Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Mobbning – ett globalt problem

Mobbning – ett globalt problem

Mobbning – ett globalt problem

”Om du kommer till skolan i morgon, dödar vi dig.” – En kanadensisk elev vid namn Kristen fick det här telefonhotet anonymt från en annan flicka. *

”Jag är ingen känslomänniska, men det hade gått så långt att jag inte ville gå till skolan. Jag hade ont i magen, och varje morgon efter frukost kräktes jag.” – Hiromi, en tonårig skolelev från Japan, berättar hur det är att vara mobbad.

HAR du någon gång haft att göra med en mobbare? Det har de flesta av oss. Det kan ha varit i skolan eller på arbetet, eller det kanske rentav har hänt hemma – där sådant maktmissbruk är alarmerande vanligt i våra dagar. Enligt en brittisk källa blir 53 procent av de vuxna verbalt mobbade av sin äktenskapspartner eller sambo. Mobbare och deras offer kan vara av båda könen, och de kan komma från vilken som helst samhällsklass och vilken som helst del av världen. *

Exakt vad är mobbning? Det är inte riktigt samma sak som trakasserier eller angrepp. Mobbning inbegriper många små händelser som pågår under en längre tid snarare än en enda eller några få händelser. Psykologen Dan Olweus, en pionjär när det gäller systematiska studier av mobbning, pekar på några vanliga faktorer i det här beteendet, som avsiktlig aggressivitet och tydliga skillnader i maktförhållanden.

Det kanske inte finns någon definition som helt täcker alla sidor av mobbning, men den har kallats ”en medveten önskan att skada en annan och utsätta honom eller henne för stress”. Stressen framkallas inte bara av det som händer, utan också av fruktan för vad som kan hända. I taktiken kan ingå elakheter, ständig kritik, förolämpningar, skvaller och orimliga förväntningar. (Se rutan på sidan 4.)

Kristen, tonårsflickan som nämndes i inledningen, blev mobbad under större delen av sin skoltid. När hon gick i grundskolan kletade mobbarna tuggummi i håret på henne, retade henne för hennes utseende och hotade med att slå henne. I gymnasiet blev situationen ännu värre. Det gick så långt att hon fick telefonsamtal där hon hotades till livet. Hon är 18 år nu och säger: ”Skolan är en plats där man skall få undervisning, inte bli hotad till livet eller trakasserad.”

En specialist på frågor som gäller psykisk hälsa säger: ”Det är en sorglig men vanlig sida av den mänskliga dynamiken. En del mår bättre av att vara nedsättande mot någon annan.” När ett sådant beteende ökar, kan det leda till våldsamma hämndgärningar och rentav tragedier. Det var till exempel en anställd på ett kollektivtrafikföretag som hade ett talfel och som blev så retad och mobbad att han till slut dödade fyra av sina medarbetare, innan han sköt sig själv.

Mobbning är ett globalt problem

Mobbning bland skolbarn förekommer över hela världen. En studie som redovisades i tidskriften Pediatrics in Review visar att i Norge är 14 procent av barnen antingen mobbare eller mobboffer. I Japan uppger 15 procent av lågstadieeleverna att de blir mobbade, medan det i Australien och Spanien är 17 procent som blir det. I Storbritannien beräknar en expert att 1,3 miljoner barn är inblandade i mobbning.

Professor Amos Rolider, vid Emek Yizre’el College, gjorde en studie i vilken 2 972 elever från 21 skolor ingick. The Jerusalem Post rapporterar att ”65% klagade över att de blev slagna, sparkade, knuffade eller ofredade av skolkamrater”.

En ny och försåtlig form av mobbning är digital mobbning – man skickar hotfulla meddelanden via mobiltelefon eller dator. Ungdomar skapar också hatfyllda webbsidor om ett mobboffer, med information om den personen. Enligt dr Wendy Craig vid Queen’s University i Canada är den här typen av mobbning ”oerhört skadlig för det barn som blir offer för den”.

På arbetet

Mobbning på arbetsplatsen är en av de snabbast växande orsakerna till rapporterade fall av våld på arbetet. I en del länder uppges det faktiskt vara mer vanligt än rasdiskriminering eller sexuella trakasserier. Varje år utsätts omkring var femte amerikan i arbetslivet för mobbning.

I Storbritannien visade en rapport som kom år 2000 från University of Manchester Institute of Science and Technology att av 5 300 anställda i 70 organisationer uppgav 47 procent att de hade varit vittnen till mobbning under de fem senaste åren. En EU-undersökning 1996 grundad på 15 800 intervjuer i de 15 medlemsländerna visade att 8 procent av dem som är ute i arbetslivet – cirka 12 miljoner – hade utsatts för hot eller mobbning.

Oavsett om mobbningen sker på skolgården eller på arbetsplatsen tycks all mobbning ha ett gemensamt kännetecken – makt används för att skada eller förödmjuka andra. Men varför finns det sådana som mobbar andra? Vad leder det till? Och vad kan göras åt det?

[Fotnoter]

^ § 2 En del av namnen är utbytta.

^ § 4 Även om mobbaren beskrivs som ”han” i de här artiklarna, kan principerna också tillämpas på kvinnliga mobbare.

[Ruta på sidan 4]

Olika former av mobbning

Fysisk mobbning: Detta är den form som är lättast att upptäcka. Mobbarna lever ut sin ilska genom att slå, knuffa eller sparka sitt utvalda mål – eller genom att skada offrets egendom.

Verbal mobbning: Mobbarna använder ord för att skada och förödmjuka sitt offer genom att antingen reta, förolämpa eller använda öknamn.

Indirekt mobbning: Mobbarna sprider elaka rykten om sitt offer. Det här beteendet är vanligast bland kvinnliga mobbare.

Offer som hämnas: Detta är sådana som har utsatts för mobbning och som själva blir mobbare. Att de blivit offer för mobbning är naturligtvis ingen ursäkt, bara en orsak.

[Bildkälla]

Källa: Gesele Lajoie, Alyson McLellan och Cindi Seddon: Take Action Against Bullying