Hur många sinnen har vi egentligen?

”Vi samspelar med vår omgivning så effektivt och så obesvärat att det är svårt att riktigt förstå vilka omfattande beräkningar som ligger bakom även de enklaste sinnesupplevelser.” – SENSORY EXOTICA —A WORLD BEYOND HUMAN EXPERIENCE.

TÄNK dig att du cyklar längs en fridfull väg på landet. Medan du trampar är det sinnesceller i dina ben som hjälper dig att ta i så mycket som behövs för att hålla farten. Dina balansorgan håller dig upprätt, din näsa andas in de ljuvliga dofterna, dina ögon fångar upp de vackra vyerna, och dina öron uppfattar fåglarnas kvitter. Törstig greppar du flaskan med handen, och du gör det med hjälp av känselreceptorer i fingrarna. Smaklökarna och receptorerna som känner av värme och kyla avslöjar dryckens smak och temperatur. Receptorer i huden och sinnesceller som är kopplade till håret på din kropp registrerar hur stark vinden är och, i samarbete med ögonen, hur snabbt du färdas. Huden informerar dig också om den omgivande temperaturen och luftfuktigheten, samtidigt som ditt tidsbegrepp talar om för dig ungefär hur länge du har varit ute. Så småningom kommer dina inre sinnesorgan att få dig att vila och äta. Ja, livet är verkligen en fulländad symfoni av sinnesintryck!

Bara fem sinnen?

Hur många sinnen är aktiverade under en sådan här cykeltur – bara de fem traditionella sinnena: syn, hörsel, lukt, smak och känsel? Enligt Encyclopædia Britannica var det filosofen Aristoteles som räknade upp de här fem sinnena, och hans ”inflytande har varit så bestående att många fortfarande talar om de fem sinnena som om det inte finns några andra”.

Men enligt Encyclopædia Britannica har undersökningar av enbart hudens sensibilitet ”gett bevis för att människan har mer än fem sinnen”. Hur kan det vara så? Jo, vissa funktioner som en gång klumpades ihop under känselsinnet betraktas nu som separata sinnesorgan. Ett exempel är att smärtreceptorer reagerar för och skiljer mellan mekanisk, termisk och kemisk  retning. Andra receptorer signalerar klåda. Det tycks finnas belägg för att vi har åtminstone två slags tryckreceptorer – ett slag för lätta, ytliga tryck och ett annat för djupare stimulering. Kroppen har också en lång rad inre sinnesorgan. Vilken uppgift har de?

De inre sinnesorganen

Inre sinnesorgan upptäcker förändringar som sker inne i kroppen. De signalerar sådant som hunger, törst, trötthet, inre smärta och behovet av att andas och gå på toaletten. I samverkan med vår biologiska klocka får inre sinnesorgan oss att känna trötthet vid slutet av dagen och att känna av tidsomställningen om vi har flugit över flera tidszoner. Man har faktiskt föreslagit att tidsuppfattningen skall räknas till våra sinnen, eftersom vi medvetet kan ”känna” tidens flöde.

Vi har också ett balanssinne med balansorgan i vårt inneröra. Det känner av tyngdkraften, acceleration och rotation. Och slutligen har vi ett muskelsinne som gör att vi kan känna när muskler spänns och uppfatta kroppsdelarnas rörelse och position även med slutna ögon.

Naturligtvis är det inte bara människor som har sinnesorgan. Även djuren har en mängd olika sinnen, bland andra några som är helt fantastiska och som vi saknar. I följande artikel skall vi granska några av dessa. Vi skall också ta en närmare titt på oss själva och de unika egenskaper som ger oss människor en särställning bland jordens levande varelser.

[Ruta/Bilder på sidan 4]

Människans förunderliga känsel

Människans hand har en alldeles utomordentlig känselförmåga. Tidskriften Smithsonian berättar att forskare har funnit att vår hand kan känna av en punkt som inte är högre än 3 mikrometer. (Våra hårstrån har en diameter på 50 till 100 mikrometer.) Men när man ”använde en yta med struktur i stället för bara en punkt, märkte forskarna att handen kan upptäcka ojämnheter som är 75 nanometer höga”, och en nanometer är bara en tusendels mikrometer! En sådan fantastisk känsel tror man beror på de omkring 2 000 känselreceptorer som finns i varje fingertopp.

Känselsinnet är också mycket viktigt för hälsan och välbefinnandet. ”När någon smeker oss, frigörs hormoner som kan lindra smärta och hjälpa oss att tänka klart”, står det i U.S.News & World Report. Somliga tror att ett barn hämmas i sin tillväxt, om det inte får känna andras kärleksfulla beröring.

[Bildkällor på sidan 3]

Öga: The Complete Encyclopedia of Illustration/J. G. Heck; öra och inneröra: © 1997 Visual Language; hand: The Anatomy of Humane Bodies, with figures drawn after the life by some of the best masters in Europe ... Oxford, 1698, William Cowper