Blick på världen

Värdet av krukväxter

”Tusentals elever skulle få högre betyg om det fanns krukväxter i skolorna”, säger forskare enligt Londontidningen The Times. Professor Derek Clements-Croome vid universitetet i Reading upptäckte att koldioxidnivån i en del överfulla och dåligt ventilerade klassrum översteg den rekommenderade nivån med mer än 500 procent. Det gjorde att barnens koncentrationsförmåga försämrades och att deras framsteg bromsades. Han kallar fenomenet sjuka klassrum-sjukan och säger att antalet elever i ett klassrum är i genomsnitt fem gånger så stort som antalet kontorsanställda på motsvarande yta, där det är känt att sjuka hus-sjukan påverkar de anställda och deras prestationer. Vilka växter kan användas för att förbättra luftkvaliteten i rummen? En studie i USA utsåg vandrande jude till den effektivaste. Drakblodsträd, murgröna, gummiväxter, fredskalla och yuccapalm är också bra på att avlägsna luftföroreningar. Krukväxter sänker koldioxidnivån genom att omvandla koldioxid till syre.

 En ”förlorad” generation

”Unga amerikaner är bedrövligt dåligt informerade”, konstaterar New York-tidningen Daily News. På en världskarta kan ”11% inte hitta Amerika. Och när man visade dem en USA-karta där namnen inte var utsatta hade hälften ingen aning om var staten New York ligger.” När det gäller att hitta andra länder som nämns i nyheterna, kunde bara 13 procent lokalisera Iran eller Irak och bara 17 procent hitta Afghanistan. Det var faktiskt bara 71 procent av amerikaner mellan 18 och 24 år som kunde lokalisera världens största vattenmassa – Stilla havet. National Geographic Society gav 3 250 ungdomar i Canada, Frankrike, Italien, Japan, Mexico, Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA ett kunskapstest med 56 frågor. Inget land fick ”MVG”, dvs. högsta betyg, vilket krävde ett genomsnitt av 42 riktiga svar. Sverige kom närmast med 40 följt av Tyskland och Italien med 38. USA kom näst sist med i genomsnitt 23 riktiga svar, strax före Mexico med 21. ”Om våra ungdomar inte kan hitta platser på en karta och inte är medvetna om aktuella händelser, hur skall de då kunna förstå de frågor som världen ställs inför när det gäller kultur, ekonomi och naturresurser?” frågar sig John Fahey, ordförande för National Geographic Society.

Efter 40 får man skörda det man sått

”De val man gjort och den miljö man upplevt börjar göra sig gällande vid 40 års ålder, när åldrandet börjar accelerera.” Det var slutsatsen av Sydneytidningen The Daily Telegraphs rapport från en hälsokonferens. Enligt Rocco Di Vincenzo, chefsdietist vid Swinburnesjukhuset i delstaten Victoria, är kanske inte ”’dåliga gener’ eller saker i kroppen som inte fungerar” lika avgörande för hälsan efter 40 som de val man har gjort. ”Vi vet nu att hälsotillståndet efter 40 års ålder är ett resultat av samverkan mellan ärvda genetiska faktorer och påverkan från miljön”, sade Rocco Di Vincenzo. ”Enligt nationella institutet för åldrande beror 80 procent av hälsoproblemen hos äldre inte alls på åldrande. De beror på att man under alla år har misskött sin kropp, och efter 40 års ålder börjar detta ta ut sin rätt.”

Barn blir lätt nikotinberoende

”Barn kan bli beroende av tobak bara några dagar efter det att de börjat röka och kan till och med bli beroende från den första cigaretten”, slår man fast i en studie som Londontidningen The Guardian kommenterade. ”Bland 332 ungdomar som någon gång hade prövat tobak, till och med bara ett bloss, visade 40% tecken på beroende. Bland de 237 som hade dragit halsbloss visade 53% tecken på beroende.” I den här studien, som leddes av dr Joseph DiFranza vid University of Massachusetts Medical School i USA, följde man under 30 månader nästan 700 skolelever som var mellan 12 och 13 år när studien började. ”Före studien trodde man att det tog två år för barn att bli beroende av tobak – att de måste röka varje dag och minst ett halvt paket om dagen”, sade dr DiFranza. ”En del av de här barnen blev beroende bara några få dagar efter det att de började röka. ... [Jag] misstänker att nikotinberoende många gånger börjar med den första cigaretten.” Doktor DiFranza menar att tonåringar löper större risk att bli beroende därför att deras hjärnor fortfarande utvecklas. ”Jag vill att ungdomar skall förstå att man inte kan experimentera med tobak. Det går inte att röka riskfritt”, sade dr DiFranza. ”Vi måste övertyga ungdomar om att det kan leda till ett livslångt missbruk att pröva bara en enda cigarett.”

Nytt ljus över ”ut-ur-kroppen-upplevelser”

När schweiziska neurologer använde elektroder för att exakt lokalisera var i hjärnan en kvinnas epileptiska anfall utlöses, framkallade de oavsiktligt så kallade ut-ur-kroppen-upplevelser hos patienten, uppger den tyska naturvetenskapliga nyhetstjänsten Bild der Wissenschaft-Online. Varje gång man stimulerade den så kallade angular gyrus i högra hjärnbarken fick kvinnan en känsla av att hon lämnade sin kropp och tittade på den ovanifrån. Den delen av hjärnan tycks koppla samman visuell medvetenhet av kroppen med känsloförnimmelser av kroppens läge. ”Stimuleringen med elektroder avbröt detta samspel hos patienten, vilket tycktes skilja varseblivningen från kroppen”, uppger Bild der Wissenschaft. Ut-ur-kroppen-upplevelser ”har upprepade gånger gett näring åt spekulationer om en själ som är oberoende av kroppen”.

Rosenkransen förnyas

”I 500 år har gudfruktiga katoliker reciterat rosenkransen, ett mantralikt upprepande av Fader vår och Ave Maria för att stimulera till meditation över 15 viktiga händelser eller ’mysterier’ i Jesu och hans moders liv”, rapporterar Newsweek. ”I [oktober förra året] gav påven Johannes Paulus II ut ett apostoliskt brev som utökade rosenkransen med en fjärde cykel”, en cykel som berör Jesu tjänst från hans dop till nattvarden. ”Påvens mål är att blåsa nytt liv i sin ’favorit’ bland böneformer, vilken har minskat i popularitet efter andra Vatikankonciliet”, fortsätter tidskriften. ”Det man vill uppnå med påvens tillägg är att denna bön, som är unik för katoliker, starkare skall betona Kristus i förhållande till Maria, som är den som oftast förknippas med rosenkransen.” Förhoppningen är att detta skall uppmuntra till meditation bland katoliker i en tid ”när kristenheten påverkas av de meditativa traditionerna i österländsk religion”, sade påven.

För höga förväntningar

”De flesta äktenskap i Tyskland misslyckas på grund av för höga förväntningar”, rapporterar den tyska dagstidningen Die Welt. Enligt professorn och familjelivsforskaren Wassilios Fthenakis, ”söker människor efter förtrolighet och vill uppnå maximal lycka i sina förhållanden”. Men han påpekade att det är orealistiskt att förvänta sig att sådana euforiska känslor skall hålla i sig i årtionden. Den nuvarande betoningen på individens lycka och självförverkligande har gjort att par är mindre villiga att kompromissa och att arbeta sig igenom svåra tider tillsammans. En annan familjeexpert sade: ”Nu för tiden gör man inte så stora ansträngningar för att tala ut och rädda förhållandet, när det roliga är över.” I genomsnitt varar ett äktenskap i Tyskland bara strax över 12 år.