Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Insektsburna sjukdomar – ett växande problem

Insektsburna sjukdomar – ett växande problem

Insektsburna sjukdomar – ett växande problem

DET ÄR SÄNGDAGS hemma hos en latinamerikansk familj. Mamman stoppar kärleksfullt om sin lille son och säger god natt. Men i mörkret kryper det fram en blank, svart rovskinnbagge, knappt tre centimeter lång, ur en spricka i taket ovanför sängen. Utan att bli upptäckt faller den rakt ner i ansiktet på det sovande barnet och biter nästan omärkligt i den mjuka huden. Samtidigt som skalbaggen äter sig mätt på blod lämnar den också sin avföring, fylld med parasiter. Utan att vakna kliar pojken sig i ansiktet, och parasiterna gnids in i såret.

Detta enda bett gör att pojken smittas med Chagas’ sjukdom. Inom en eller två veckor får han hög feber, och kroppen svullnar. Om han överlever, kan det hända att parasiterna finner sig till rätta i kroppen och börjar tränga in i hjärta, nerver och kroppsvävnader. Det kan gå 10–20 år innan några symtom visar sig. Men sedan kanske han får skador på matsmältningsorganen och hjärninflammation, för att till sist dö på grund av hjärtsvikt.

Det här tänkta scenariot visar på ett realistiskt sätt hur man kan smittas med Chagas’ sjukdom. I Latinamerika lever miljoner människor med hotet att få ett sådant dödligt bett.

Människans flerbenta följeslagare

”De flesta av de stora febersjukdomarna orsakas av mikroorganismer som överförs av insekter”, sägs det i Encyclopædia Britannica. Man använder gärna ordet ”insekt” både om sådana som verkligen är insekter, dvs. sexbenta varelser som flugor, loppor, mygg, löss och skalbaggar, och om sådana som har åtta ben, dvs. fästingar och andra kryp. Vetenskapsmän har samlat alla dessa under det vidare begreppet leddjur – den största stammen i djurriket – som omfattar minst 1 miljon kända arter.

De flesta insekter är ofarliga för människan, och vissa gör stor nytta. Utan dem skulle många träd och växter som djur och människor är beroende av för att få föda inte pollineras eller ge frukt. En del insekter hjälper till med att återvinna avfall. Många insekter livnär sig enbart på växter, medan vissa äter andra insekter.

Det finns förstås insekter som irriterar både människor och djur med sina svidande bett, eller helt enkelt för att de kan bli så många. En del orsakar också stora skador på skördarna. Men det värsta är ändå insekter som sprider sjukdom och död. Under en period från 1600-talet och fram till början av 1900-talet orsakade insektsburna sjukdomar ”mer sjukdom och död än alla andra sjukdomsorsaker sammantagna”, säger Duane Gubler vid U.S. Centers for Disease Control and Prevention.

I dag är ungefär 1 person av 6 smittad med en insektsburen sjukdom. Dessa sjukdomar för inte bara med sig mycket lidande, utan också stora ekonomiska bördor, i synnerhet i utvecklingsländer – de som har det sämst ställt. Det räcker med att en enda sjukdom bryter ut för att det skall bli kostsamt. Vid ett sådant tillfälle i västra Indien 1994 kom notan att hamna på många miljarder kronor både för det egna landet och för världsekonomin. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har de fattigaste länderna i världen inte någon möjlighet att förbättra sin ekonomi förrän de här hälsoproblemen är under kontroll.

Hur insekter gör oss sjuka

Det är främst på två sätt som insekter sprider smitta. Det första är kontaktsmitta. Precis som människor kan dra in smuts i hemmet med skorna, kan ”husflugor bära miljoner mikroorganismer med sig på fötterna, och om det är tillräckligt många mikroorganismer kan de orsaka sjukdom”, sägs det i Encyclopædia Britannica. Flugor kan få med sig smitta från till exempel avföring och föra smittan vidare när de sätter sig på maten eller landar i drycken. På det sättet kan vi bli smittade med sådana försvagande och dödliga sjukdomar som tyfus, dysenteri och kolera. Flugor medverkar också till spridningen av trakom – den främsta orsaken i världen till att människor blir blinda. Trakom kan göra en person blind genom ärrbildningar på hornhinnan – den genomskinliga främre delen av ögat. Omkring 500 miljoner människor över hela världen plågas av det här.

Man tror också att kackerlackor, som trivs där det är smutsigt, överför sjukdom genom kontaktsmitta. Dessutom sätter specialister kackerlacksallergier i samband med den kraftiga ökningen av astma, särskilt hos barn. Tänk till exempel på Ashley, en 15-årig flicka som många nätter har fått kämpa med andningen på grund av sin astma. När en läkare just skall till att lyssna på Ashleys lungor, ramlar det ut en kackerlacka ur hennes tröja och kilar i väg över britsen.

Invärtes sjukdomar

Insekter kan också sprida sjukdomar på ett annat sätt – genom att fungera som mellanvärdar. Virus, bakterier eller parasiter finns i deras kropp och förs vidare antingen genom ett bett eller på annat sätt. Men det är bara en liten del av alla insekter som överför sjukdomar till människor på det sättet. Trots att det finns tusentals arter av myggor, är det bara släktet Anopheles som sprider malaria – världens dödligaste överförbara sjukdom (näst efter tuberkulos).

Men det finns ändå andra slags myggor som kan överföra en mängd olika sjukdomar. I en rapport från WHO heter det: ”Av alla insekter som överför sjukdomar är myggan den största plågan. Den sprider malaria, denguefeber och gula febern, vilka tillsammans orsakar många miljoner dödsfall och hundratals miljoner sjukdomsfall varje år.” Minst 40 procent av jordens befolkning är i riskzonen för malaria, och ungefär 40 procent hotas av gula febern. På många platser kan man få båda sjukdomarna.

Naturligtvis är inte myggor de enda insekterna som bär på sjukdomar. Tsetseflugor överför protozoer som orsakar sömnsjuka. Den drabbar hundratusentals människor och tvingar hela samhällen att överge sina bördiga fält. Genom att överföra den organism som orsakar flodblindhet har insekter av släktet Simulium gjort att 400 000 afrikaner har förlorat synen. Sandflugor kan bära med sig protozoer som orsakar leishmaniasis, en grupp invalidiserande, vanställande och ofta dödliga sjukdomar som i dag hemsöker miljoner människor i alla åldrar världen över. Loppan, som förekommer överallt, kan bära på binnikemask, hjärninflammation, harpest och till och med den pest som man ofta förknippar med digerdöden, vilken på bara sex år utplånade en tredjedel eller mer av Europas befolkning i mitten av 1300-talet.

Loppor och kvalster, som fästingar, kan föra vidare olika slag av tyfus, förutom andra sjukdomar. I tempererade områden världen över kan fästingar bära med sig sjukdomen borrelios – den vanligaste insektsburna sjukdomen i USA och Europa. En svensk studie visade att flyttfåglar kan bära med sig fästingar hundratals mil bort och föra sjukdomarna till nya områden. I Britannica sägs det: ”Kvalster överträffar alla andra leddjur (förutom myggor) i fråga om antalet sjukdomar de överför till människor.” I själva verket kan ett enda kvalster bära med sig så mycket som tre olika sjukdomsalstrande organismer och överföra dem alla tre i ett enda bett!

”Ledigt” från sjukdomar

Så sent som 1877 blev det vetenskapligt bevisat att insekter överför sjukdomar. Sedan dess har omfattande ansträngningar gjorts för att få kontroll över eller utrota insekter som bär på sjukdomar. År 1939 utökades resurserna med bekämpningsmedlet DDT, och runt 1960 menade man att insektsburna sjukdomar inte längre var ett allvarligt hälsoproblem utanför Afrikas gränser. I stället för att försöka få kontroll över de sjukdomsbärande insekterna började man använda läkemedel vid akutfall, och intresset för att studera insekterna och deras miljö avtog. Nya läkemedel upptäcktes också, och det verkade som om vetenskapen var i stånd att ta fram ett universalmedel mot alla slags sjukdomar. Världen hade fått ”ledigt” från infektionssjukdomar. Men det skulle inte vara länge. Följande artikel kommer att förklara varför.

[Infälld text på sidan 3]

I dag är 1 av 6 smittad med en insektsburen sjukdom

[Bild på sidan 3]

Rovskinnbaggen

[Bild på sidan 4]

Husflugan bär med sig sjukdomsspridande organismer på fötterna

[Bilder på sidan 5]

Många insekter bär på sjukdomar i kroppen

Insekter av släktet ”Simulium” överför flodblindhet

Myggor bär på malaria, denguefeber och gula febern

Löss kan bära med sig tyfus

Loppor kan överföra hjärninflammation och andra sjukdomar

Tsetseflugor överför sömnsjuka

[Bildkällor]

WHO/TDR/LSTM

CDC/James D. Gathany

CDC/Dr. Dennis D. Juranek

CDC/Janice Carr

WHO/TDR/Fisher

[Bildkälla på sidan 4]

Clemson University - USDA Cooperative Extension Slide Series, www.insectimages.org