för en ensamstående förälder att framgångsrikt uppfostra sina barn. Vilka särskilda utmaningar möter enföräldersfamiljer? Hur kan en kristen som är ensamstående framgångsrikt möta utmaningen att uppfostra sina barn?

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 4]

Sverige

Andelen barn med ensamstående förälder har ökat under 1990-talet.

År 1997 var andelen barn som levde med en ensamstående mor 17%; andelen barn som levde med en ensamstående far var 3%.

I slutet av år 2000 fanns det ungefär 260 000 barnfamiljer med ensamstående föräldrar. Totalt fanns 1 070 000 barnfamiljer. I antalet enföräldersfamiljer ingår även sambor utan gemensamma barn.

(Källa: SCB)

[Ruta/Karta på sidorna 4, 5]

 Enföräldersfamiljer – en trend i många länder

USA: ”Mellan åren 1970 och 2000 ökade antalet ensamstående mödrar från 3 miljoner till 10 miljoner; under samma tidsperiod ökade även antalet ensamstående fäder – från 393 000 till 2 miljoner.” (Amerikanska folkbokföringsmyndigheten)

Mexico: Enligt tidningen La Jornada står tonårsmödrar för 27 procent av det totala antalet havandeskap i landet.

Irland: Andelen enföräldersfamiljer ökade från 5,7 procent år 1981 till 7,9 procent år 1991. ”Skilsmässa är fortfarande en mycket stor orsak till att mödrar blir ensamstående.” (Single Mothers in an International Context, 1997)

Storbritannien: ”Andelen familjer med bara en förälder har för första gången överstigit 25 procent, vilket återspeglar en stor ökning av antalet ogifta mödrar och en anmärkningsvärd ökning av skilsmässosiffran de senaste 30 åren.” (Londontidningen The Times för 2 mars 2000)

Frankrike: ”Sedan slutet av 1970-talet har andelen enföräldersfamiljer ökat med mer än 50 procent.” (Single Mothers in an International Context, 1997)

Tyskland: ”Antalet ensamstående föräldrar har fördubblats under de två senaste årtiondena. Nästan alla enföräldersfamiljer ... består av en mor med barn.” (Single Mothers in an International Context, 1997)

Japan: ”Antalet familjer med en ensamstående mor har ökat sedan 1970-talet.” År 1997 bestod 17 procent av alla familjer av en ensamstående mor med barn. (Single Mothers in an International Context, 1997; The World’s Women 2000: Trends and Statistics)

Grekland: ”Sedan 1980 har antalet ogifta mödrar i [Grekland] ökat med 29,8 procent. Och enligt uppgifter från EU var andelen barn födda utanför äktenskapet 3,3 procent år 1997, medan den år 1980 bara var 1,1 procent.” (Athentidningen Ta Nea för 4 september 1998)

Australien: Nästan 1 barn av 4 bor med bara en av sina biologiska föräldrar. Ofta beror det på att föräldrarna har skilt sig eller separerat. Det har beräknats att antalet enföräldersfamiljer kommer att öka med 30–66 procent under en 25-årsperiod. (Australiens statistiska byrå)