Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Ha en trevlig helg!

Ha en trevlig helg!

Ha en trevlig helg!

NÄSTAN alla ser fram emot den, och när den kommer utgör den ofta veckans höjdpunkt. Några använder den till att resa, andra till fritidsaktiviteter, åter andra till att tillbe Gud och ytterligare andra till att vara hemma och sova.

Vi talar om tidsperioden från det att en arbetsvecka (eller skolvecka) slutar till dess att nästa börjar – veckohelgen. I västvärlden börjar ledigheten någon gång på fredagen och sträcker sig till och med söndagen. Men varifrån kommer idén med en helgledighet vid slutet av varje vecka? Och om det är vanligt med en femdagars arbetsvecka där du bor, på vilka givande sätt kan du då använda veckoslutet?

Från vilodag till våra dagars helgledighet

Sabbatslagen som gavs till Israels nation för omkring 3 500 år sedan föreskrev: ”Sex dagar må arbete göras, men på den sjunde dagen är det sabbat med fullständig vila. Den är något heligt för Jehova. Vem det vara må som gör något arbete på sabbatsdagen skall ovillkorligen dödas.” (2 Moseboken 31:15) Sabbaten gav också israelitiska föräldrar en möjlighet att ta hand om sin familjs andliga behov.

Den judiska sabbaten sträckte sig från solnedgången på fredagen till solnedgången på lördagen. Men enligt The World Book Encyclopedia gjorde de till bekännelsen kristna ”söndagen till en speciell dag för tillbedjan, eftersom de trodde att Jesus uppstod på en söndag. I Europa förklarade både kyrkan och staten på 300-talet v.t. officiellt söndagen som en vilodag.”

Att utsträcka viloperioden till att vara längre än bara en dag är intressant nog en utveckling som är ganska ny. Med början i Storbritannien på 1870-talet kom arbetsveckan att sluta vid lunchtid på lördagen. Eftermiddagens ledighet tillsammans med söndagen utgjorde helgen. Lördagseftermiddagen började med en familjemiddag, vilken, enligt tidskriften The Atlantic Monthly, ”ofta följdes av veckans bad i ett närliggande badhus”.

I USA utsträcktes ledigheten ännu längre, till två hela dagar. Enligt en källa var det en fabrik i New England (nordöstra USA) som 1908 var först med att införa femdagarsvecka. Anordningen godtogs av både judiska och ”kristna” anställda, eftersom varje grupp hade sin egen vilodag – lördagen för judar och söndagen för ”kristna”. Denna femdagarsvecka blev snabbt populär. Biltillverkaren Henry Ford stödde anordningen, eftersom han klarsynt nog drog slutsatsen att familjeutflykterna under veckosluten skulle öka efterfrågan på bilar.

Har du planerat något för veckoslutet?

I den västerländska livsstilen har det numera blivit väl etablerat med en två dagar lång ledighet. Om du bor i den delen av världen, kommer dina arbetskamrater troligen att fråga mot slutet av en arbetsvecka: ”Vad skall du göra i helgen?” Denna fråga väcker tankarna på olika spännande valmöjligheter.

Efter det att du haft din tid planerad av en arbetsgivare under en hel arbetsvecka kan helgledigheten ge dig en chans att åter känna att det är du själv som styr över ditt liv. Den kan ge dig ett avbrott i den vardagliga rutinen. Den kan ge dig en chans att få lite välbehövlig vila eller tid att vara tillsammans med dina närmaste. Eller också kan den helt enkelt ge dig chansen att koppla av med ett av de mest populära tidsfördriven – nöjesshopping. ”Det är väldigt roligt att gå runt och titta i affärer”, säger Brigitte, som bor i Tyskland.

Undersökningar visar att många föredrar att använda sin fritid till att helt enkelt koppla av. För inbitna hemmamänniskor finns det många sätt att fördriva tiden: skötsel av växter inomhus eller utomhus, samla frimärken, spela eller lyssna på musik, titta på videofilmer, laga mat, skriva brev, läsa, sy, sticka, ta del i olika sporter och måla, för att bara nämna några. En del föredrar aktiviteter som gör att de får vara tillsammans med sina barn och sin äktenskapspartner, till exempel att lägga pussel eller spela brädspel. *

Fördömer Bibeln att man använder tiden på ett sådant till synes lättsinnigt sätt? Inte nödvändigtvis. Salomo skrev: ”Bättre är en handfull vila än en dubbel handfull hårt arbete och strävande efter vind.” (Predikaren 4:6) I måttlig mängd har lek, vila och avkoppling sin givna plats i en kristens liv.

Att gå till ytterligheter

Däremot kan för mycket av det goda få motsatt effekt och vara till skada. Det kan till exempel vara nyttigt att ägna sig åt fysisk träning. (1 Timoteus 4:8) Men en del av dem som tränar under veckosluten gör det med en näst intill religiös glöd. Somliga som till varje pris vill vinna lägger ner mycket tid och pengar på träning med instruktör och på avancerad sportutrustning för att utveckla den rätta tekniken.

Det finns också hälsorisker med att man pressar en otränad kropp utöver dess förmåga. Ett nyhetsmagasin rapporterar om de amatöridrottare i medelåldern, som beslutat sig för att få tillbaka sin ungdom, men i stället fått sträckningar, stukningar, sår och blåmärken. Andra riskerar liv och lem i så kallade äventyrs- eller extremsporter. * Bibelns råd om att vara ”måttliga” är därför verkligen passande. (Titus 2:2) Träning skall liva upp, inte trötta ut eller vara farlig.

Somliga föredrar därför sådant som inte kräver lika mycket fysisk ansträngning. I Tyskland är det till exempel mycket populärt att fotvandra. Faktum är att en sport som är mycket populär i Europa kallas challenge walking (utmaningsvandring). I denna sport tävlar du inte mot några andra, utan mot klockan. Tanken är att inom en angiven tid vandra längs en bestämd rutt i ett lantligt område. Det här är verkligen ett trevligt sätt att motionera och samtidigt njuta av vacker natur! Och det är något som hela familjen kan göra tillsammans.

Fullspäckade veckoslut

Ibland planerar människor in så många aktiviteter på ett veckoslut att de till slut får nöja sig med några av dem eller inga alls. När den nya arbetsveckan börjar, känner de sig mycket trötta i stället för utvilade. Den tyska tidskriften Focus rapporterade om en undersökning i vilken 27 procent av de tillfrågade konstaterade att deras fritidsaktiviteter hade en tendens att bli alltför hektiska och stressfyllda.

”Vila är det som skyddar prestationsförmågan”, skrev tidskriften Time. Jesus Kristus förstod också vårt behov av vila och avkoppling. I Markus 6:31 läser vi att Jesus sade till sina lärjungar: ”’Kom med, ni själva, till ett ensligt ställe där vi kan vara för oss själva och vila er litet.’ Det var nämligen många som kom och gick, och de hade ingen ledig stund ens att äta ett mål mat.” Så även om träning, att gå i affärer och liknande aktiviteter har sin plats, kan tid som planerats för avkopplande läsning, vila eller sömn göra mycket för att du skall känna dig styrkt. Men det finns också något annat som kan bidra till att veckosluten blir trevliga.

Andliga behov

I sin bergspredikan sade Jesus: ”Lyckliga är de som är medvetna om sitt andliga behov.” (Matteus 5:3) En av avsikterna med den ursprungliga sabbatsdagen var att folket skulle få möjlighet att tillgodose sina andliga behov. Kan veckoslut tjäna ett liknande syfte i vår tid? Tänk på Jehovas vittnen. Flertalet av deras församlingar har sina viktigaste möten antingen lördag eller söndag. Veckosluten används också för större möten, som krets- och områdessammankomster. Ofta använder många av Jehovas vittnen en del av veckosluten till att gå från dörr till dörr och samtala med sina medmänniskor om Bibeln.

Naturligtvis har Jehovas vittnen, precis som alla andra, förvärvsarbete, hem och familj att ta hand om. Så när det är möjligt, planerar de också in fritidsaktiviteter för sig och sina familjer. Men de prioriterar andliga intressen. Innebär det att livet blir arbetsamt och tungt för dem? Tänk på vad följande personers erfarenheter visar.

Innan Jürgen och Doris, ett gift par från Tyskland, blev Jehovas vittnen, använde de veckosluten till att träna aerobics på en motionsanläggning. Melle och Helena använde sin fritid till att besöka konstgallerier. För Helmut var veckosluten en tid att vara ute och njuta av naturen, och Silvia tillbringade veckosluten på diskoteket. Men sedan de blev Jehovas vittnen har det de gör på fritiden ändrats radikalt.

Jürgen och Doris förklarar: ”Våra fritidsaktiviteter blev ett sätt att jaga bort tristessen, men man kan inte säga att de berikade vårt liv. Numera hjälper vi andra att förstå Bibeln, och det ger mening och innehåll åt både vårt och andras liv.” Hur är det då med Melle och Helena? ”Bibeln ger vägledning i vad som är det bästa levnadssättet, och det ger stor glädje att tala om den med andra.” Vad är det som gör att Helmut får ut mer av livet nu? ”Jag vet att det jag gör i förkunnartjänsten är viktigt i Jehovas ögon”, säger han. Och Silvia tillägger: ”Predikandet betyder kontakt med människor och intressanta samtal, och det är något jag tycker om.”

Tala gärna med Jehovas vittnen nästa gång de besöker dig. Ett kort samtal med dem kan vara det första steget till att få ut mer av livet, och då inte bara av veckoslutet, utan av varje dag i veckan!

Så vad du än föredrar att göra under fritiden, använd veckoslutet på ett uppbyggande och trivsamt sätt. Om du bor i ett tysktalande område i världen, önskar vi dig ”schönes Wochenende”. Om du talar spanska så säger vi: ”¡Buen fin de semana!” Och om du är från Ukraina kan vi säga: ”Бажаю вам приємно провести вихідні.” Var du än bor och vad du än skall göra: Ha en trevlig helg!

[Fotnoter]

^ § 12 Upplysningar om de eventuella farorna med vissa elektroniska spel finns i artikeln ”Ungdomar frågar: Går det för sig att spela dataspel eller TV-spel?” i Vakna! för 22 augusti 1996 och i artikelserien ”Dataspel – oskyldig underhållning?” i numret för 22 december 2002.

^ § 16 Se artiklarna ”Ungdomar frågar: Äventyrssporter – Skall jag ta risken?” i Vakna! för 8 juli 1994 och ”Spänningssökare – varför denna dragning till det livsfarliga?” i numret för 8 oktober 2002.

[Infälld text på sidan 13]

Ett givande veckoslut innehåller en hälsosam blandning av vila, rekreation och andliga aktiviteter