Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Vetenskapen var min religion

Vetenskapen var min religion

Vetenskapen var min religion

BERÄTTAT AV KENNETH TANAKA

”SANNINGEN skall göra eder fria.” Den devisen, som fanns på ett av Caltechs sigill (California Institute of Technology), motiverade mig till att skaffa omfattande naturvetenskapliga kunskaper. Jag började vid Caltech 1974, och det var första steget mot att bli forskare. Sedan jag hade avlagt kandidat- och magisterexamen i geologi, fortsatte jag mina studier vid University of California i Santa Barbara.

Samtidigt som jag utvecklades som vetenskapsman, förändrades mina andliga värderingar på ett genomgripande sätt. Även om mina studier av evolutionsteorin hade trängt undan min tro på Gud, tvingades jag längre fram att tänka om. Hur kunde jag som forskare med inriktning på geologi bli en hängiven tillbedjare av Gud? Låt mig förklara.

En liten pojkes vördnad för kosmos

Ända sedan jag var liten har jag varit fascinerad av vetenskap. Jag växte upp i Seattle i Washington i USA. Mina föräldrar uppmuntrade mig att studera vidare och att anstränga mig för att lyckas väl. Jag tyckte om att läsa om universum – materiens och livets byggstenar, de fundamentala krafterna, rymden, tiden och relativitetsteorin. När jag var ungefär åtta år lade man märke till min fascination för vetenskap, och därför fick jag personlig undervisning i vetenskapliga ämnen i skolan varje vecka.

Jag gick i söndagsskola i en baptistkyrka, men det gjorde jag mest för att få vara med och fotvandra och campa. De andra i familjen var inte intresserade av religion eller Gud. När jag blev insatt i människans historia och de grymheter som begåtts i religionens namn, drev mitt samvete mig att inte ta del i kyrkans aktiviteter. Jag började också tvivla på att Gud fanns, eftersom vetenskapen verkade kunna förklara i stort sett allting.

En förändrad inriktning – och mer väntade

Jag sökte till college för att studera fysik, men under mitt sista år i high school tog jag en kurs i geologi. I den ingick studieresor till de intressanta klippformationerna i delstaten Washington. Jag tänkte att det verkligen skulle vara underbart att kombinera min kärlek till friluftsliv och min kärlek till vetenskap.

Därför bytte jag snabbt huvudämne till geologi när jag började på college. En del av de kurser jag gick behandlade studiet av geologiska tidsperioder och jordens historia som man kan studera i de fossila avlagringarna. När det gäller de fossilförande avlagringarna, fick jag lära mig att arterna har utvecklats. Jag förstod att evolutionen ännu inte var bevisad men tyckte ändå att det var en rimlig teori för att förklara det geologiska material som fanns, i synnerhet i jämförelse med kreationismen. När jag hörde talas om en debatt som skulle hållas på collegeområdet mellan kreationister och evolutionister, bestämde jag mig för att inte gå. Det var uppenbart att jorden inte kom till på mindre än en vecka – som en del kreationister hävdar.

De resor jag gjorde för att studera geologin i sydvästra USA fick mig att tänka om när det gäller Guds existens, trots att jag inte alls tyckte om religion. Det var där, när jag i nattens klara ökenluft tittade på det storslagna himmelska panoramat, som jag var tvungen att erkänna att Gud måste ha skapat universum. Astronomer hade bekräftat att universum har en början, men jag förstod att det aldrig kommer att finnas en rent vetenskaplig förklaring till varför. Det verkade förnuftigt att tro att en intelligent och mäktig Skapare hade utformat och skapat kosmos.

Kartlägger Mars och ställer frågor

När jag doktorerade 1983 var jag 27 år och arbetade med att kartlägga geologin på Mars för U.S. Geological Survey. Sedan dess har jag publicerat en mängd artiklar och kartor på det planetgeologiska området för både vetenskapsmän och lekmän. Jag har också ingått i flera av NASA:s rådgivande kommittéer som har arbetat med rymdresor till Mars. Genom min forskning och yrkesutövning har jag träffat aktade planetforskare från många länder, universitet och forskningsinstitutioner.

Min utbildning och erfarenhet som forskare har med tiden korrigerat den idealiserade bild jag hade av vetenskap när jag var barn. Jag insåg att vetenskapen inte har, och aldrig kommer att ha, svar på allt. I synnerhet förstod jag att vetenskapen inte kan ge livet en bestående mening. Den nuvarande vetenskapliga uppfattningen är att universum antingen kommer att kollapsa in i sig självt eller expandera och spridas ut i en strukturlös massa. Om icke-tillvaro är det slutliga målet, hur kan det då finnas någon mening med tillvaron?

Stakar ut en ny kurs

I september 1981, när jag bodde i Flagstaff i Arizona, kom jag i kontakt med Jehovas vittnen. Jag började studera Bibeln tillsammans med dem för att bevisa att de och Bibeln hade fel. Dessutom skulle jag till sist få se vad Bibeln egentligen innehåller.

Jag ägnade flera timmar i veckan åt att noggrant undersöka bibliska läror. Till min förvåning fann jag avsevärd kunskap och insikt på Bibelns blad. Jag blev helt fängslad av att undersöka Bibelns vetenskapliga exakthet och uppfyllelsen av hundratals detaljerade profetior som gäller händelser som spänner över flera tusen år av människans historia. I synnerhet blev jag imponerad av att många bibliska profetior – i Daniels bok och Uppenbarelseboken – samverkar och ger en fast grund för att fastställa att vi lever i ”de sista dagarna”. (2 Timoteus 3:1)

Utan att vara medveten om det var jag i gott sällskap när jag studerade Bibeln. Längre fram fick jag veta att sir Isaac Newton, som allmänt betraktas som ett av de största vetenskapliga genierna genom tiderna, beundrade Bibeln och studerade den mycket ingående. I likhet med Newton koncentrerade jag mig på profetior i Daniels bok och Uppenbarelseboken, profetior som har förutsagt stora historiska händelser och förlopp. * Men till skillnad från Newton hade jag den stora fördelen att leva i en tid då många profetior uppfylls och har uppfyllts. Jag upptäckte att de här profetiorna är fantastiskt mångskiftande och omfattande, samtidigt som de är exakta och obestridliga. Det var verkligen en tankeställare för mig när jag insåg att hela Bibeln, skriven av mer än 40 män under en period på 1 600 år, innehåller ett konsekvent, samstämmigt och auktoritativt budskap som rör de stora frågorna angående mänskligheten och dess framtid.

Det var inte lätt för mig att överge min tro på evolutionen. Jag hade stor respekt för den avsevärda vetenskapliga auktoritet som stöder denna teori. Inte desto mindre kom jag underfund med att allt som Bibeln säger om den fysiska världen är helt förenligt med kända fakta och inte kan motbevisas.

Med tiden förstod jag att man inte kan få en fullständig och sammanhängande förståelse av Bibelns omfattande och komplexa innehåll om man bortser från någon del av den, däribland skapelseberättelsen i Första Moseboken. Jag insåg därför att den enda rimliga slutsatsen är att hela Bibeln är sann.

Ett långvarigt sökande efter sanningen

Under den här tiden, när jag höll på med vetenskaplig forskning, såg jag många gånger hur teorier som under någon tid varit allmänt accepterade senare bevisades vara felaktiga. En del av utmaningen för oss forskare är att våra forskningsområden är komplicerade, samtidigt som den information och de redskap vi har är begränsade. Därför har jag lärt mig att vara försiktig med att acceptera obevisade teorier som fakta, oavsett hur mycket noggrant arbete som ligger bakom dem.

Verkligheten är den att det finns många grundläggande sidor av vår natur som vetenskapen inte kan förklara. Varför är till exempel de tillgängliga byggstenarna för liv och de fysiska lagarna som styr dem perfekt avpassade för att kunna uppehålla komplexa livsprocesser och ekosystem? Vetenskapen kan inte uppenbara Gud, men hans inspirerade ord innehåller påtagliga bevis för hans existens och hans verksamhet som Skapare. (2 Timoteus 3:16) Med den här andliga insikten kan vi lära känna den som är upphovet till den kraft, vishet och skönhet som är uppenbar i vår fysiska värld.

Något som ytterligare har stärkt min övertygelse om att Bibeln är förnuftig vetenskapligt sett är att jag mycket noggrant har undersökt flera av Jehovas vittnens publikationer, däribland böckerna Liv ett resultat av evolution eller skapelse? och Finns det en Skapare som bryr sig om oss? De här publikationerna analyserar på ett grundligt och insiktsfullt sätt vetenskapliga ämnen och ger god insikt i aktuell forskning och de slutsatser ledande experter har dragit. Dessutom visar de hur kända vetenskapliga fakta stämmer överens med en korrekt förståelse av Bibeln.

Ett exempel på detta är att de fossila avlagringarna bekräftar den ordningsföljd i vilken de levande skapelserna kom till enligt Första Moseboken. Dessutom kan en skapelsedag, precis som forntidens människor förstod det, avse en utsträckt tidsperiod, på ungefär samma sätt som uttrycken ”period” och ”era” används inom vetenskapen för att beskriva jordens historia. Bibeln står med andra ord inte i konflikt med vetenskapliga upptäckter. Den visar att skapelsedagarna omfattade mycket långa tidsperioder. Den stöder inte kreationisternas uppfattning att var och en av skapelsedagarna var 24 timmar.

Tro kontra godtrogenhet

Som vetenskapsman har jag inget till övers för godtrogenhet. Men jag har djup respekt för välgrundad tro. Sådan tillförlitlig tro definieras i Hebréerna 11:1: ”Tro är den säkra förväntan om ting man hoppas på, det tydliga beviset på verkligheter som man inte ser.” Förtröstan på Guds löften grundar sig på säkra bevis för att Bibeln är inspirerad av Gud. Jag förstod hur viktigt det var att undvika vanliga men grundlösa religiösa läror som motsäger Bibeln. Bland sådana läror finns läran om en odödlig själ, helvetesläran och treenighetsläran. Många sådana falska lärosatser har sin grund i forntida filosofier, mytologi eller dålig bibelkunskap. Att de flesta religiösa i dag håller fast vid falska läror har lett till den blinda tro som har gjort att många vetenskapsmän har föga aktning för religion.

En av mina främsta skyldigheter som vetenskapsman har varit att definiera, försvara och sprida mina forskningsresultat. På liknande sätt kände jag mig manad att undervisa andra om Bibelns sanning, eftersom ingen annan kunskap skulle kunna vara viktigare. Jag började med den här givande verksamheten och lät döpa mig som ett Jehovas vittne för ungefär 20 år sedan. I september 2000 hade jag möjlighet att utöka den tid jag ägnar åt predikoverksamheten till i genomsnitt 70 timmar i månaden. Sedan dess har jag haft förmånen att få leda bibelstudier med upp till tio intresserade varje månad. Jag har också fått se flera av dem bli entusiastiska undervisare i Bibeln.

Jag tycker fortfarande om att studera Mars och andra delar av universum genom det ”öga” som avancerade rymdfarkoster utgör, när de skickas ut för att utforska planeter i jordens närhet. Det finns fortfarande många gåtor kvar för vetenskapen att lösa. Jag ser fram emot en tid när människans sökande efter andlig och vetenskaplig kunskap kommer att tillfredsställa vår nyfikenhet och besvara våra djupaste frågor. Jag har kommit att inse att den verkliga meningen med livet har att göra med exakt kunskap om Gud och hans avsikter med människan. Det är den verkliga innebörden i Jesu ord som pryder ett av Caltechs sigill: ”Sanningen skall göra eder fria.” (Johannes 8:32, King James Version)

[Fotnot]

^ § 18 I sin bok Anmärkningar vid Daniels Prophetior och Johannis Uppenbarelse, utgiven på svenska 1760, utvärderade sir Isaac Newton profetiorna i Daniel och Uppenbarelseboken.

[Infälld text på sidan 19]

”Vetenskapen verkade kunna förklara i stort sett allting”

[Infälld text på sidan 20]

”Jag insåg att vetenskapen inte har, och aldrig kommer att ha, svar på allt”

[Infälld text på sidan 21]

”Jag [fann] avsevärd kunskap och insikt på Bibelns blad”

[Karta på sidan 18]

Karta över Mars

[Bilder på sidan 20]

I likhet med Newton imponerades jag av Daniels bok och Uppenbarelseboken

[Bildkälla]

University of Florida

[Bild på sidan 21]

Jag berättar för andra om det jag har lärt mig från Bibeln

[Bildkällor på sidan 18]

Överst till vänster: Genom vänligt tillmötesgående från USGS Astrogeology Research Program, http://astrogeology.usgs.gov; Karta över Mars: National Geographic Society, MOLA Science Team, MSS, JPL, NASA; Marsytan: NASA/JPL/Caltech

[Bildkälla på sidan 21]

Foto av rymden: J. Hester and P. Scowen (AZ State Univ.), NASA