Gör din graviditet säkrare

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I MEXICO

ENLIGT FN:s befolkningsfond är det varje år mer än en halv miljon kvinnor som dör av komplikationer i samband med en graviditet. Dessutom rapporterar FN:s barnfond (UNICEF) att det årligen är mer än 60 miljoner kvinnor som drabbas av allvarliga graviditetskomplikationer och att nästan en tredjedel av dessa drabbas av livslånga skador eller infektioner. Många kvinnor i utvecklingsländer är fast i en situation med täta graviditeter och förlossningar där de försummar sig själva och sin hälsa, vilket leder till att de blir utmattade och sjuka. Ja, en graviditet kan vara riskabel, till och med farlig. Kan en kvinna göra någonting för att graviditeten skall bli säkrare?

Förebyggande hälsovård

Familjeplanering. Man och hustru kan behöva resonera igenom hur många barn de skall skaffa. I utvecklingsländer är det vanligt att se kvinnor med småbarn amma ett barn och samtidigt vänta ytterligare ett. Genom att noga planera och ta hänsyn till kvinnans behov av att återhämta sig efter en förlossning väntar de kanske en tid innan de skaffar nästa barn.

Kost. Enligt Coalition for Positive Outcomes in Pregnancy (en förening som vill förmedla kunskap till familjer, höja hälsovården och förbättra utgången av en graviditet) behöver en kvinna vänta minst fyra månader innan hon blir gravid efter att ha varit utsatt för skadliga ämnen och för att bygga upp ett bra näringsförråd. Risken reduceras avsevärt för till exempel ryggmärgsbråck, som beror på en felaktig utveckling av medullarröret (neuralröret), om den blivande modern har rikligt med folsyra. Eftersom embryots medullarrör sluts till mellan den 24:e och 28:e dagen efter befruktningen – långt innan många kvinnor förstår att de är gravida – tar vissa kvinnor som planerar att bli gravida ett tillskott av folsyra.

Ett annat viktigt näringsämne är järn. En kvinnas behov av järn fördubblas faktiskt under graviditeten. Om hennes järnreserv är för låg – vilket den är hos många kvinnor i utvecklingsländerna – kan det orsaka järnbristanemi. Upprepade graviditeter kan försämra situationen genom att kvinnan inte får tid att fylla på kroppens järnreserv mellan graviditeterna. *

 Ålder. Risken för kvinnor att dö i samband med en graviditet är 60 procent större för dem som är yngre än 16 år än för dem som är i 20-årsåldern. Å andra sidan löper kvinnor som är över 35 år större risk att föda barn med medfödda missbildningar, till exempel Downs syndrom. Kvinnor som är mycket unga eller som är på gränsen till att vara för gamla för att kunna föda barn är mer benägna att drabbas av graviditetsförgiftning (preeklampsi). Den här sjukdomen, som kännetecknas av förhöjt blodtryck efter 20:e graviditetsveckan jämte förekomsten av ödem och ökad äggvita i urinen, ökar risken att dö för både modern och fostret.

Infektioner. Infektioner i urinvägarna, i underlivet och i mag- och tarmkanalen kan förvärras under graviditeten och kan öka risken att barnet föds för tidigt och att modern drabbas av graviditetsförgiftning. Det bästa är att behandla varje form av infektion före en graviditet.

Hälsovård under graviditeten

Mödravård. Regelbundna läkarbesök under hela graviditeten minskar risken för att modern skall dö. Även i länder där tillgången till mödravårdscentraler och sjukhus är begränsad, kan det ändå finnas barnmorskor.

Sådan mödravård kan göra att kunnig personal blir uppmärksam på situationer som kan kräva speciell vård, däribland flerbarnsgraviditet, högt blodtryck, hjärt- och njurproblem och diabetes. I vissa länder kan en gravid kvinna få vaccin för att förhindra stelkramp. Mellan den 26:e och 28:e graviditetsveckan kanske hon också får genomgå ett test som visar om hon har grupp B-streptokocker. Om denna bakterie finns i vaginan eller tjocktarmen, kan barnet bli smittat vid förlossningen.

Den blivande modern skall vara förberedd på att ge sjukvårdspersonalen all behövlig information, inbegripet hennes medicinska bakgrund. Hon skall också känna sig fri att ställa frågor. Hon bör omedelbart söka medicinsk vård vid blödningar från underlivet, vid plötslig svullnad i ansiktet, vid kraftig eller ihållande huvudvärk eller värk i fingrarna, vid plötsligt försämrad syn, vid kraftig smärta i magen eller underlivet, vid ständiga kräkningar, vid frossa eller feber, vid förändringar av hur ofta fostret rör sig och hur kraftiga rörelserna är, vid flytningar från underlivet, vid smärta i samband med urinering eller vid en onormalt liten urinutsöndring.

Alkohol och droger. När en blivande mor använder alkohol och droger (inklusive tobak) ökar risken för att hennes barn skall bli psykiskt utvecklingsstört, få fysiska missbildningar eller beteenderubbningar. Barn till mödrar som missbrukar alkohol eller narkotika har till och med visat tecken på abstinensbesvär. Även om vissa menar att ett enstaka glas vin inte skadar, brukar specialister rekommendera fullständig avhållsamhet under graviditeten. Blivande mödrar bör också tänka på att skydda sig mot passiv rökning.

Läkemedel. Under graviditeten bör inga läkemedel tas, såvida inte en läkare som känner till situationen och noga har övervägt riskerna har ordinerat någon speciell medicin. Vissa vitamintillskott kan också vara skadliga. Ett för stort intag av till exempel vitamin A kan orsaka missbildningar hos fostret.

Viktökning. En gravid kvinna bör undvika ytterligheter när det gäller vikten. Enligt Krause’s Food, Nutrition and Diet Therapy är risken att dö 40 gånger större för en baby som föds underviktig än för en som är normalviktig vid födseln. Att ”äta för två” kan å andra sidan lätt leda till fetma. En normal viktökning – som är mer påtaglig från fjärde graviditetsmånaden – visar att den blivande modern äter lagom mycket mat för sina ökade krav. *

Hygien och andra saker att ta hänsyn till. Kvinnan kan bada och duscha som vanligt, men hon bör undvika slidsköljningar. En gravid kvinna bör undvika att komma i kontakt med  någon som lider av en virusinfektion, till exempel röda hund. För att förhindra toxoplasmos måste hon också undvika mat som inte är färdigkokt och att komma i kontakt med avföring från katter. God hygien är nödvändig, till exempel något så grundläggande som att tvätta händerna och att skölja råa grönsaker. Sexuellt umgänge utgör normalt sett inte någon risk, utom under de sista veckorna av graviditeten eller i händelse av blödningar eller kramper eller om kvinnan tidigare haft missfall.

En framgångsrik förlossning

En kvinna som sköter om sig själv under graviditeten har större möjligheter att slippa komplikationer vid förlossningen. Hon har naturligtvis övervägt var hon helst vill föda, i hemmet eller på ett sjukhus. Hon kommer också att i tillräcklig grad vara insatt i det som väntar i samband med förlossningen och hur hon skall kunna samarbeta med barnmorskan eller läkaren. Han eller hon är i sin tur informerad om kvinnans önskemål – där det finns valmöjlighet – till exempel beträffande förlossningsställning, episiotomi och användning av förlossningstång, smärtstillande medel och kardiotokografi eller CTG-registrering. Det måste också finnas en överenskommelse när det gäller andra frågor: Till vilket sjukhus eller vilken klinik kommer de att åka, om förlossningen i hemmet blir komplicerad? Exakt vad kommer att göras i händelse av en stor blodförlust? Eftersom blödningar ligger bakom många fall då en blivande mor har dött, måste blodersättningsmedel göras tillgängligt för patienter som inte tar emot blodtransfusioner. Och om det skulle bli nödvändigt med kejsarsnitt, bör man i förväg tänka igenom vad det kommer att innebära.

Bibeln säger att barn är en gåva från Gud, en ”arvedel”. (Psalm 127:3) Ju mer en kvinna vet om sin graviditet, desto troligare är det att allt kommer att gå bra. Hon kommer att göra allt hon kan för att göra sin graviditet säkrare genom att sköta om sin hälsa före och under graviditeten och genom att ägna tillräcklig eftertanke åt olika aspekter när det gäller förlossningen.

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 14]

PRAKTISKA FÖRSLAG TILL GRAVIDA KVINNOR

● I regel bör en gravid kvinnas dagliga kost innehålla frukt, färska grönsaker (i synnerhet sådana som är mörkgröna, orange och röda), legymer (såsom bönor, sojabönor, linser och kikärter), spannmål (däribland vete, majs, havre och korn – helst fullkorn eller berikat spannmål) samt animaliska produkter (fisk, kyckling, nötkött, ägg, ost och mjölk, helst lättmjölk). Det är bra att vara måttlig när det gäller fett, raffinerat socker och salt. Drick mycket vatten. Undvik drycker med koffein och mat som innehåller konserveringsmedel och tillsatser (såsom syntetiska färg- och aromämnen). Stärkelse för strykning, lera och andra oätliga ämnen kan orsaka näringsbrist och att man får i sig giftiga ämnen.

● Var försiktig med olika miljöfaror, som till exempel att i onödan bli utsatt för röntgenstrålning och skadliga kemikalier. Begränsa användningen av sprayer och andra hushållspreparat. Undvik att bli överhettad genom att vistas där det är mycket varmt eller att träna för hårt. Undvik också att stå länge eller att bli överansträngd. Använd bilbältet rätt.