Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Håller våra värderingar på att urarta?

Håller våra värderingar på att urarta?

Håller våra värderingar på att urarta?

BLAND de största gåvor föräldrar kan ge sina barn är villkorslös kärlek och värderingar som de inte bara lär ut, utan själva lever efter.

Utan rätta värderingar är livet inte mycket mer än en hård kamp för överlevnad. Värderingar tillför vårt liv mening. De hjälper oss att prioritera det som är viktigast. De hjälper oss också att sätta upp moralnormer och avgöra vilka regler för uppförandet som bör gälla.

Ändå håller många av våra traditionella värderingar snabbt på att förändras. Professor Ronald Inglehart framhåller exempelvis att ”samhället är på väg mot allt friare moralnormer i fråga om sexuell tillfredsställelse och självförverkligande”. I en gallupundersökning som gjordes 1997 i 16 länder frågade man om de som bodde där ansåg att det var moraliskt rätt att skaffa barn utanför äktenskapet. Gallupundersökningen visar: ”Siffrorna för hur många som accepterar denna moderna livsstilstrend varierar från 90 procent eller mer i delar av Västeuropa till mindre än 15 procent i Singapore och Indien.”

En del har hyllat den här nya sexuella friheten. Men i broschyren The Rise of Government and the Decline of Morality omnämner James A. Dorn ”det stora antalet utomäktenskapliga födslar” och ”upplösta familjer” som ”tydliga tecken på ett moraliskt förfall”.

Andra värderingar som har urartat

Även andra värderingar som har funnits sedan länge är på kraftig tillbakagång. Undersökningen av moralvärderingarna i världen, som leddes av professor Inglehart, visar att ”respekten för myndighet minskar” i industriländerna.

En annan traditionell värdering har varit den stränga arbetsmoralen. Men fakta visar att den också håller på att luckras upp. I USA intervjuade National Federation of Independent Business mer än en halv miljon arbetsgivare. ”Trettioen procent av dem som svarade sade att de hade svårigheter att tillsätta lediga platser, och 21 procent uppgav att det överlag var dålig kvalitet på det arbete som utfördes.” En arbetsgivare säger: ”Det blir allt svårare att hitta arbetare som kommer mer än en dag och som kommer i tid och är nyktra.”

Ekonomiska krafter kan ligga bakom den här nedåtgående trenden. När vinsterna krymper, avskedar arbetsgivarna anställda eller tar bort vissa förmåner. I tidskriften Ethics & Behavior heter det: ”Anställda som upplever denna bristande lojalitet och som får förmåner indragna börjar snart uppvisa ett lika negativt uppträdande mot arbetsgivaren. Det finns inget intresse för att arbeta hårt, för i morgon kanske den anställde inte har kvar sitt arbete.”

Ännu ett område där värderingarna har försämrats märkbart gäller uppförande och hövlighet. I en undersökning i Australien framkom det: ”Mer än 87,7 procent av de anställda uppgav att ohövlighet på kontoret påverkar arbetsmoralen.” I en undersökning som gjordes bland affärsfolk i USA ”framhöll 80 procent av dem som svarade att ohövligheten ökade inom affärslivet”. Enligt nyhetsbyrån CNN ”har dålig kundservice blivit så vanlig att nästan hälften av de intervjuade sade att de hade gått ut ur en affär på grund av detta under det senaste året. Hälften sade att de ofta ser personer tala i mobiltelefoner på ett högt och störande sätt. Och sex bilförare av tio sade att de ofta såg andra köra aggressivt och vårdslöst.”

Hur värdefullt är en människas liv?

Det händer att människor säger sig hålla fast vid vissa ”värderingar”, men deras ord överensstämmer inte alltid med deras handlingssätt. Institute for Global Ethics gjorde en undersökning bland personer från 40 länder. Fyrtio procent av dessa valde ”aktning för livet” som en av de fem ”viktigaste värderingarna”. *

Men hur är det i praktiken? Industriländerna har verkligen resurser att eliminera mycket av det mänskliga lidandet. Men i en bok skriven av Carol Bellamy, chefen för FN:s barnfond, konstaterades det 1998 att ”nästan 12 miljoner barn under fem års ålder dör i u-länderna varje år” och att undernäring ”är en bidragande orsak till mer än hälften av fallen, vilket är siffror som inte kan jämföras med något annat sedan digerdöden härjade i Europa på 1300-talet”. Sådana rapporter oroar alla som värnar om mänskligt liv. ”Ändå”, påpekar Bellamy, ”har undernäringskrisen i världen inte orsakat någon större oro bland allmänheten, trots att det framkommit påtagliga och allt fler vetenskapliga bevis för att den utgör en fara. Man ägnar mer uppmärksamhet åt börsens upp- och nergångar än åt de oerhört förödande konsekvenserna av undernäring – eller åt den lika stora nyttan av en riktig näringstillförsel.”

En märkligt skev livssyn kommer till synes inom läkarkåren. Så sent som i början av 1970-talet hade ett barn som föddes i 24:e veckan nästan ingen chans att överleva. Numera är det kanske upp till 40 procent av dessa för tidigt födda barn som överlever. Med tanke på detta är det verkligen motsägelsefullt att det utförs uppskattningsvis mellan 40 och 60 miljoner aborter i världen varje år! Flertalet av dessa aborter utförs på foster som bara är några veckor yngre än de för tidigt födda barn som läkare kämpar för att rädda livet på! Vittnar inte detta om att det råder en stor moralisk förvirring?

Det behövs en moralisk kompass

På frågan ”Vad är det minst viktiga i livet?” valde de flesta av dem som ingick i gallupundersökningen ”trohet mot min religion” som en av de två minst viktiga sakerna. Det är därför inte konstigt att antalet kyrkobesök fortsätter att minska. Professor Inglehart menar att välståndet i västvärlden har ”skapat en oöverträffad känsla av säkerhet” och att ”detta har minskat behovet av den tröst och uppmuntran som religionen av hävd har tillhandahållit”.

När man förlorar förtroendet för organiserad religion, förlorar man också förtroendet för Bibeln. I en internationell undersökning fick de som deltog frågan om vem eller vad de förlitade sig på när det gällde att avgöra vad som är moraliskt riktigt. De flesta svarade att de litade på sin egen erfarenhet. ”Guds ord kom på andra plats, men mycket långt efter”, visar undersökningen.

Det är därför inte så konstigt att värderingarna har förändrats till det sämre! Avsaknaden av en moralisk kompass och en allt större tonvikt på materiella mål och självisk individualism har främjat en kultur som präglas av girighet och likgiltighet för andras känslor. Vilka viktiga saker har gått förlorade på grund av detta?

[Fotnot]

^ § 12 För mer än 50 år sedan antog FN den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 i den deklarationen slår fast: ”Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter.”

[Bilder på sidorna 4, 5]

Splittrade familjer, låg arbetsmoral och upproriskt beteende kännetecknar vår tids urartade värderingar

[Bild på sidan 6]

Miljontals spädbarn, bara några veckor yngre än det här för tidigt födda barnet, aborteras varje år