Akanfolkets ordspråk speglar sociala normer

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I GHANA

VAD är ett ordspråk? En ordbok definierar ett ordspråk som ”en kort mening som ofta citeras och som ger ett råd eller säger något om livet”. Yorubafolket i Nigeria ger en mer färgstark definition och beskriver ett ordspråk som ”en häst som raskt kan föra någon till upptäckten av en tanke”.

Betydelsen av ordspråk, eller talesätt, fångas av det här ordspråket som är välkänt bland akanfolket i Ghana: ”Till den som är vis talar man i ordspråk, inte på prosa.” Lärdomen är att den som är vis inte alltid behöver en lång utläggning för att inse vad som är rätt att göra. Ett väl valt ordspråk stimulerar tankeförmågan, ökar förståelsen och kan motivera någon att handla rätt.

I Ghana använder man gärna ordspråk under bröllopsceremonier och begravningar, och ordspråk är ofta ett inslag i folkmusik. De är också oumbärliga vid diplomatiska överläggningar. En talesman eller ett sändebud tar ofta till ordspråk i olika situationer.

I akanfolkets samhälle är det ett tecken på visdom att använda ordspråk. I Bibeln berättas det intressant nog att kung Salomo – en man berömd för sin visdom, kunskap och diplomatiska skicklighet – uttalade 3 000 ordspråk. Men Bibelns ordspråk var naturligtvis inspirerade av Gud och är alltid sanna, till skillnad från sådana som grundar sig på människors erfarenhet och insikt. Så människors ordspråk skall inte, oavsett hur visa de är, jämföras med dem i Bibeln. Men nu skall vi i alla fall se lite närmare på akanfolkets ordspråk.

Gudsbegrepp

Talesätt i Ghana tar ofta med Gud i beräkningen, och detta återspeglas i många av akanfolkets ordspråk. Det ges inte utrymme för ateistiska föreställningar i akanfolkets filosofi. Så till exempel lyder ett ordspråk: ”Ingen behöver visa Gud för ett barn.” Guds existens är helt uppenbar, till och med för ett barn. Det här ordspråket används ofta när man syftar på något som ett barn automatiskt kommer att lära sig utan någon större hjälp.

Ett annat ordspråk lyder: ”Även om du flyr från Gud, finns han fortfarande över dig.” Det är alltså självbedrägeri att försöka ignorera Gud. Bibeln innehåller sedan länge en liknande tanke, då den säger att Guds ögon ”är på varje plats, de håller vakt över de onda och de goda”. (Ordspråken 15:3) Vi står alla ansvariga inför den Allsmäktige.

Uttryck för sociala normer och värderingar

Det är med akanfolkets ordspråk som med andra kulturers – de är ett förråd av sociala normer och värderingar. Ett exempel på detta är hur kraften i det talade ordet betonas: ”Det är värre att slinta med tungan än med foten.” En svårhanterlig tunga kan verkligen göra stor skada och till och med vara skillnaden mellan liv och död. (Ordspråken 18:21)

Men när man håller tungan i schack kan den vara en verklig fredsstiftare, vilket framgår av det här talesättet: ”När tungan är närvarande, diskuterar inte tänderna.” Poängen är att två parter som inte kommer överens, till exempel en man och hans hustru, kan reda ut saken om de gör det på ett lugnt och vänligt sätt. Och även när detta inte fungerar, kan ett skickligt bruk av tungan mildra konflikten.

Praktisk vishet

Värdet av att ha omdöme och vara förutseende uttrycks på ett livfullt sätt i flera ordspråk  som betonar praktisk vishet. En impulsiv, dumdristig person som inte tänker på följderna av sitt handlingssätt kan ta lärdom av detta: ”Man måste först ha en flyktväg innan man börjar reta kobran.”

En förälder som ser dåliga egenskaper hos ett barn tycker om det här ordspråket: ”Om man ser att en växande stjälk skulle kunna sticka en i ögat, då rycker man upp den – man gör den inte vassare.” Ja, alla dåliga karaktärsdrag skall ryckas upp med rötterna eller kvävas i sin linda innan problemen växer och blir för stora.

Seder och bruk

Ibland är det nödvändigt att känna till kulturen för att förstå ordspråken. Hos akanfolket anses det till exempel oförskämt att gestikulera med vänster hand inför andra, i synnerhet inför äldre. Den här regeln för vett och etikett kommer fram i följande ordspråk: ”Man använder inte vänster hand för att peka ut vägen till sitt hem.” Med andra ord, man skall uppskatta det man har, även sitt ursprung.

Måltidssederna hos en vanlig familj bland akanfolket behandlas i det här ordspråket: ”Ett barn som har lärt sig att tvätta händerna får äta med de äldre.” Vid måltiderna bestämmer åldern hur medlemmarna i hushållet får sitta. Men om ett barn uppför sig väl, särskilt i fråga om fysisk renhet och etikett, kan det få äran att sitta med sin far och de andra vuxna vid deras bord. Ordspråket betonar att det mer handlar om en persons uppförande än om hans ålder, om han skall vara värd att visas respekt.

Funderar du på att gifta dig? Begrunda då följande ordspråk: ”Äktenskap är inte som att provsmaka palmvin.” Försäljare av palmvin, en dryck som består av jäst palmsaft, låter för det mesta eventuella köpare få ett smakprov innan de bestämmer sig för hur mycket de vill köpa eller om de alls vill ha något. Men man kan inte provsmaka ett äktenskap. Det här ordspråket lyfter fram tanken på äktenskapets varaktighet och hur otänkbart det är att gifta sig ”på prov”.

Uppmärksamma iakttagelser

Många ordspråk vittnar om hur uppmärksamt akanfolkets förfäder studerade människor och djur. En noggrann iakttagelse av en höna och hennes kycklingar gav till exempel upphov åt det här ordspråket: ”En kyckling som håller sig tätt till sin mor får äta låret av gräshoppan.” Vilken lärdom ges? Att en person som håller sig för sig själv lätt blir bortglömd, när det goda skall delas upp.

Den som har tittat lite närmare på en död groda har nog inte svårt att hålla med om det här: ”Först när grodan är död ser man dess fulla längd.” Det här talesättet används ofta om någon som inte är så uppskattad. Han eller hon kan hämta tröst av det faktum att andra kanske helt och fullt får upp ögonen för hans eller hennes goda sidor, när han eller hon inte är närvarande.

Ordspråk i annan form

Även om akanfolkets ordspråk har förts vidare muntligt från generation till generation, har många ordspråk bevarats i föreställande konst. Man kan se det såväl på träsniderier, stavar, guldvikter och traditionella kläder som i modern textildesign. Besökare på konstgallerier i Ghana kan få se avbildningar av en man som klättrar i ett träd medan en annan man räcker honom en hjälpande hand. Det som uttrycks är ordspråket ”om man klättrar upp i ett fint träd, kanske  någon knuffar på”. Budskapet är tydligt – om man har meningsfulla mål, kan man få hjälp på vägen.

Begravningar passar särskilt bra för det som en skribent kallar ”textil talekonst”. Den sorgliga stämningen inbjuder till eftertänksamma reflektioner över livet. De mönster som man kan se på begravningsdräkter förmedlar därför budskap som har filosofiska undertoner. Ett tyg som har ett mönster med en trappa påminner till exempel om det här ordspråket: ”Man är aldrig ensam om att beträda dödens trappa.” * Det här ger alla anledning att betrakta sig själva ur ett ödmjukt perspektiv och inte leva livet som om de skulle vara immuna mot döden. (Predikaren 7:2)

I akanfolkets samhälle är härskarnas sändebud eller talesmän väl bevandrade i den uttrycksfulla konsten att använda ordspråk, och de bär också med sig en ämbetsmannastav med motiv som illustrerar en del av de principer som hålls högt av folket. En fågel som har gripit tag om en orms huvud symboliserar till exempel ordspråket: ”Om du får tag om ormens huvud, är resten bara rep.” Det underliggande budskapet? Ta itu med problem direkt – ta tjuren vid hornen.

Ordspråksetikett

Som med alla illustrationer beror det både på ämnet och på publiken när och hur ett ordspråk skall användas. Själva syftet med resonemanget kan gå förlorat, om man använder ordspråk på fel sätt. Och eftersom ordspråk ingår som en viktig del av samtalsformen i många kulturer, kan man göra ett dåligt intryck på åhörarna, om man inte använder dem i rätt sammanhang.

I Ghana har de äldre i samhället rollen som ordspråkens författare och beskyddare. Därför inleds ordstäv ofta med frasen: ”De äldre säger ...” Och när någon talar till en mycket äldre publik, är det artigt att före ett ordspråk säga: ”Som ni äldre brukar säga ...” Av respekt vill inte en yngre person ge intryck av att han försöker lära de äldre sådana visdomar som ordspråken förmedlar.

Värt att lägga märke till

Ordspråk kan antingen föregå eller följa på ett argument. De kan också vävas in så skickligt i det som sägs att man måste ha insikt för att upptäcka ordspråket i sammanhanget. När det till exempel handlar om en ödmjuk och fredsälskande person, kan någon ur akanfolket säga: ”Om det bara berodde på den eller den, skulle vi inte ha något skjutande i den här byn.” Detta anspelar på ordspråket: ”Om det bara hängde på ormen och sköldpaddan, skulle det inte vara något skjutande i bushen.” De här båda djuren anses vara fridsamma och oförargliga – inte stridslystna. Människor som har sådana egenskaper är fredsstiftare.

Men om du skulle be någon ur akanfolket rabbla upp några ordspråk, får du kanske bara höra ett enda: ”Utan sömn blir det inga drömmar.” Med andra ord, man kan inte använda ordspråk utan anledning – lika lite som man kan drömma medan man är vaken. Omständigheterna bestämmer om och när ett ordspråk skall användas.

[Fotnot]