Aids i Afrika

”Vi har att göra med en nutida apokalyps.”

DE HÄR orden uttalades av Stephen Lewis, FN:s särskilda sändebud för hiv/aids i Afrika, och uttrycker det som många befarar när det gäller aidssituationen i länderna söder om Sahara.

Flera faktorer inverkar när det gäller spridningen av hiv. Aids har i sin tur förvärrat andra problem. De förhållanden som råder i Afrika och i andra länder där aids vinner terräng är ofta förknippade med följande:

Moral. Eftersom den vanligaste orsaken till smitta är sex, är det uppenbart att avsaknaden av tydliga moralnormer bidrar till sjukdomens  spridning. Men många känner att det är meningslöst att förespråka att man skall avhålla sig från sex före äktenskapet. ”Att bara varna tonåringar för sex skulle inte fungera. De blir dagligen bombarderade med bilder som direkt anspelar på sex och som talar om hur de skall se ut och hur de skall vara”, skriver Francois Dufour i Johannesburgtidningen The Star.

Unga människors livsstil verkar bekräfta den iakttagelsen. Så till exempel visade en undersökning i ett land att omkring en tredjedel av ungdomarna mellan 12 och 17 år hade haft samlag.

Våldtäkt har beskrivits som en nationell katastrof i Sydafrika. I en nyhetsrapport i Johannesburgtidningen Citizen sades det att ”det är så akut att detta överstiger alla andra hälsorisker som det här landets kvinnor och, dessvärre, dess barn utsätts för”. I samma artikel sades det också att ”antalet våldtäkter på barn har fördubblats under senare tid. ... Detta sker tydligen på grund av den kvarlevande myten att den som bär på hivsmitta och som våldtar en oskuld kan bli botad.”

Sexuellt överförda sjukdomar. Det är vanligt med könssjukdomar i de här länderna. I South African Medical Journal sägs det: ”Om man lider av en könssjukdom två- till femdubblas risken att man drabbas av hiv-1.”

 Fattigdom. Många länder i Afrika kämpar mot fattigdom, vilket skapar ett gynnsamt klimat för aids. Det man betraktar som grundläggande i industriländer finns för det mesta inte att få tag på i utvecklingsländer. Det finns större samhällen där man inte har tillgång till elektricitet eller rent dricksvatten. På landsbygden är många vägar undermåliga eller obefintliga. Många människor lider av undernäring, och det är sällsynt med möjligheter till medicinsk vård.

Aids har en negativ inverkan på affärsliv och industri. Gruvbolag får känna av effekterna i form av förlorad produktion, i takt med att fler anställda blir smittade. En del bolag försöker hitta vägar för att automatisera och mekanisera vissa delar av produktionen för att på så sätt kompensera förlusten av arbetskraft. Det beräknades att i en platinagruva hade antalet aidsoffer bland personalen nästan fördubblats under år 2000, och 26 procent av arbetarna var smittade.

En sorglig följd av aids är att så många barn blir föräldralösa när deras föräldrar dukar under för sjukdomen. Förutom att de här barnen förlorar sina föräldrar och möjligheten till ekonomisk trygghet blir de tvungna att leva med den skamstämpel som hör samman med aids. Släktingarna eller samhället har ofta inte resurser för att kunna hjälpa till, eller så är man ovillig att göra det. Många föräldralösa barn avbryter sin skolgång. En del prostituerar sig och bidrar därigenom till att sprida sjukdomen vidare. För att hjälpa de här barnen har flera länder börjat ge statligt stöd eller startat privata hjälpprogram.

Okunnighet. Många som är smittade med hiv vet inte om det. Och många vill inte låta testa sig på grund av den skam som är förknippad med sjukdomen. ”Sådana som har, eller misstänks ha, hiv kan bli nekade vård, bostad och arbete. De kan bli övergivna av sina vänner och kolleger, får kanske inte ut något på försäkringen eller förvägras inresa till andra länder”, sades det i pressreleasen till FN-programmet UNAIDS. En del har till och med blivit mördade, när de har fått diagnosen hiv.

Kultur. I många afrikanska kulturer har kvinnan vanligen inte en sådan ställning att hon kan fråga partnern om han har utomäktenskapliga förbindelser, neka honom sexuell kontakt eller föreslå säkrare sex. Kulturella tankemönster återspeglar ofta okunnighet om eller förnekande av aids. Man kan till exempel mena att trolldom har orsakat sjukdomen och söka botemedel hos häxdoktorer.

 Otillräckliga medicinska resurser. Redan knappa medicinska resurser har utnyttjats till bristningsgränsen på grund av aids. Två större sjukhus har meddelat att hälften av alla patienter som läggs in för vård är hivpositiva. Sjukhusdirektören på ett sjukhus i KwaZulu/Natal sade att hans personal arbetar på en 140-procentig kapacitetsnivå. Ibland måste man låta två patienter dela samma säng, medan en tredje patient ligger på golvet under dem! (South African Medical Journal)

Hur tragisk situationen än redan verkar vara i Afrika, tycks den ändå kunna bli värre. ”Vi är fortfarande bara på epidemins förstadium”, säger Peter Piot, UNAIDS.

Det är tydligt att en del länder gör mycket stora insatser för att bekämpa sjukdomen. Och i juni 2001 höll FN:s generalförsamling för första gången en särskild konferens för att diskutera hiv och aids. Kommer människans ansträngningar att ge resultat? När kommer aids framfart slutligen att kunna hejdas?

[Ruta/Bild på sidan 5]

AIDSMEDICINEN NEVIRAPIN OCH SYDAFRIKAS DILEMMA

Vad är nevirapin? Enligt journalisten Nicole Itano är det ”ett antiretroviralt läkemedel som i tester har visat sig kunna halvera risken för att aids förs vidare [från mamma] till barn”. Ett tyskt läkemedelsföretag erbjöd sig att förse Sydafrika med medicinen kostnadsfritt under fem år. Men i augusti 2001 hade regeringen ännu inte tackat ja till det här erbjudandet. Vad var haken?

Sydafrika har 4,7 miljoner hivpositiva invånare, fler än något annat land i världen. Londontidningen The Economist rapporterade i februari 2002 att den sydafrikanske presidenten Thabo Mbeki ”tvivlar på den allmänna uppfattningen att hiv orsakar aids” och ”är misstänksam när det gäller aidsmedicinernas kostnader, säkerhet och nytta. Han har inte dömt ut dem, men sydafrikanska läkare uppmuntras att inte ordinera dem.” Varför är det här en viktig fråga? Jo, därför att tusentals barn föds med hiv varje år i Sydafrika och 25 procent av alla gravida kvinnor är hivsmittade.

På grund av de här motstridiga åsikterna fördes saken till domstol i syfte att tvinga regeringen att distribuera nevirapin. Sydafrikas konstitutionsdomstol kom med sitt utslag i april 2002. Enligt Ravi Nessman, skribent i The Washington Post, beslutade domstolen att ”regeringen måste göra medicinen tillgänglig på alla de sjukvårdsinrättningar som har resurser för att tillhandahålla den”. Även om den sydafrikanska regeringen till att börja med bara har gjort medicinen tillgänglig i ett pilotprojekt på 18 platser i landet, sägs domstolsutslaget ha gett alla hivpositiva gravida kvinnor i landet hopp.

 [Ruta/Bild på sidan 6]

ETT GÄCKANDE VIRUS INVADERAR CELLEN

Kliv för ett ögonblick in i den mikroskopiska värld där hiv, humant immunbristvirus, frodas. En forskare sade: ”Efter att i många, många år ha tittat på viruspartiklar i elektronmikroskop kan jag fortfarande inte låta bli att fascineras och förundras av den precision och den komplexitet som råder i en konstruktion som är så väldigt, väldigt liten.”

Ett virus är mindre än en bakterie, som i sin tur är mycket mindre än en genomsnittlig mänsklig cell. Enligt en auktoritet på området är hiv-viruset så litet att ”230 miljoner [partiklar av hiv] skulle rymmas på punkten som avslutar den här meningen”. Ett virus kan inte föröka sig om det inte tränger in i en värdcell och tar kommandot över cellens funktioner.

När hiv-viruset har tagit sig in i kroppen, måste det kämpa mot ett kraftigt försvar som ingår i kroppens eget immunsystem. * I benmärgen tillverkas ett försvarssystem av vita blodkroppar. De vita blodkropparna innehåller två huvudsakliga typer av lymfocyter: T-lymfocyter och B-lymfocyter. En annan typ av vita blodkroppar kallas fagocyter, eller ”cellätare”.

Olika slags T-lymfocyter har olika uppgifter. De som kallas T-hjälparceller spelar en viktig roll i försvarsstrategin. T-hjälparceller hjälper till med att identifiera inkräktare och ger instruktioner som styr produktionen av de celler som skall angripa och förinta fienden. När hiv-viruset slår till, går det särskilt till angrepp mot de här T-hjälparcellerna. Aktiverade T-lymfocyter (mördarceller) förstör de celler som viruset invaderar. B-celler framställer antikroppar som används i kampen mot infektioner.

En gäckande strategi

Hiv är klassat som ett retrovirus. Hiv-viruset består av ett genetiskt material i form av RNA (ribonukleinsyra) – inte i form av DNA (deoxiribonukleinsyra). Hiv tillhör en speciell underfamilj av retrovirus som kallas lentivirus (av latinets lentus, ”långsam”), eftersom det kan stanna kvar i kroppen under en lång tid innan allvarligare sjukdomssymtom börjar uppträda.

När hiv-viruset har invaderat en värdcell, kan det utnyttja cellens funktioner för att nå sina egna syften. Hiv ”omprogrammerar” cellens DNA för att cellen skall börja framställa mängder av hiv-kopior. Men innan viruset kan göra detta måste det använda sig av ett annat ”språk”. Det måste ändra sitt eget RNA till DNA så att värdcellens tillverkningsprocess kan förstå vad den skall göra. För att lyckas med detta engagerar hiv ett enzym som kallas reverse transcriptase (omvänt transkriptas). Så småningom dör cellen efter att först ha framställt tusentals nya hiv-komponenter. De här nykläckta komponenterna invaderar andra celler.

När antalet T-hjälparceller minskar kraftigt, kan inkräktare börja frodas i kroppen utan att behöva frukta för motangrepp. Kroppen blir mottaglig för alla möjliga slags sjukdomar och infektioner. Den smittade personen har nu fullt utvecklad aids. Hiv har lyckats bryta ner hela immunsystemet.

Förenklat kan man förklara det så här, men vi måste komma ihåg att det finns mycket som forskare fortfarande inte känner till, både i fråga om immunsystemet och när det gäller hur hiv verkar.

I nästan två decennier har det här lilla viruset tagit i anspråk både de mentala och de fysiska resurser som världens framstående forskare inom medicinen har kunnat uppbringa, vilket har krävt stora ekonomiska insatser. Resultatet är att kunskapen om hiv har ökat. För några år sedan sade kirurgen dr Sherwin B. Nuland: ”De informationsmängder som sedan dess har samlats om det mänskliga immunbristviruset och de framsteg som har gjorts när det gäller att mobilisera ett försvar mot dess härjningar ... [är] förbluffande stora.”

Men ändå fortsätter aids att sprida sig i alarmerande takt.

[Fotnot]

[Bild]

Hiv infiltrerar immunsystemets T-lymfocyter och omprogrammerar dem till att börja tillverka hiv

[Bildkälla]

CDC, Atlanta, Georgia

[Bild på sidan 7]

Tusentals unga människor lever efter Bibelns normer