Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Blick på världen

Blick på världen

Blick på världen

Svordomar vanligare

Många nordamerikaner oroar sig för att ”kampen för att bevara hövligheten håller på att förloras”, sägs det i en artikel i tidningen The Toronto Star. Detta kan tydligt märkas i att ”det blir alltmer accepterat med svordomar”. Enligt P. M. Forni, chef för ett artighetsprojekt vid Johns Hopkins University, är svordomar så vanliga att många ungdomar inte tycker att det är fel och de flesta vuxna inte tycks märka svordomarna eller ens bry sig om dem. Enligt professor Timothy Jay ”börjar barn använda svordomar så tidigt som vid ett års ålder, när de får förmågan att fånga upp ord som de hör sina föräldrar säga eller som de hör på TV”. En undersökning visar att ”svordomar står för omkring 10 procent av en vuxens ordförråd på arbetet och 13 procent på fritiden”. Andra siffror som nämndes i artikeln visar att i USA ”har antalet svordomar på TV ökat med mer än 500 procent mellan 1989 och 1999”.

Hur sovande tornseglare kan behålla positionen

Tornseglare inte bara sover medan de flyger, utan kan också hålla sig kvar i sitt revir utan att föras bort av vinden. För att få reda på hur de kan göra det använde ornitologerna Johan Bäckman och Thomas Alerstam vid Lunds universitet radar för att spåra hur tornseglarna rör sig under natten. Enligt vad den tyska vetenskapstidskriften Bild der Wissenschaft rapporterar, iakttog forskarna ett visst flygmönster som hjälper tornseglarna att behålla positionen. Fåglarna tar sig upp på höga höjder, upp till 3 000 meter, och flyger sedan diagonalt mot vinden och byter färdriktning rytmiskt med några minuters mellanrum. Detta rytmiska mönster hjälper dem att förflytta sig fram och tillbaka över sitt revir. Men vid svaga vindstyrkor kunde man iaktta hur tornseglarna använde sin sovtid till att cirkla runt.

”Sjukdomen vi inte behöver få”

”Osteoporos (benskörhet) är sjukdomen vi inte behöver få”, sägs det i den australiska tidningen The Sun-Herald. ”Den kan i stor utsträckning förebyggas. Ändå tror man att det 2020 i var tredje sjukhussäng kommer att ligga en kvinna med fraktur.” En rapport från organisationen Osteoporosis Australia visar att den här sjukdomen som gör ben porösa och sköra ”är vanligare än högt kolesterolvärde, allergier eller vanlig förkylning. Behandling av osteoporos kostar mer än behandling av diabetes eller astma. Och antalet kvinnor som dör till följd av höftfrakturer är fler än det sammanlagda antalet kvinnor som drabbas av cancer i någon form.” Enligt professor Philip Sambrook visar beräkningar att i Australien kommer hälften av kvinnorna och en tredjedel av männen att få en fraktur på grund av osteoporos någon gång under sin livstid. ”Det bästa skyddet”, sägs det vidare, ”är att få starkast möjliga benvävnad under de första 30 levnadsåren genom träning och lagom kalciumintag.” Risken att drabbas av osteoporos kan minskas avsevärt genom att man undviker rökning och omåttlig alkohol- eller koffeinkonsumtion. Goda vanor är bland annat regelbunden motion och att äta mat som är rik på kalcium och D-vitamin.

Ett ”helgon” som löser upp knutar

”På senare år har sankt Judas Taddeus, de hopplösa fallens beskyddare, sankta Rita, de förtvivlades frälsare, sankta Hedwig, de skuldsattas beskyddarinna, och sankt Expeditus, de brådskande fallens beskyddare, alla varit i ropet”, sägs det i tidningen Veja. Det senaste ”helgonet” som har blivit populärt bland Brasiliens katoliker är ”jungfru Maria Uppknyterskan”. Denna ovanliga titel kommer från en målning som hänger i en kyrka i Augsburg i Tyskland, vilken föreställer jungfrun Maria som löser upp knutarna i ett band. ”Jungfru Maria Uppknyterskan”, som gjorts känd av mediapersonligheter, har fått anhängare som söker hennes hjälp för att kunna lösa problem som rör hälsan, äktenskapet eller ekonomin. Samtidigt har detta gynnat en livlig försäljning av medaljonger, radband, helgonbilder och bildekaler. ”Det är ingenting negativt med den här ’uppknytarhysterin’, men den kommer inte att vara så länge”, förutspår Darci Nicioli, som är föreståndare för Brasiliens största katolska helgedom.

Evangeliet i rymden

Samtidigt som forskare fortfarande diskuterar om det finns liv i yttre rymden, har präster vid Vatikanobservatoriet kommit fram till att ”jordens invånare inte är de enda av Guds skapelser i universum”, rapporterar tidningen Berliner Morgenpost. ”Gud har också skapat utomjordingar.” Som chefen för observatoriet, George Coyne, förklarar är ”universum helt enkelt för stort för att vi skall vara ensamma här”. För att nå dessa utomjordingar med evangeliet har flera kloster sänt ”Nya testamentet” ut i rymden som ett kodat meddelande. Vad Vatikanen sedan skulle vilja veta, sägs det i tidningen, ”är om Jesus Kristus också har uppenbarat sig på andra planeter”. Och, tillägger Coyne, ”om Jesus Kristus i så fall har frälst även dem som bor” på dessa planeter.

”Domedagen” närmare

I tidskriften The Bulletin of the Atomic Scientists har man på den berömda ”domedagsklockan” flyttat fram visarna två minuter ”till sju minuter före midnatt”, rapporterar Paristidningen International Herald Tribune. Det som ligger bakom den här ändringen är ”oron över att nedrustningsarbetet har försenats och den bristande säkerheten när det gäller kärnvapenarsenaler och terrorism”. Klockan – symbolen för hur nära en kärnvapenkatastrof världen är – har ställts om 17 gånger sedan den började användas 1947. Efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 flyttades visarna tillbaka till 17 minuter före midnatt, men under årens lopp har visarna successivt krupit närmare midnatt. Klockan flyttades senast fram 1998, från 14 till 9 minuter före midnatt. Sedan dess är det bara 3 000 kärnvapen som har demonterats, vilket innebär att det finns mer än 31 000 kvar i händerna på kärnvapenmakterna.

Schweiz går med i FN

”I ett rikstäckande val röstade det neutrala Schweiz med liten marginal för ... att överge flera årtionden av isoleringspolitik och bli medlem av Förenta nationerna”, rapporterar The New York Times. En formell ansökan kommer att lämnas till FN:s generalförsamling om att Schweiz skall bli den 190:e medlemmen i organisationen. När schweizarna senast röstade om medlemskap 1986, förkastades förslaget med mycket stor majoritet, därför att man ”var rädd för att den neutralitet som landet av tradition haft skulle äventyras”. Vad ligger bakom den ändrade synen? ”Även om FN:s Europahögkvarter ligger i Genève i Schweiz och landet är verksamt i många av FN:s organ, fruktade regeringen att en fortsatt motvilja mot att bli medlem skulle försvaga Schweiz politiskt och ekonomiskt och underminera dess medlingsarbete i avlägsna konflikter”, heter det vidare. Schweiz kanske också har sett ett behov av att förbättra sitt rykte efter avslöjanden nyligen där det kom fram att schweiziska banker lade beslag på tillgångarna i bankkonton som tillhörde offer för Förintelsen och att Schweiz avvisade många flyktingar från Nazityskland vid gränsen.

Dödliga steroider

Det beräknas att ”omkring 60 procent av dem som tränar bodybuilding [i Polen] använder steroider”, rapporterar den polska veckotidskriften Wprost. Ungdomar i 17- och 18-årsåldern börjar använda dem tidigt på året, ”så att de kan visa upp sina muskler på badplatserna i juni”. Även om steroiderna ”kan köpas på nästan vilket gym som helst”, är de farliga för kroppen. ”Steroider skadar inte bara levern, utan även musklerna”, säger professor Janusz Nauman vid Warszawas medicinska universitet. Andra biverkningar kan vara hud- och hårproblem, hyperaktivitet, aggressivt beteende och svåra känslomässiga störningar. Vissa biverkningar av steroider uppträder först när det har gått några år. När det gäller ”idrottsmän från Östtyskland, där man tog droger i stora mängder med början på 1950-talet, har man sedan upptäckt verkningar på hälsan under 1970- och 1980-talen”, säger Nauman. Enligt Wprost ökar dessutom ”risken att man börjar med heroin och andra droger”.