Den populära och anspråkslösa jordnöten

Tycker du om jordnötter? Det är du i så fall inte ensam om. En mycket stor del av mänskligheten är förtjust i jordnötter. De två folkrikaste länderna på jorden – Kina och Indien – står för över 50 procent av den totala världsproduktionen.

I USA skördar man varje år över en miljard kilo jordnötter, nästan 10 procent av den totala årsproduktionen i världen. Argentina, Brasilien, Malawi, Nigeria, Senegal, Sudan och Sydafrika är också betydande jordnötsproducenter. Hur kommer det sig att jordnöten har blivit så populär? Finns det tillfällen då det är förståndigt att undvika att äta jordnötter?

Ingen nykomling

Man tror att jordnöten härstammar från Sydamerika. En av de äldsta kända artefakter som visar människans uppskattning av jordnötter är en vas från precolumbisk tid, som man hittat i Peru. Vasen är formad som en jordnöt och är också dekorerad med jordnötsformade mönster. Spanska upptäcktsresande, som först kom i kontakt med jordnöten i Sydamerika, upptäckte att den var en utmärkt näringskälla på deras resor. De förde sedan med sig en del tillbaka till Europa. Européerna hittade fler användningsområden för jordnöten, till och med som surrogat för kaffebönan.

Längre fram förde portugiserna med sig jordnöten till Afrika. Där insåg man snabbt att jordnöten var en värdefull näringskälla som kunde växa i jord som var för ofruktbar för andra grödor. I själva verket berikade jordnötsplantan den karga jorden med välbehövligt kväve. Så småningom, vid tiden för slavhandeln, kom jordnöten till Nordamerika från Afrika.

På 1530-talet följde jordnöten med portugiserna till Indien och Macao och med spanjorerna till Filippinerna. Från dessa länder förde handelsmän jordnöten till Kina. Där betraktades jordnöten som en gröda som kunde hjälpa landet att klara av den svåra hungersnöden.

På 1700-talet undersökte botaniker jordnöten och kom fram till att den skulle vara förträfflig som mat för grisar. Tidigt under 1800-talet började man odla jordnötter kommersiellt i South Carolina i USA. Under amerikanska inbördeskriget som började 1861 tjänade jordnötter som mat åt soldater på båda sidor i konflikten.

Vid den här tiden var det emellertid många som betraktade jordnötter som mat för fattiga. Den uppfattningen förklarar delvis varför amerikanska jordbrukare på den tiden inte i någon större utsträckning odlade jordnötter som människoföda. Dessutom var det mycket arbetskrävande att odla jordnötter innan man omkring 1900 uppfann mekaniserad utrustning.

Men 1903 började den amerikanske jordbrukskemisten och föregångsmannen George Washington Carver forska i nya användningsområden för jordnötsplantan. Han utvecklade med tiden mer än 300 produkter från den, däribland drycker, kosmetika, färg, läkemedel, tvättvål, insektsmedel och tryckfärg. Carver uppmuntrade också farmare att sluta att enbart odla bomull, vilket utarmade jorden, och att i stället växla med jordnötter. Vid den här tiden ödelades bomullsskördarna av bomullsviveln, vilket tvingade många farmare att följa Carvers råd. Vad blev följden? Jordnöten fick en sådan framgång att den blev en framträdande  avsalugröda i södra USA. I dag finns ett monument över Carver i Dothan i delstaten Alabama. Och i staden Enterprise i Alabama har man till och med rest ett monument över bomullsviveln, eftersom insektens härjningar bidrog till att motivera farmare att odla jordnötter.

Jordnötsodling

Jordnöten är egentligen inte en nöt utan i själva verket jordnötsplantans frö. När plantan växer frambringar den gula blommor som pollinerar sig själva.

Det befruktade fruktämnet, som innehåller embryot, sitter längst fram på en skaftliknande stam som nu börjar tränga ner i jorden. I jorden ligger embryot parallellt med marken och börjar mogna under jorden och får då sin välkända jordnötsform. Upp till 40 jordnötter kan växa på en enda planta.

Jordnöten tycker om varmt och soligt klimat med måttlig nederbörd. Tiden från sådd till skörd varierar från 120 till 160 dagar beroende på väderleksförhållandena och vilken art det är. För att skörda jordnötterna måste odlarna gräva upp hela plantan, vända den upp och ner och låta den torka, så att den kan lagras utan att ruttna. I dag använder många odlare modern jordbruksutrustning som gör att de kan gräva upp rankan, skaka bort jorden och vända den i en enda manöver.

Jordnötens många användningsområden

Jordnötens näringsvärde är imponerande. Jordnötter är fiberrika och innehåller 13 vitaminer och 26 mineraler av vilka många saknas i nutida kost. ”Ett kilo jordnötter innehåller mer protein, mineraler och vitaminer än ett kilo lever från nötkreatur”, uppges det i The Encyclopædia Britannica. Men se upp, ni som tänker på vikten! Jordnötter innehåller ”mer fett än vispgrädde” och ”mer energi (kalorier) än socker”.

Jordnötter ingår i matkulturen i en lång rad länder, och deras karakteristiska smak är lätt att känna  igen. ”Jordnöten har en så rik och omisskännlig smak att alla rätter smaksatta med den får en liknande smak”, konstaterar matskribenten Anya von Bremzen. ”Därför finns det likheter i smak hos kinesiska nudlar, en indonesisk jordnötssås, en västafrikansk soppa, en peruansk gryta och en smörgås med jordnötssmör.”

Världen över är det också populärt med jordnötter som snacks. I till exempel Indien säljs jordnötter blandade med andra torkade grönsaker som snacks av gatuförsäljare. Intressant nog uppges jordnötssmör, ett bredbart pålägg som är populärt i en del länder, ha ”uppfunnits av en läkare i Saint Louis [USA] omkring 1890 som en hälsoprodukt för de äldre”, enligt publikationen The Great American Peanut.

Men jordnöten har många fler användningsområden än att direkt tjäna som mat. Över hela Asien är jordnöten en viktig källa till matolja. Jordnötsolja kan användas i matlagning vid mycket höga temperaturer och tar inte smak av det som tillagas.

I Brasilien används jordnötskakor, en biprodukt vid framställning av jordnötsolja, som kreatursfoder. Många vardagsartiklar innehåller också jordnötter. (Se ovan.)

Varning för jordnötsallergi!

Jordnötter kan lagras under lång tid utan att förvaras kallt. Men det är bäst att vara försiktig. Jordnötter som har blivit mögliga innehåller aflatoxin, ett starkt cancerframkallande ämne. Dessutom är en del människor allergiska mot jordnötter. Den allergiska reaktionen ”kan yttra sig på olika sätt – alltifrån en rinnande näsa och utslag till livshotande anafylaktisk chock”, uppger tidskriften Prevention. Flera studier har visat att det blir allt vanligare att barn utvecklar allergi mot jordnötter.

Om båda föräldrarna har astma, hösnuva eller eksem, löper barnet större risk att utveckla jordnötsallergi, rapporterar Prevention.

Detsamma gäller barn vars mor har allergi och barn som utvecklar mjölkallergi under det första levnadsåret. ”Det är förståndigt att dessa familjer håller jordnötssmör borta från barnstolen och undviker det tills barnet är åtminstone tre år”, säger dr Hugh Sampson, professor i pediatrik vid Johns Hopkins University Medical Center i USA.

Vare sig du är jordnötsälskare eller inte, har kanske den här genomgången av jordnötens många användningsområden ökat din uppskattning av det här mycket anspråkslösa, men ändå så populära, fröet.

[Ruta/Bild på sidan 24]

Biprodukter från jordnötter kan finnas i många vanliga produkter

• Träfiberplattor

• Vedersättning

• Kattsand

• Papper

• Tvättmedel

• Salvor

• Putsmedel för metall

• Blekmedel

• Bläck

• Smörjmedel

• Rakkräm

• Ansiktskräm

• Tvål

• Linoleum

• Gummi

• Kosmetika

• Färg

• Sprängämnen

• Schampo

• Läkemedel

[Bildkälla]

Källa: The Great American Peanut

[Bild på sidan 22]

(För formaterad text, se publikationen)

Blad

Skaft

Marknivå |

Rötter Jordnöt

[Bildkälla]

Tidskriften The Peanut Farmer

[Bild på sidan 22]

Monument över George Washington Carver

[Bild på sidan 23]

USA

[Bild på sidan 23]

Afrika

[Bild på sidan 23]

Asien

[Bildkälla]

FAO photo/R. Faidutti

[Bild på sidan 23]

Några olika jordnötssnacks

[Bild på sidan 24]

Jordnötssmör är populärt i en del länder