Pollen – plåga eller mirakel?

SPELA UPP

Pollen – plåga eller mirakel?

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I AUSTRALIEN

Atjoo! Det ljudet, tillsammans med rinnande, kliande ögon och en droppande näsa, förkunnar för miljoner människor att våren är i antågande. Deras allergi beror vanligtvis på att luften är full av pollen. Tidskriften BMJ (tidigare British Medical Journal) beräknar att 1 person av 6 i den industrialiserade världen lider av årstidsbunden pollenallergi, även kallad hösnuva. De här siffrorna är knappast förvånande med tanke på den enorma mängd pollen som växter släpper ut i luften.

Forskare beräknar att enbart granskogarna i den södra tredjedelen av Sverige avger omkring 75 000 ton pollen om året. En enda ambrosia, en växt som orsakar hösnuva för många nordamerikaner, kan producera en miljon pollenkorn på en dag. Man har funnit ambrosiapollen, som sprids med vinden, 3 kilometer ovanför jorden och så långt som 600 kilometer ut till havs.

Men varför utlöser pollen en allergisk reaktion hos en del? Innan vi behandlar den frågan skall vi se lite närmare på pollen för att se vilken fantastisk formgivning dessa ytterst små korn har.

Mycket små livskorn

I Encyclopædia Britannica kan man läsa att pollen ”bildas i ståndarknappen i fröväxter och transporteras på olika sätt (vind, vatten, insekter osv.) till pistillen, det honliga könsorganet, där befruktningen äger rum”.

I blomväxter består pollenkorn av en kärna med två spermier och två skikt som bildar kornets vägg eller skal. Det hårda yttre skiktet är mycket motståndskraftigt och tål starka syror, alkalier och även stark hetta. Ändå är pollen, med några få undantag, livskraftiga bara några dagar eller veckor. Det hårda skalet kan dock bestå i flera tusen år utan att förstöras. Det är därför man finner pollenkorn i överflöd i jorden. Forskare har faktiskt kunnat lära sig mycket om växternas historia genom att studera pollen i jordprover som man tagit på olika djup.

Den bild man får på så sätt är ganska korrekt tack vare den speciella formen på pollenkornens yttre skikt. Beroende på vilken typ av pollen det är, kan skalet vara slätt, skrynkligt, mönstrat eller täckt med taggar och utskott. ”Så när det gäller att kunna se vilken art pollenet kommer från, är det lika pålitligt som ett fingeravtryck”, säger Vaughn M. Bryant j:r., professor i antropologi.

Hur växter pollineras

Så snart ett pollenkorn kommer i kontakt med märket, som är en del av pistillen på honväxter, gör en kemisk reaktion att pollenkornet sväller, och en pollenslang växer ut som sträcker sig ner till fröämnet. Spermier inifrån pollenkornet tar sig sedan ner genom slangen till fröämnet, och ett befruktat frö utvecklas. När fröet är moget behöver det bara komma i rätt miljö för att gro.

En del fröväxter blir antingen han- eller honväxter, men de flesta producerar både pollen och fröämnen. En del växter självpollineras; andra korspollineras genom att pollen överförs till andra växter av samma art eller en nära besläktad art. De växter som korspollineras ”undviker ofta självpollinering genom att släppa sitt pollen antingen innan eller efter det att märket på samma växt är mottagligt för det”, heter det i Encyclopædia Britannica. Andra kan på kemisk väg upptäcka skillnaden mellan sitt eget pollen och pollenet från en annan växt av samma art. När de upptäcker sitt eget pollen, sätter de det ur funktion, ofta genom att stoppa pollenslangens tillväxt.

I ett område med varierad växtlighet kan luften vara full av olika slags pollen. Hur kan växterna skilja ut det pollen de behöver? En del utnyttjar aerodynamikens invecklade lagar. Ta tallen, till exempel.

Drar nytta av vinden

Tallens hankottar växer i klasar, och när de är mogna släpper de ut pollenmoln för vinden. Forskare har upptäckt att tallens honkottar, tillsammans med de omgivande barren, leder luftströmmarna så att det luftburna pollenet virvlar runt och faller ner på kottarnas reproduktionsytor. Hos mottagliga honkottar blottställs dessa ytor när fjällen öppnar sig något och delar på sig.

Forskaren Karl J. Niklas gjorde omfattande tester på tallkottars flygtekniska egenskaper, som nästan liknar trolleri. I tidskriften Scientific American skrev han: ”Våra studier visar att den unika formen på den kotte som varje växtart producerar leder till idiosynkratiska [karakteristiska] förändringar i luftströmmarnas mönster. ... På samma sätt har varje typ av pollen en särskild storlek, form och täthet, vilket gör att pollenet samverkar med turbulensen på ett unikt sätt.” Hur effektiva är dessa metoder? Karl J. Niklas säger: ”De flesta kottar vi studerade skilde ut ’sitt eget’ pollen ur luften men inte andra arters.”

Naturligtvis är det inte alla växter som pollineras med hjälp av vinden – till glädje för allergiker! Många tar hjälp av djur.

Förförd av nektar

Växter som pollineras av fåglar, små däggdjur och insekter brukar använda sig av krokar, taggar eller klibbiga trådar för att fästa pollenet på den matsökande pollineraren. Så till exempel kan den håriga humlan föra med sig så mycket som 15 000 pollenkorn i ett enda lass!

Bin är i själva verket blomväxternas främsta pollinerare. Som tack ger växterna bina både söt nektar och pollen att äta, och det senare ger dem proteiner, vitaminer, mineraler och fettämnen. Genom ett fantastiskt samarbete kan bin besöka mer än 100 blommor under en enda tur, men de samlar in pollen, nektar eller bådadera från bara en enda art tills de har samlat in tillräckligt eller tills förrådet är slut. Det här fantastiska, instinktiva beteendet bidrar till en effektiv pollinering.

Lurade av blommor

I stället för att erbjuda godsaker tar en del växter till listiga knep för att locka insekter att pollinera dem. Ta till exempel Drakaea elastica, en orkidé som växer i västra Australien. Den här orkidéns blomma har en nedre läpp som, också för människor, är en nästan exakt kopia av en tjock, vinglös getinghona. Blomman avger till och med en kemisk kopia av den riktiga getinghonans sexualferomon (sexuellt doftämne)! Längst ute på en gren, strax ovanför det här förföriska lockbetet, finns klibbiga påsar som innehåller pollen.

En getinghane, som lockas av feromonkopian, kommer att hugga tag i lockbetet och försöka flyga bort med ”honan” i sitt grepp. Men när han lyfter får farten honom och hans tilltänkta att ramla upp och ner bland de klibbiga pollenpåsarna. Efter att ha insett sitt misstag släpper han lockbetet – som lämpligt nog sitter fast med ett ”gångjärn”, vilket gör att det åker tillbaka på sin plats – och flyger i väg, bara för att på nytt bli lurad av en annan orkidé. Men den här gången pollinerar han orkidén med det pollen som han fick med sig vid sitt tidigare möte.

Men om de verkliga getinghonorna är aktiva, väljer hanarna alltid en av dem, inte bedragaren. Lämpligt nog blommar orkidén flera veckor innan getinghonorna kommer fram ur sina underjordiska puppor, och det ger blomman en tillfällig fördel.

Varför så mycket allergier?

Varför är en del människor allergiska mot pollen? När små pollenkorn hamnar i näsan, fastnar de i ett klibbigt slem. Därifrån fortsätter de ner i halsen, där de sväljs ner eller hostas upp, normalt utan några skadeverkningar. Men ibland retar pollenet immunsystemet.

Problemet har att göra med pollenprotein. Av någon anledning betraktar immunsystemet hos en allergiker proteinet i vissa pollen som ett hot. Kroppen reagerar genom att sätta i gång en kedjereaktion som får mastceller, som finns i kroppens vävnader, att frigöra histamin i mycket stora mängder. Histamin får blodkärl att utvidga sig och bli mer genomträngliga, så att det kan sippra ut vätskor som innehåller en stor mängd immunceller. Under normala omständigheter skulle de här immuncellerna bege sig till den plats där skadan eller infektionen finns för att hjälpa till att befria kroppen från skadliga inkräktare. Men för allergiker utlöser pollen ett falskt alarm, vilket leder till en irriterad, droppande näsa, svullna vävnader och rinnande ögon.

Forskare tror att människor ärver sin allergi av sina föräldrar, även om deras anlag inte hör samman med någon specifik allergen. Luftföroreningar kan också vara en faktor som gör att man blir mer känslig för pollen. ”I Japan upptäckte man ett direkt samband mellan pollenkänslighet och närheten till områden med höga halter av partiklar från dieselavgaser i luften”, rapporterar BMJ. ”Studier av djur visar att dessa partiklar ökar den allergiska sensibiliseringen.”

Till glädje för många allergiker finns det antihistaminer som kan lindra symtomen. * Som namnet antyder är detta en substans som dämpar effekterna av histamin. Men trots pollenets irriterande effekter kan man inte låta bli att bli mycket imponerad av den sinnrikhet man kan se både i formgivningen av pollen och i hur de här små livskornen sprids. Utan dem skulle planeten jorden verkligen vara en karg plats.

[Fotnot]

^ § 29 Tidigare ansågs antihistaminer orsaka sömnighet och muntorrhet. Nya receptbelagda läkemedel har minskat de här biverkningarna.

[Diagram på sidorna 24, 25]

(För formaterad text se publikationen)

Pistill

Fruktämne

Fröämne

Pollenslang

Pistillmärke

Pollenkorn

Ståndare

Ståndarknapp

Kronblad

[Bildkälla]

NED SEIDLER/NGS Image Collection

[Bild på sidan 25]

Olika slags pollen sett med mikroskop

[Bildkälla]

[Bild på sidan 26]

En del av den här orkidéns blomma liknar en getinghona

[Bildkälla]

[Bildkälla på sidan 24]

[Bildkälla på sidan 26]

VAKNA!