Blick på världen

Skratt förlänger livet!

Ett gott skratt kan göra mer än att bara göra någon glad. Enligt några japanska läkare normaliserar skratt också obalans i de endokrina organen och i nerv- och immunsystemet, förutom att det stabiliserar pulsen och andningen och kan ge tillfällig lindring åt reumatiker. Skratt stimulerar det sympatiska nervsystemet så att blodet strömmar till musklerna och hjärnans aktivitet ökar. När vi skrattar hjärtligt, tränar vi också våra muskler. Vid ett försök som omnämns i dagstidningen IHT Asahi Shimbun fann man att en skrattande persons magmuskler ”utsattes för lika stor ansträngning som vid sit-ups”. Psykiatern Michio Tanaka i Osaka lovordar skrattets positiva inverkan. Enligt Tanaka är det ”som ett effektivt läkemedel utan biverkningar”.

 ”Läkare” i djurvärlden

”Ett växande antal experter på djurs beteende tror nu att vilda djur själva kan ta hand om sina medicinska behov”, sägs det i Londontidningen The Economist. Schimpanser i Tanzania gör sig av med inälvsmaskar genom att äta märgen från en växt som innehåller ämnen som dödar sådana maskar. Och schimpanser över hela Afrika äter löv täckta med mikroskopiska hullingar som befriar deras inälvor från maskar. Arapapegojor som äter frön som innehåller giftiga alkaloider äter även lera, vilket uppenbarligen avgiftar deras farliga föda. Brunbjörnar i Alaska, snögäss i Canada och vargar äter också växter för att bli av med inälvsparasiter. Blodprover från en rad vilda djur visade att många av dessa i sin naturliga miljö hade överlevt allvarliga virus- och bakterieinfektioner som ofta är dödliga för djur i fångenskap. ”Sådana iakttagelser”, sägs det i The Economist, ”visar att vilda djur kan göra något för att hålla sig friska som djur i fångenskap inte kan göra.”

Värsta mördaren

”Aids håller helt klart på att ställa digerdöden i skuggan som den värsta pandemin i historien”, sägs det i New Scientist. ”På 1300-talet svepte digerdöden över Europa och Asien och dödade ungefär 40 miljoner människor. Historien upprepar sig nu, nästan 700 år senare.” Enligt en rapport i British Medical Journal kommer omkring 65 miljoner människor att ha dött på grund av hiv vid slutet av det här årtiondet. Även om det just nu är fler som är drabbade av tuberkulos och malaria, sägs det att de ekonomiska och sociala konsekvenserna av dessa sjukdomar är mindre än av aids.

Föräldrar och tonåringar

Enligt en rapport i Londontidningen The Times drabbas föräldrar av mycket större känslomässig och psykisk skada vid konflikter i familjen än vad deras tonårsbarn gör. I rapporten sägs det att föräldrarna inte skall ”gå som katten kring het gröt när det gäller nyckfulla tonåringar av rädsla för att såra deras ömtåliga känslor”. Föräldrarna bör i stället ”skydda sig ... genom att bli mer auktoritativa i sin uppfostran”. Professor Laurence Steinberg vid Temple University i Philadelphia i USA forskar kring puberteten, och han säger att barn har lättare för att återhämta sig än vad många tror. Efter mer än tio års studier av tusentals föräldrar säger professor Steinberg: ”Den auktoritativa föräldern är kärleksfull och engagerad, men ändå fast och konsekvent när det gäller att sätta upp och upprätthålla principer, gränser och förväntningar.” Ungdomar som växer upp i sådana hem presterar bättre och är lyckligare, och därför är det mindre troligt att de uppför sig asocialt eller blir kriminella, sägs det i rapporten.

Behovet av beröring

”Vi behöver beröring precis som vi behöver solljus, vatten och mat”, sägs det i den polska veckotidningen Polityka. Under vår hud har vi ett nätverk av känselkroppar som reagerar för olika slags beröring. När någon rör vid oss, ”kan vår hjärna uppfatta det, förstå det och omvandla det till ett leende, ett gladare humör eller något annat vänskapsbevis”. Barn i synnerhet behöver fysisk kontakt, särskilt under sina första år. Tyvärr rör många föräldrar vid sina barn endast när de klär på dem, tvättar dem, matar dem eller tar tag i dem i tillrättavisande syfte. Men åtskilliga studier har visat att barn som hålls i famnen, blir kramade, kyssta och smekta får bättre hälsa, växer bättre och blir intelligentare än dem som har minimal fysisk kontakt med sina föräldrar, framhålls det i Polityka.

Världens sjöar i fara

”Det finns inte en sjö kvar på den här planeten som inte redan har påverkats av mänsklig verksamhet”, säger William Cosgrove, vicepresident i World Water Council. ”Vi tar död på sjöarna, och det kan vara katastrofalt för de samhällen som är beroende av dem.” Föroreningar kommer från industrier, lantbruk och avloppsvatten, och en sjö kan redan ha tagit allvarlig skada, även om den ser ut att vara frisk och ren, framhöll Cosgrove. Han tillade: ”Sedan händer någonting – till exempel en förändring av vattentemperaturen – och plötsligt kan en sjö förändras fullständigt. När processen väl har satt i gång, är den svår att hejda.” Victoriasjön, Afrikas största sjö, är ett exempel. Under de senaste 20 åren har flera fiskarter i den sjön dött ut på grund av föroreningar, däribland orenat avloppsvatten. Sjön Tai Hu i Kina är också allvarligt hotad. ”Experter säger att man praktiskt taget kan gå på sjöns yta på grund av att den är så svårt förorenad”, sades det i uttalandet från World Water Council. Enligt ett meddelande från nyhetsbyrån Reuters kommer ungefär 90 procent av det färskvatten som människor använder från sjöar.

”Hjärtat är så fullt – huvudet så tomt”

Det är efterfrågan på kärleksbrev skrivna av professionella brevskrivare, enligt den tyska veckotidningen Die Woche. För dem som inte kan klä sina känslor i ord finns det ett antal spökskrivare som erbjuder sina tjänster mot betalning. Texten kan vara åt det passionerade hållet eller ganska affärsmässig, allt enligt kundens önskemål. Det går också att beställa dikter till ett överenskommet pris. Inställningen till att skapa sådana ”surrogatkärleksbrev” varierar mycket. En del spökskrivare är professionella skribenter eller journalister, medan andra skriver kärleksbrev som en hobby. Några har till och med lagt ut ett frågeformulär på Internet, så att man med hjälp av det kan skapa ett kärleksbrev på sin dator. Det kan i alla händelser inte ges någon garanti för framgång. Efter tre år av ”rörande frierier och löften” författade av en spökskrivare vill flickvännen till spökskrivarens trogne kund fortfarande inte säga ja till hans frierier.

Träning och sjukdagar

Motion minskar sjukdagarna, enligt en studie utförd av Finlands Motionidrottsförbund. Många arbetsgivare i Finland handlar i enlighet med den här kunskapen för att personalen skall vara på sitt arbete så mycket som möjligt. ”Hälften av arbetskraften i Finland är anställd av företag som har träningsprogram för sina anställda”, sägs det i Finnfacts, en publikation från Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund i Finland. ”Företagen har program för rökavvänjning, bantning och olika träningsgrupper.” Finska företag investerar mer än 67 miljoner euro varje år i sådana program i vetskapen om att minskad arbetsfrånvaro kommer att betala tillbaka investeringarna flera gånger om.

Ta hand om din rygg!

”Dålig hållning, övervikt och för lite motion får med tiden vår ryggrad att försämras”, sägs det i den spanska tidningen El País Semanal. Uppskattningsvis 80 procent av befolkningen i industriländerna har ryggproblem någon gång under sin livstid. Den spanska Clínica Kovacs, som har specialiserat sig på ryggradsproblem, rekommenderar att vi lär oss att rätta till vår hållning för att förhindra och lindra ryggsmärtor. Några enkla råd är: Ligg på sidan med rak ryggrad när du sover. Stöd ryggen mot ryggstödet när du sitter på en stol. Ha axlarna i sitt naturliga läge, när du sitter vid en dator. Om du måste böja dig ner, böj då hellre knäna än ryggen. Och om du måste stå stilla en längre tid, kan du låta hela din tyngd vila på ena benet, medan du vilar det andra benet genom att sätta upp foten på en pall eller ett trappsteg.