Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Glamourens baksida

Glamourens baksida

Glamourens baksida

DET råder inget tvivel om att de som följer modet kan få hjälp att förbättra sitt utseende och stärka sin självkänsla. Rätta kläder kan göra vissa fysiska brister mindre framträdande och till och med framhäva det fördelaktiga i vårt utseende. Vår klädsel kan också påverka hur andra betraktar oss.

Men modevärlden har även en baksida, en som man inte kan bortse från. Köplystna konsumenter kan fastna i ett kretslopp där de ständigt förnyar sin garderob. För modeindustrin spottar ju hela tiden fram nya trender. Det här är ingen tillfällighet, eftersom modehusen tjänar mer pengar ju fortare kläder blir omoderna. Som modeskaparen Coco Chanel uttryckte det: ”Mode är gjort för att bli omodernt.” Därför kanske den lättlurade konsumenten känner sig tvungen att köpa nya kläder bara för att vara modern.

Det ligger också en fara i att ge efter för reklamens utstuderade press. Modefirmorna spenderar miljontals dollar på att marknadsföra sina varor, och ofta framställs det som om människorna som bär deras märkesprodukter njuter av en viss sorglös livsstil. Den här reklamen kan få stor genomslagskraft. ”Det värsta tonåringar kan råka ut för är att inte ha ’rätt märke’ på sina skor”, säger en lärare i Spanien.

Modets lockelse

En del grupper i samhället använder en speciell klädstil för att visa att de tillhör en viss grupp. Genom sitt sätt att klä sig kan de visa sitt ogillande mot samhället, en liberal livsstil och till och med våldsamma eller rasistiska ideal. Trots att en del av dessa klädstilar kan vara upprörande eller chockerande, klär sig flertalet i gruppen på ungefär samma sätt. Till och med sådana som inte delar gruppens ideal kan tycka om deras klädstil. De som följer dessa trender när det gäller klädsel kan ge andra intrycket av att de delar och förespråkar gruppens grundläggande åsikter.

Trender förändras hela tiden, en del inom bara några månader. De kan ha sin början hos popartister eller andra trendsättare. Men några modestilar har blivit väl etablerade. På 1950- och 1960-talen var det till exempel populärt med jeans bland unga demonstranter. Men numera används jeans i många olika sammanhang av människor i alla åldrar.

Jakten på en perfekt kropp

De som låter sig påverkas av modet alltför mycket kan bli överdrivet intresserade av sitt utseende. Fotomodeller är ofta långa och slanka, och vi blir ständigt överösta med bilder av dem. * Det ”rätta” utseendet utnyttjas för att marknadsföra allt från bilar till godis. Ett brittiskt forskningscenter för sociala frågor har beräknat att ”nutidens unga kvinnor ser fler bilder av oerhört vackra kvinnor på en enda dag än vad våra mödrar såg under hela sin ungdom”.

Denna störtflod av bilder kan få en förödande effekt. Enligt Newsweek visade till exempel en undersökning som gjorts i USA att 90 procent av vita tonåringar var missnöjda med sina kroppar. Vissa av dem kommer att göra praktiskt taget vad som helst för att få den ”perfekta figuren”. Men enligt det ovan nämnda forskningscentret är det mindre än 5 procent av den kvinnliga befolkningen som kan lyckas med att få det som i massmedier framställs som idealvikt och idealmått. Trots det har miljoner unga kvinnor förslavats genom idealiserandet av den mycket tunna och smala kroppen, och det har fått somliga av dem att halka in på en väg som lett till anorexia nervosa. * Den spanska modellen Nieves Álvarez, som själv har lidit av anorexi, medger: ”Jag var mer rädd för att gå upp i vikt än att dö.” 

Det är riktigt att ätstörningar som anorexi och bulimi kan orsakas av en mängd andra faktorer. Men som läkarna Anne Guillemot och Michel Laxenaire säger: ”Slankhetskulten bär en del av skulden.”

Det är uppenbart att mode har en positiv och en negativ sida. Det uppfyller människans naturliga önskan att se presentabel ut och att ha något nytt att sätta på sig. Men om vi följer ett mode som är alltför extremt, kan det leda till att andra får ett felaktigt intryck av oss. Och om vi lägger alltför stor vikt vid vårt utseende, skulle vi kunna understödja den felaktiga uppfattningen att vårt egenvärde är beroende av ”omslaget” och inte av våra inre egenskaper. ”Vi är tvungna att börja sätta mer värde på en persons förmåga och inre egenskaper än på enbart själva ’omslaget’”, säger Álvarez, som citerades tidigare. Men det är inte troligt att en sådan förändring sker snabbt. Hur kan vi då få en balanserad syn på mode?

[Fotnoter]

^ § 9 I allmänhet förväntas en fotomodell vara ”minst 1,74 meter lång och mycket smal, ha fylliga läppar, höga kindknotor, stora ögon, långa ben och en rak och inte alltför markant näsa”, rapporterar tidskriften Time.

^ § 10 Den amerikanska föreningen U.S. National of Anorexia Nervosa and Associated Disorders beräknar att det enbart i USA är åtta miljoner människor som lider av anorexi och att den i några fall leder till döden. Majoriteten av dem (86 procent) började få ätstörningar före 21 års ålder.

[Ruta/Bilder på sidorna 8, 9]

”Skulle någon verkligen vilja ta på sig den där?”

Modehusen i New York, Paris och Milano visar upp exklusiva kläder av ledande modedesigner varje vår och höst. Förutom det höga priset ser många av dessa kreationer ut att vara högst opraktiska, för att inte säga helt oanvändbara. ”De extravaganta, fantastiska modellerna som du ser är verkligen inte skapade med vanligt folk i tankarna”, säger den spanske designern Juan Duyos. ”En modevisning är kanske mer till för att uppmärksamma en designer eller ett klädmärke än att sälja kläderna som visas. En effektfull kollektion som får stor uppmärksamhet i massmedier kan till exempel gynna försäljningen av en designers märkesparfym.”

[Bild på sidan 7]

Det kan bli dyrt att följa modetrender

[Bild på sidan 7]

En del har halkat in på en väg som lett till anorexi

[Bild på sidan 7]

Om man tar efter vissa trendiga klädstilar kan man identifieras med en viss grupp