Ondol – ett unikt uppvärmningssystem

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I SYDKOREA

VI STÅR och huttrar vid dörren en kall vinterdag i Korea, när frun i huset bjuder in oss med ett leende. Den behagliga luften inne i huset värmer oss gott, trots att vi inte ser till någon kamin eller något element. När vi har tagit av oss skorna vid ingången, sätter vi ner fötterna på golvet och upptäcker att det är varmt. Vi sätter oss på golvet och lägger våra kalla händer mot det, och vi känner hur de sakta börjar tina upp.

I Korea har nästan alla hus det här slaget av golvvärme. Det kallas ondol. Hur fungerar det här unika uppvärmningssystemet? Och hur har det påverkat den koreanska livsstilen? Innan vi svarar på de här frågorna skall vi se lite närmare på det traditionella ondol-systemets historia.

Golvvärmens historia

Golvvärmens historia går tillbaka till tiden innan Jesus Kristus kom till jorden. Enligt arkeologiska fynd och historiska skildringar kan de forntida romarna ha varit de första att använda ett golvvärmesystem. * På 300- eller 400-talet v.t. hade ett speciellt golvvärmesystem blivit mycket vanligt över hela den koreanska halvön, och det kom att kallas ondol. Namnet är avlett av kinesiska tecken som betyder ”varma hålor”. Det kinesiska historieverket ”Böckerna om det gamla Tang” nämner ondol och säger: ”För att hålla värmen på vintern gjorde folk [i Korea] långa hålor och värmde upp dem med eld.”

Hur det traditionella ondol fungerade

Värmekällan för det traditionella ondol var en eldstad. Den kunde finnas i köket eller på utsidan av vardagsrummets yttervägg. Kring ett kök med två eller tre eldstäder kunde det finnas ett motsvarande antal ondol-uppvärmda rum. I ett äldre koreanskt kök hade man ofta en eller två stora järnkittlar  över eldstaden. Elden som användes för att koka ris eller soppa användes alltså även för att värma upp rummet intill köket! Effektivt, eller hur?

Vanligtvis byggde man köket ungefär en meter lägre än rummet som skulle värmas upp. Nivåskillnaden gjorde att röken och den varma luften lätt strömmade in under golvet till det högre rummet. Strömmade röken in under golvet? Ja, och där har vi hemligheten med ondol.

Under rumsgolvet löpte horisontella kanaler för varmluft och rök, och dessa var förbindelsen mellan eldstaden och skorstenen. Varmluften från elden passerade genom kanalerna och värmde upp golvet  av sten och jord. Det här var inte så lätt som det låter. Två motstridiga krav måste uppfyllas. För att bränslet skulle brinna ordentligt måste röken passera genom gångarna snabbt och försvinna ut ur skorstenen obehindrat. Rökkanaler som var raka och korta var bäst för det ändamålet. Men för att hettan från elden skulle kunna värma golvet, måste den varma luften och röken hållas kvar i kanalerna så länge som möjligt. För att uppnå detta lades kanalerna så att de täckte ytan under hela golvet. På så sätt hindrade man den varma luften från att strömma ut genom skorstenen för snabbt. När man hade hittat en gyllene medelväg mellan snabbt och långsamt, kunde ett rum hållas varmt en hel natt av en eld som hade brunnit i bara några timmar.

Det sägs att det en gång fanns ett ondol-rum – hundratals år gammalt – där värmen utnyttjades oerhört effektivt. Tack vare kanalernas konstruktion kunde golvet i rummet vara riktigt varmt i 45 dagar efter en enda uppvärmning! Värmen kunde förmodligen kännas i 100 dagar. Tyvärr förstördes rummet under Koreakriget i början av 1950-talet. År 1982 återställde ingenjörer byggnaden, och turister kan nu besöka ondol-rummet. Den nuvarande effektiviteten är långt ifrån den ursprungliga. Men efter en uppvärmning är golvet ändå varmt i tio dagar under våren och hösten och i tre dagar under vintern, även när temperaturen är under minus 10 grader.

En annan av hemligheterna med ondol ligger i konstruktionen av själva golvet. Innan man lade golvet, gjorde man varmluftskanalerna. Kanalerna täcktes sedan med flata, tunna stenar som var cirka fem centimeter tjocka. Eftersom golvet närmast eldstaden helt naturligt är varmare, hade man tjockare stenar där, så att ingen värme skulle gå förlorad. Därefter lade man ett lager gulaktig lera över stenarna, och sedan jämnade man ut golvet. På detta fäste man till sist flera lager gulaktigt papper.

I ett rum som värmdes upp av ett traditionellt ondol-system var golvet i den bortre delen av rummet ofta lite kallare. Därför erbjöd man de äldre, till exempel föräldrar och deras föräldrar, och gäster att sitta i den varmare delen. Det här var ett uttryck för respekt.

De traditionella ondol-rummen i den norra delen av den koreanska halvön skilde sig något från dem i söder. I norr hade man ingen vägg mellan det ondol-uppvärmda rummet och köket. Värmen från både eldstaden och ondol-golvet höll rummet varmt. I söder var köket avskilt från vardagsrummet av en vägg, så att de som satt i rummet inte skulle besväras av röken.

Traditionellt använde koreanerna ved som bränsle till eldstäderna. Så innan de satte i gång ondol-värmen, travade de torra vedklabbar bredvid eldstaden. Sedan använde de papper eller halm för att sätta fyr på veden. Man använde även träkol som bränsle. Men på 1900-talet började koreanerna använda träkolsbriketter. Det är naturligtvis viktigt att ett ondol-rum hålls i gott skick. Om det blir sprickor i kanalerna, kan koloxid tränga in  i vardagsrummet genom golvet, vilket skulle kunna orsaka dödsfall.

Ondol i dag

Nu för tiden finns det få koreanska hus som har det traditionella ondol-systemet. I moderna hus, även i höghus, finns i stället en moderniserad version av ondol, som innebär att man värmer golvet med varmvatten i stället för varmluft. Intressant nog var det inte koreanerna själva som utvecklade det här systemet.

När den berömde amerikanske arkitekten Frank Lloyd Wright arbetade med ett hotell i Japan i början av 1900-talet, blev han hembjuden till en japansk adelsman. Där såg Wright ett rum som skilde sig från de typiska japanska rummen. Golvet var täckt av gulaktigt papper och var varmt. Det här var ett koreanskt ondol-rum! Den japanske mannen hade njutit av ondol-värme i Korea och kunde inte glömma det. Så när han kom tillbaka till Japan, byggde han ett ondol-rum i sitt hus. ”Den obeskrivligt härliga känslan av värme som kommer underifrån” gjorde intryck på Wright. Han bestämde sig på en gång för att ondol var det idealiska värmesystemet och började införa det i sina byggnader. Wright konstruerade ett stråluppvärmningssystem som innebar att varmvatten strömmade genom rör i golvet i stället för att varmluft strömmade genom rökkanaler.

Det här golvvärmesystemet passade bra ihop med den koreanska livsstilen på den tiden. När det förenklade systemet väl började användas, slog det snabbt igenom. I dag används det i nästan alla koreanska hus.

Ondol och livsstilen

Ondol har haft stor inverkan på den koreanska livsstilen. Ett exempel är att eftersom golvet är mycket varmare än inomhusluften, sitter man naturligtvis på det varma golvet i stället för på kalla stolar. Så koreaner sitter, äter, umgås och sover på golvet. För att göra golvet ännu varmare lägger de ibland ut ett tjockt sängtäcke som kallas ibul. När familjemedlemmar kommer in utifrån, kryper de ner med sina kalla ben under täcket för att njuta av den behagliga värmen tillsammans – det ger en verklig känsla av samhörighet!

Eftersom den koreanska livsstilen har blivit alltmer västinfluerad, föredrar den yngre generationen ofta att sitta på stolar vid ett bord och att sova i sängar. Men de flesta koreaner vill ändå ha ett varmt och skönt ondol-golv och använder därför ett golvvärmesystem med varmvatten. Om du besöker Korea, kommer du säkert att njuta av värmen från det här unika uppvärmningssystemet – ondol.

[Fotnot]

[Diagram/Bilder på sidan 23]

(För formaterad text, se publikationen)

Rökkanalerna sedda ovanifrån

Eldstad

Horisontella kanaler

Skorsten

→ → 2 → →

→ → 2 → →

→ → 2 → →

● 1 → → 2 → → ● 3

→ → 2 → →

→ → 2 → →

→ → 2 → →

[Bilder]

En eldstad användes till både matlagning och uppvärmning av rummet intill

Ett bra system med skorsten och rökkanaler var viktigt för att ondol skulle fungera effektivt

[Bildkälla]

Plats: Koreansk by

[Bild på sidan 24, 25]

I ett ondol-rum är den varmaste delen reserverad för de äldre

[Bildkälla]

Plats: Koreansk by