Blick på världen

Njut av en gäspning!

Redan 11 veckor efter befruktningen börjar det lilla barnet i mammans mage gäspa, berättas det i den spanska veckotidningen Salud. Den här reflexmässiga reaktionen verkar förekomma hos de flesta däggdjur, liksom hos vissa fåglar och reptiler. Även om man inte har upptäckt exakt varför vi gäspar, har forskare noterat att man vanligtvis sträcker på sig när man gäspar. De menar att de här rörelserna ”ökar blodtrycket och antalet hjärtslag och även får musklerna och lederna att slappna av”. Om man försöker kväva en gäspning, går man miste om nyttan. Så forskargruppen rekommenderar att man, om omständigheterna tillåter det, ”gäspar naturligt och öppnar käkarna och sträcker ansiktsmusklerna”. Vem vet – en riktig gäspning kanske piggar upp dig!

 Tranbär bekämpar infektioner

”Tranbärsjuicen har en lång och aktad historia”, sägs det i Londontidningen The Times. ”Den hade gott rykte både som medicin och som dryck bland indianer, [och] amerikanska sjömän använde den för att inte drabbas av skörbjugg.” Tranbärsjuice är rik på C-vitamin och antioxidanter och är därför ”också verksam mot mikroorganismer, vilket gör den särskilt effektiv mot urinvägsinfektioner”. Men det här beror inte på att juicen påverkar urinens surhetsgrad, som man tidigare trodde. I The Times sägs det att det i stället beror på substanser i juicen som ”hindrar E. coli-bakterien [som orsakar de flesta infektioner, inbegripet blåskatarr] från att fastna på urinvägarnas väggar, och därmed spolas bakterierna bort innan de kan orsaka en infektion”. Forskare har också funnit att tranbärsjuice kan mildra verkningarna av tandköttssjukdomar.

Skydd för hjärnan vid hjärtinfarkt

”Om man sänker kroppstemperaturen på dem som drabbas av hjärtinfarkt med bara några grader, minskar man avsevärt risken för att de skall få hjärnskador eller dö, visar två banbrytande studier”, berättas det i den kanadensiska tidningen Toronto Star. Vid en studie som omfattade fem europeiska länder och vid en annan studie som omfattade Australien fann man att svag nedkylning gjorde att patienterna kunde återhämta sig bättre när det gällde neurologiska och kognitiva funktioner. Kroppstemperaturen hos hjärtpatienter som var medvetslösa när de kom till sjukhuset sänktes till 33 grader i 12–24 timmar med hjälp av kalluft och isblåsor. Enligt hjärtspecialisten Beth Abramson minskar den här billiga och enkla behandlingen ”hjärnans syrebehov, och den kemiska process som dödar hjärnceller hämmas”, sägs det i Star. ”Kylningstekniken verkar fungera så bra att läkare i Canada, USA, Australien och Europa förespråkar att den här behandlingen skall bli praxis för alla som drabbas av hjärtinfarkt.”

Förbud mot att använda barn som soldater

”Ett fördrag som förbjuder att barn används som soldater träder i kraft i dag, som ett resultat av tio år av internationella ansträngningar att bekämpa ett av de största brotten mot mänskliga rättigheter i världen”, sades det i ett pressmeddelande från FN daterat den 12 februari 2002. Fördraget, som undertecknades av 96 länder, ”slår fast att ingen under 18 års ålder får bli tvångsrekryterad till armén och innebär att myndigheter är skyldiga att höja minimiåldern för frivillig tjänstgöring till minst 16 år”. Det beräknas att ”en halv miljon barn för närvarande tjänstgör i regeringsstyrkor, paramilitära grupper och beväpnade grupper i 85 länder världen över, och mer än 300 000 av dem deltar aktivt i strider i mer än 35 länder”. Enligt FN:s nyhetssida på Internet har många av de här barnen kidnappats, och de ”blir slagna eller dödade om de försöker fly. Flickor är särskilt sårbara, eftersom de ofta blir sexuellt utnyttjade.”

Medicinering och äldre

”Personer över 60 år tar i genomsnitt tre olika läkemedel, tre gånger mer än yngre patienter”, sägs det i det tyska nyhetsmagasinet Der Spiegel. ”Men risken att läkemedlen påverkar varandra och därigenom medför biverkningar ökar dramatiskt ju fler läkemedel man tar.” En annan potentiell komplikation är att ”familjeläkare ... ofta förbiser att ta hänsyn till att njurfunktionen är nedsatt hos äldre”. Resultatet blir att läkemedel kan lagras upp i kroppen. Det betyder att ”den rätta dosen för en 40-åring kan förgifta en 70-åring”, förklaras det i Der Spiegel. ”Många äldre förvärrar situationen genom att inte dricka tillräckligt.” Uttorkning, tilläggs det i rapporten, kan i sig självt orsaka biverkningar som liknar dem som vållas av smärtstillande medel, lugnande medel och medel mot högt blodtryck. Symtomen är bland annat förvirring och yrselanfall, vilka ofta skylls på hög ålder.

Dödlig ecstasy

Nio av tio som går på ravefester, där man dansar hela natten, tar den amfetaminbaserade drogen ecstasy, rapporteras det i den spanska tidningen El País. Nyligen dog två ungdomar av en överdos ectasy vid en ravefest i Spanien. ”Vi erbjöds droger hela tiden”, berättar en vän till de avlidna. Vad får då unga att ta drogen? Jo, kamrattryck och den tillfälliga känslan av välbefinnande och hög självkänsla som ecstasy framkallar. Ungdomar blandar ofta ecstasy med sådana droger som hasch och kokain eller med alkohol, som alla förstärker de farliga biverkningarna. Förutom minnesförlust och depression kan ecstasy orsaka andningsproblem, hjärnblödning och till och med död, varnar en nationell organisation mot droger i Spanien.

Svordomar på arbetsplatsen

På många arbetsplatser är det vanligt att man svär, berättas det i tidningen The Gazette, som ges ut i Montreal i Canada. En del experter menar att svärande ökar stressen på jobbet. Karen Harlos, professor i organisatoriskt beteende vid McGill University, säger: ”Om svordomar är en del av negativ kritik, kan det ha en skadlig inverkan på de anställdas produktivitet, självkänsla eller hälsa.” Enligt tidningen ”är det ofta chefen som anger tonen” på jobbet, och de andra tar efter honom. Om du störs av svordomar på din arbetsplats, föreslår The Gazette att du först går till ”den som du tycker går för långt och vänligt ber honom eller henne att sluta upp med kraftuttrycken i din närvaro”.

Hushållsarbete ger bra motion

Kan dammsugning, fönsterputsning och promenader med barnvagnen klassas som hälsosam motion? Svaret är ja enligt en nyligen genomförd studie vid University of Queensland i Australien. Forskare lät sju mammor med barn under fem års ålder bära apparatur som mätte deras syreupptagning när de utförde sina dagliga sysslor, förklarar en rapport i The Canberra Times. Enligt forskarna ”visar resultaten att en del hushållssysslor utförs med en sådan intensitet att de påverkar hälsan positivt”. Professor Wendy Brown konstaterade att ”kvinnornas hushållsarbete i stort sett är likvärdigt med exempelvis snabba promenader, cykling eller simning”, sägs det i rapporten. ”Det här är bara en preliminär undersökning”, sade Brown, ”men det är tydligt att man inte kan säga att kvinnor är inaktiva, när de är i gång hela dagarna.”

Risskal stärker betong

”Forskare förutspår en revolution inom byggnadsindustrin”, sägs det i den brasilianska tidningen Jornal da USP. Man förväntar sig ”byggnader som består längre och som står emot väder och vind bättre. Det här är möjligt på grund av en ny cement som har utvecklats av forskare vid ingenjörshögskolan vid universitetet i São Paulo” i Brasilien. Forskarna blandade kiseldioxid, som utvanns ur aska av risskal, med vanlig cement för att skapa en extremt finkornig, högklassig produkt. Resultatet är en betong som är mindre porös, som står emot föroreningar och väder och vind och som är minst tre till fyra gånger starkare än vanlig betong. De kan därför minska pelarnas grovlek med upp till 30 procent ”med bibehållen styrka, [och] resultatet blir mer utrymme, lättare byggnader, kortare byggtid, lägre kostnader för byggnadsmaterial och mindre arbete”, sägs det i Jornal da USP. Över hela världen produceras omkring 80 miljoner ton risskal varje år, vilket ger 3,2 miljoner ton kiseldioxid.