Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Hur bör vi använda vår frihet att välja?

Hur bör vi använda vår frihet att välja?

Bibelns syn

Hur bör vi använda vår frihet att välja?

GUD gav de första människorna, Adam och Eva, förmågan att göra sina egna val. Han gav Adam ansvaret för Edens trädgård. I den uppgiften ingick att välja namn på djuren. (1 Moseboken 2:15, 19) Men ännu viktigare var att Adam och Eva hade möjlighet att välja om de skulle lyda Gud eller inte. (1 Moseboken 2:17, 18)

Sedan dess har människor fattat oräkneliga miljarder beslut – många förståndiga, en del oförnuftiga och andra rentav ondskefulla. Somliga av dessa dåliga val har fått katastrofala följder. Ändå har Gud aldrig tagit ifrån oss rätten att välja, utan som en kärleksfull Fader hjälper han oss genom Bibeln att fatta riktiga beslut. Han varnar oss även för följderna av att göra felaktiga val. I Bibeln sägs det att vi kommer att få skörda det vi sår. (Galaterna 6:7)

Beslut som rör personliga angelägenheter

I vissa frågor meddelar Gud klart och tydligt sin vilja genom att ge oss uttryckliga anvisningar. Men i de flesta fall ställer Bibeln inte upp regler som styr varje liten del av vårt liv. I stället ger den allmän vägledning som lämnar rum för tycke och smak. Lägg till exempel märke till vad den säger om rekreation och avkoppling.

Guds ord, Bibeln, kallar Jehova ”den lycklige Guden”. (1 Timoteus 1:11) Den talar om ”en tid att skratta” och ”en tid att skutta omkring”. (Predikaren 3:1, 4) Den berättar att kung David underhöll andra genom att spela musik. (1 Samuelsboken 16:16–18, 23) När Jesus var med vid en bröllopsfest, bidrog han till festligheterna genom att förvandla vatten till vin. (Johannes 2:1–10)

Men det är ändå med rätta som Bibeln varnar oss: ”Den som vandrar med de visa kommer att bli vis, men den som umgås med de enfaldiga kommer det att gå illa.” (Ordspråken 13:20) ”Oanständigt skämt” och omoraliska handlingar är anstötliga för Gud och kan fördärva vårt förhållande till honom. (Efesierna 5:3–5) Allvarliga problem kan uppstå vid bjudningar där alkoholen flödar fritt. (Ordspråken 23:29–35; Jesaja 5:11, 12) Jehova Gud hatar också våld. (Psalm 11:5; Ordspråken 3:31)

Dessa bibelverser hjälper oss att ha samma syn på rekreation som Gud. När kristna skall välja, tar de hänsyn till vad Bibeln säger. Var och en får naturligtvis sedan ta de goda eller dåliga konsekvenserna av sitt val. (Galaterna 6:7–10)

På liknande sätt uppmuntras de kristna att fatta kloka beslut i enlighet med bibliska principer i sådana frågor som klädsel, äktenskap, föräldraskap och affärsangelägenheter. Det kan vara saker som inte uttryckligen nämns i Bibeln, men principerna i den hjälper dem ändå att fatta på samvetet grundade beslut. (Romarna 2:14, 15) Normen som bör gälla för de kristna i alla personliga beslut är denna: ”Vare sig ni äter eller dricker eller gör något annat, gör allt till Guds ära.” (1 Korinthierna 10:31)

När det gäller privatsaker bör vi också tänka på principen att låta ”var och en [sköta] sitt”. (1 Thessalonikerna 4:11) Kristna har ofta en hel del valmöjligheter som inte kommer i konflikt med Guds vilja. Det innebär att det en kristen föredrar att göra kan skilja sig från hur andra handlar. Det skulle misshaga Gud att se sina tjänare döma varandra. (Jakob 4:11, 12) Bibeln ger det visa rådet: ”Ingen av er må emellertid lida ... såsom en som beskäftigt lägger sig i andras angelägenheter.” (1 Petrus 4:15)

Beslutet att tjäna Gud

Bibeln framhåller fördelarna med att lyda Gud, men han tvingar inte någon att tillbe honom. I stället inbjuder han sina mänskliga skapelser att bli hans tillbedjare. Bibeln säger till exempel: ”O kom in, låt oss tillbe och böja oss ner; låt oss falla på knä inför Jehova, Honom som har gjort oss.” (Psalm 95:6)

En sådan inbjudan fick den forntida nationen Israel. För över 3 500 år sedan stod nationen vid berget Sinai, och där, inför miljontals församlade, meddelade Gud riktlinjerna för sann religion i form av den mosaiska lagen. De stod nu inför ett val: Skulle de tjäna Gud eller inte? Hur reagerade de? De svarade unisont: ”Allt vad Jehova har talat är vi villiga att göra och vara lydiga.” (2 Moseboken 24:7) Beslutet att tillbe Jehova var deras eget.

Under det första århundradet påbörjade Jesus predikandet av de goda nyheterna om Guds kungarike. (Matteus 4:17; 24:14) Han tvingade aldrig någon att vara med i detta arbete. I stället inbjöd han vänligt andra genom att säga: ”Kom, bli min efterföljare.” (Markus 2:14; 10:21) Många tog emot hans inbjudan och började predika tillsammans med honom. (Lukas 10:1–9) Efter någon tid valde några att lämna Jesus. Judas valde att förråda honom. (Johannes 6:66; Apostlagärningarna 1:25) Längre fram, under apostlarnas ledning, var det många fler som blev Jesu lärjungar, inte för att de under hot tvingades till det, utan för att de valde det av egen fri vilja. De var ”inordnade rätt” och ”blev troende”. (Apostlagärningarna 13:48; 17:34) Även i vår tid lyder de sanna kristna villigt Guds ord och lever efter Jesu läror.

Det är tydligt att Gud vill att vi skall använda vår förmåga att göra egna val. Genom Bibeln förser han oss också med den vägledning vi behöver för att kunna fatta förståndiga beslut. (Psalm 25:12) I personliga angelägenheter bör varje kristen noggrant tänka över gudaktiga principer innan han fattar beslut. Endast på det sättet kan vi ägna Gud vår ”förnuftsmässiga heliga tjänst”. (Romarna 12:1)