Blick på världen
Blick på världen
Nya fågelarter upptäckta
”Sammanlagt 28 nya [fågel]arter har beskrivits i vetenskapliga tidskrifter sedan 1998, och noggrann efterforskning skulle kunna foga många fler till det totala antalet 9 700”, berättar Londontidningen The Independent. Enligt Steve Gantlett, redaktör för tidskriften Birding World, ”är många av de här upptäckterna ett resultat av att världen blivit mycket mer tillgänglig – ornitologer kan resa till avlägsna platser som nästan var oåtkomliga för några årtionden sedan”. Upptäckterna, säger han, ”kommer av att man har blivit bättre på att identifiera arter med hjälp av deras sång – ofta det enda sättet att upptäcka dem i tät, tropisk regnskog”. Forskare tror att det finns många fler arter att upptäcka. Men många av de nyligen upptäckta arterna riskerar att dö ut, eftersom deras naturliga hemvist förstörs och ”det handlar om små populationer som lever inom begränsade områden”, förklarar The Independent.
Högljudd fisk
Forskare vid det australiska havsforskningsinstitutet AIMS har upptäckt att fiskar, ”däribland frökenfisk, ekorrfisk och kardinalfisk ... pratar med varandra genom en serie grymtningar, pip och visslingar”, rapporterar tidningen The West Australian. Den här upptäckten bidrar till att förklara hur småfisk kan hitta tillbaka när de har svepts bort från ett rev. Forskare vid AIMS spelade in ljud från revet och spelade upp det i ryssjor. Forskaren dr Mark Meekan berättade för tidningen att ”mer småfisk fångades i de ryssjor där man spelade upp ljuden, jämfört med ryssjor utan ljud, vilket pekar på att fisken drogs till särskilda ljud”. Forskare har upptäckt att en del ljud från vuxna fiskar kan höras på 15 kilometers avstånd. ”Vid gryning och skymning når fiskarnas kör ett crescendo som motsvarar vrålet från tusentals strupar på ett fotbollsstadion”, säger Meekan. Men den här ”kören” är ohörbar för människoöron.
Vikt- eller pengaförlust?
”Omkring 231 miljoner människor i EU försökte banta under 2002”, uppger Paristidningen International Herald Tribune. Enligt en rapport från Datamonitor, ett företag som följer industrins utveckling, spenderade bantare i Europa 800 miljarder kronor på bantningspreparat förra året – ”lika mycket som Marockos BNP”. Men ”mindre än 4 miljoner kommer att lyckas hålla vikten mer än ett år”, och ”mindre än en bantare av 50 i Europa uppnår en bestående viktminskning”, säger tidningen. Tyskland toppade spenderligan. Där lade man ut nästan 180 miljarder kronor på bantningsprodukter, medan britterna lade ut omkring 140 miljarder kronor. Konsumenter i Italien och Frankrike spenderade 130 respektive 120 miljarder kronor. Tidningen uppger att enligt Datamonitor ”måste de som bantar förstå att enbart bantning inte är en långsiktig lösning på övervikt”.
Kris när livet är som bäst
De ”gyllene åren mellan 20 och 30” borde vara ”en perfekt tid för ett lyckligt, avslappnat liv”, heter det i den tyska tidningen Gießener Allgemeine. ”Puberteten är förbi och fyrtioårskrisen är fortfarande långt borta.” Men i stället för att vara lyckliga och avslappnade drabbas allt fler som är mellan 20 och 30 år av en livskris. Den kommer av ”den identitetskris som unga människor drabbas av, när de skall avsluta sin utbildning och måste bestämma sig för vad de skall göra med resten av livet”, sägs det i tidningen. Psykologen Christiane Papastefanou från Mannheim förklarar att samhällsutvecklingen under senare år bidrar till ängslan för framtiden. Dessutom gör det stora antalet yrken och alla de olika livsstilar som finns i dag att en del unga människor är rädda för att välja fel. Men Papastefanou, som citerades i den tyska tidningen, menar att beslut inte är oåterkalleliga och att det inte är fel att göra ”några avstickare på vägen genom livet”.
Ny teknik avslöjar skolkare
”Ny teknik gör att lärare kan skicka SMS (textmeddelanden) till föräldrar när elever skolkar”, sägs det i den engelska upplagan av den spanska tidningen El País. I 200 skolor i Spanien har ett speciellt datorsystem installerats som gör det möjligt för lärare att rapportera resultat från prov, registrera frånvaro och informera föräldrar när elever har fått anmärkningar. Varje morgon gör lärarna en närvarokontroll, och använder då en handenhet stor som en miniräknare. Sedan kopplar de enheten till huvuddatorn som behandlar uppgifterna. ”I en del fall skickas meddelanden automatiskt till föräldrarnas mobiltelefon”, berättar tidningen. Med hjälp av den här tekniken uppmärksammas ogiltig frånvaro som tidigare passerade obemärkt. Enligt den spanska upplagan av El País är ytterligare 400 skolor intresserade av att installera det här datorsystemet.
Renovering skadligt för barn?
Det tyska informationsbladet Medi-Netz rapporterar: ”Om man målar och tapetserar hemma under graviditeten, eller kort efter barnets födelse, kan barnet drabbas av irritation i andningsorganen eller till och med andningsbesvär under de första månaderna i livet. Nu har man upptäckt att även barnets immunsystem påverkas, till och med i moderlivet, och gör barnet mer mottagligt för infektionssjukdomar och allergier.” Forskare vid ett antal kliniker och institut i Tyskland fann att bland de kemiska ämnen som orsakade problem fanns de som avges av lim, mattor, nymålade ytor och nya möbler. ”Flyktiga kemiska ämnen försvagar just de celler i vårt immunsystem som kan skydda oss från allergiska reaktioner”, säger Medi-Netz. En liknande rapport i tidskriften GEO rekommenderar att föräldrar väntar med att måla och tapetsera ”tills barnet är två år gammalt”, då immunsystemet är starkare.
Idrottsföreningar och beroendeframkallande medel
”Unga människor som är med i idrottsföreningar dricker mer alkohol och blir oftare fulla”, heter det på det finska radio- och TV-bolagets webbplats. Undersökningen, som publicerades av Research Center of Health Promotion vid universitetet i Jyväskylä och citerades i Helsingforstidningen Helsingin Sanomat, visade att ”sprit, öl och cigaretter mycket ofta förknippas med idrott genom reklam och sponsring. ... Unga människor vill vara som de lite äldre, populära idrottsmännen. Champagnen som flödar och cigaretterna som röks på fester vid de stora mästerskapen går inte ungdomarna förbi.” Snus är ett annat problem. ”Mindre än 4 procent av pojkarna i 15-årsåldern som inte är med i någon idrottsförening använder snus varje vecka, men närmare 10 procent av dem som var med i en idrottsförening gjorde det”, heter det i tidningen.
En blinkning
”Det behövs tusentals nervceller av mer än 30 olika slag för att styra ögonlockens rörelser”, förklarar den spanska tidningen El País. Dessa grupper av nervceller, som förbinder ”ögonlocket med hjärnbarken”, har nu beskrivits mer noggrant än någonsin tidigare av ett forskarteam som under ledning av spanska neurofysiologer gjorde en studie på djur. Varför behöver ögonlocken en så stor och komplicerad samling nervceller? Därför att de inte alltid stängs på samma sätt eller av samma anledning. Ungefär 15 gånger i minuten blinkar man automatiskt för att fukta hornhinnan. Andra exempel på ögonlockens funktioner är blinkreflexen när något snabbt närmar sig ögat, och omedveten eller medveten blinkning. Ögonlocken kan också stängas helt eller delvis, kanske som gensvar på känslor.
Datorer – deras kostnad för miljön
”Bilden av den moderna datorn som miljövänlig stämmer inte”, konstaterar tidskriften New Scientist. Bara att tillverka ett vanligt minneschips och använda det i fyra år – en normal livslängd för en dator – ”förbrukar motsvarande 800 gånger chipsets egen vikt i fossilt bränsle”, förklarar tidskriften. Analytiker i Japan, Frankrike och USA beräknar att för att tillverka och använda ett 32 megabyte stort minneschips som väger två gram går det åt minst 1,6 kilo fossilt bränsle samt minst 32 kilo vatten och 72 gram giftiga kemiska ämnen, till exempel ammoniak och saltsyra. Analytikerna avslutar: ”De här halvledarnas påverkan på miljön överstiger vida deras lilla storlek.”