Vad är det som händer med vädret?

”De katastrofartade översvämningar och svåra oväder vi nu upplever kommer att bli vanligare.” – THOMAS LOSTER, EXPERT PÅ VÄDERRISKER.

ÄR DET verkligen något fel på vädret? Många är rädda för det. Meteorologen dr Peter Werner, vid Potsdaminstitutet för forskning om klimatpåverkan, säger: ”När vi studerar väderförhållanden över hela jorden – ytterligheterna när det gäller nederbörd, översvämningar, torka, stormar – och ser hur de utvecklas, kan vi med rätta säga att dessa ytterligheter har fyrdubblats under de senaste 50 åren.”

Många menar att de ovanliga vädermönstren är bevis på global uppvärmning – att den så kallade växthuseffekten löper amok. Amerikanska naturvårdsverket förklarar: ”Växthuseffekten är den ökning av temperaturen som drabbar jorden på grund av att vissa gaser i atmosfären (till exempel vattenånga, koldioxid, dikväveoxid och metangas) fångar energi från solen. Utan de här gaserna skulle värmen försvinna tillbaka ut i rymden, och jordens medeltemperatur skulle bli omkring 33 grader lägre.”

Många hävdar dock att människan omedvetet har påverkat den här naturliga processen. I en artikel i Earth Observatory, NASA:s nätpublikation, sägs det: ”I flera decennier har människans fabriker och bilar spytt ut miljarder ton växthusgaser i luften. ... Många forskare fruktar att de ökade koncentrationerna av växthusgaser i högre grad har hindrat värmestrålning att lämna jorden. I själva verket håller de här gaserna kvar överskottsvärme i jordatmosfären ungefär på samma sätt som bilrutorna håller kvar solenergi som kommer in i bilen.”

Skeptiker påpekar att människan ligger bakom bara en liten andel växthusgaser som sprids. Men FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC), en forskningsgrupp som stöds av både World Meteorological Organization (WMO) och FN:s miljöprogram, rapporterar: ”Det finns nya och starkare bevis för att det mesta av den uppvärmning vi har sett under de senaste 50 åren beror på människan.”

Klimatologen Pieter Tans vid National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA) säger: ”Om jag måste nämna en siffra, skulle  jag nog säga att det till 60 procent är vårt fel. ... De återstående 40 procenten har naturliga orsaker.”

Möjliga konsekvenser av global uppvärmning

Vilka tydliga följder har det blivit av att det samlas allt större koncentrationer av växthusgaser? De flesta forskare är nu överens om att jorden verkligen har blivit varmare. Exakt hur dramatisk har den här temperaturökningen varit? I IPCC:s rapport för 2001 heter det: ”Globala yttemperaturer har ökat med mellan 0,4 och 0,8°C sedan slutet av 1800-talet.” Många forskare tror att den här lilla ökningen skulle kunna vara förklaringen till de dramatiska förändringarna i vädret.

Visserligen är jordens vädersystem förvånansvärt komplicerat, och forskare kan inte med säkerhet säga vilka – om ens några – effekter som den globala uppvärmningen får. Men många tror att den globala uppvärmningen har medfört mer regn på norra halvklotet, torka i Asien och Afrika och att El Niño har intensifierats i Stillahavsområdet.

Det behövs en global lösning

Eftersom många anser att det här problemet beror på människan, skulle då inte människan kunna lösa det? I många samhällen har man redan antagit lagar för att begränsa miljöfarliga utsläpp från bilar och fabriker. Men sådana ansträngningar – även om de är lovvärda – har haft mycket liten effekt. Miljöförstöring är ett globalt problem, så lösningen måste vara global. År 1992 hölls en miljökonferens i Rio de Janeiro. Tio år senare hölls Världskonferensen om hållbar utveckling i Johannesburg i Sydafrika. Vid det här mötet 2002 samlades cirka 40 000 delegater, däribland omkring 100 nationella ledare.

Sådana konferenser har varit till stor hjälp för forskare att komma fram till en allmän överenskommelse. I den tyska dagstidningen Der Tagesspiegel hette det: ”Medan de flesta forskare då [1992] hade sina tvivel beträffande växthuseffekten, är det praktiskt taget ingen som ifrågasätter den i dag.” Även om det är så, påminner Tysklands miljöminister, Jürgen Trittin, om att man ännu inte har funnit den verkliga lösningen på problemet. Han betonade: ”Johannesburg får därför inte bara bli en ordens konferens, utan också en handlingens.”

Kan miljöskador förhindras?

Den globala uppvärmningen är bara ett av många miljöproblem som mänskligheten står inför i dag. Att vidta effektiva åtgärder kan vara mycket lättare sagt än gjort. ”Nu när vi äntligen har insett vilka stora skador vi har tillfogat vår miljö”, skriver den brittiska etologen Jane Goodall, ”arbetar vi för fullt med att komma på tekniska lösningar.” Men hon säger varnande: ”Det räcker inte med enbart teknik. Hjärtat måste också vara med.”

Tänk återigen på problemet med den globala uppvärmningen. Det är dyrt med miljövård.  Många gånger har fattiga länder helt enkelt inte råd med den. En del sakkunniga fruktar därför att energibesparingar får industrier att flytta till fattigare länder, där de kan drivas med större vinster. Även ledare med de allra bästa intentioner befinner sig därför i ett dilemma. Ifall de skyddar sitt lands ekonomiska intressen, blir miljön lidande. Om de verkar för miljöskydd, äventyrar de ekonomin.

Severn Cullis-Suzuki, medlem av Världskonferensens rådgivande grupp, menar därför att en förändring måste komma genom den enskilda individen, och hon säger: ”Verkliga förändringar när det gäller miljön beror på oss. Vi kan inte hoppas på våra ledare. Vi måste koncentrera oss på det som är vårt eget ansvar och hur vi kan göra förändringen möjlig.”

Det är inte mer än rimligt att förvänta att människor skall behandla miljön med respekt. Men att få människor att göra nödvändiga förändringar i sin livsstil är inte så lätt. Man kan illustrera det så här: De flesta håller med om att bilar bidrar till den globala uppvärmningen. En person kanske därför vill skära ner på sin bilkörning eller göra sig av med bilen. Men det kanske inte är så lätt. Som Wolfgang Sachs, vid Wuppertalinstitutet för klimat, miljö och energi, nyligen konstaterade: ”Alla platser som har en roll i det dagliga livet (arbetsplatsen, daghemmet, skolan eller köpcentret) ligger så långt ifrån varandra att man inte kan klara sig utan bil. ... Om jag själv vill ha bil eller inte har inget med saken att göra. De flesta har helt enkelt inget val.”

En del forskare, som professor Robert Dickinson vid Georgia Institute of Technology’s School of Earth and Atmospheric Sciences, fruktar att det redan kan vara för sent att rädda jorden från följderna av den globala uppvärmningen. Dickinson tror att även om föroreningarna minskade i dag, skulle verkningarna av tidigare föroreningar av atmosfären bestå i minst 100 år till!

Vem kan då lösa miljöproblemen, om varken regeringar eller enskilda individer kan göra det? Ända sedan forntiden har människor sökt himmelsk hjälp för att få kontroll över vädret. Även om sådana försök har varit naiva, understryker de en grundläggande sanning: Mänskligheten behöver Guds hjälp för att lösa de här problemen.

[Infälld text på sidan 7]

”Det finns nya och starkare bevis för att det mesta av den uppvärmning vi har sett under de senaste 50 åren beror på människan”

[Ruta på sidan 6]

”Är den globala uppvärmningen farlig för hälsan?”

I en artikel i Scientific American togs den här intressanta frågan upp. Där förutspåddes att den globala uppvärmningen ”kommer att öka förekomsten och spridningen av många allvarliga sjukdomar”. Så till exempel förväntas på vissa håll ”antalet dödsfall som har samband med värmeböljor fördubblas fram till 2020”.

Inte lika tydlig är den roll den globala uppvärmningen skulle kunna spela när det gäller infektionssjukdomar. ”Sjukdomar som sprids genom myggor förväntas bli allt vanligare”, eftersom myggor ”förökar sig snabbare och sticker mer när luften blir varmare. ... När hela områden värms upp, kan därför mygg tränga in på nya områden och sprida sjukdomar.”

Till slut har vi verkningarna av översvämning och torka – vilka båda kan leda till förorenade vattentillgångar. Det är tydligt att den globala uppvärmningen är ett hot som måste tas på allvar.

[Bild på sidan 7]

Växthuseffekten får värme att samlas i atmosfären i stället för att försvinna ut i rymden

[Bildkälla]

NASA photo

[Bilder på sidan 7]

Människan har släppt ut flera miljarder ton miljöfarliga ämnen i luften, vilket har påskyndat växthuseffekten