Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Katastrofhjälp i Kaukasus

Katastrofhjälp i Kaukasus

Katastrofhjälp i Kaukasus

FRÅN VAKNA!:S MEDARBETARE I RYSSLAND

I NORRA Kaukasus i Ryssland föll det förra året lika mycket regn på bara två dagar som det under normala förhållanden faller under en tremånadersperiod. Många floder svämmade över sina bräddar. Till och med små vattenströmmar förvandlades till häftiga störtfloder, som sköljde med sig allt som fanns i deras väg. Dammar brast, och bostadshus och andra byggnader förstördes. Plötsligt var tusentals invånare hemlösa. Många som inte snabbt nog kunde ta sig ut från sina hem omkom. Andra stod helt hjälplösa, när deras kära spolades bort av de framrusande vattenmassorna.

I staden Nevinnomyssk försökte en familj fly med hjälp av sin traktor. Men en störtvåg slog omkull traktorn, och hela familjen omkom. Några förlorade livet när de försökte rädda andra. Enligt en officiell beräkning drabbades 335 000 människor av översvämningarna. Av dem var det över 200 som dog och många rapporterades som saknade.

Tiotusentals hem drabbades av översvämning. Vattenledningar och avloppssystem blev förstörda. De rasande vattenmassorna gjorde till och med att begravda kroppar blev synliga, däribland kroppar av djur som dött av mjältbrand. Uppskattningsvis uppgick kostnaderna för översvämningarna till närmare 16 miljarder rubel, eller omkring 4 miljarder kronor.

Det här vackra och fruktbara landet, som ofta beskrivs i visor och dikter, var en hjärtskärande syn! Men katastrofen kunde inte förstöra sann medmänsklig kärlek.

Hjälp gavs snabbt

Till en början fanns det inget rent vatten, ingen elektricitet, ingen gas och inga telefonförbindelser. Människor förlorade kontakten med varandra. I det drabbade området bor det över 3 000 Jehovas vittnen, och av dem finns över 700 i och i närheten av Nevinnomyssk. Så snart som det kom rapporter om översvämningen organiserade vittnena särskilda hjälpkommittéer för att ta hand om de drabbade. De här kommittéerna var i full gång redan innan det statliga räddningsmanskapet hade kommit fram.

I den lilla staden Orbeljanovka, omkring sex mil sydöst om Nevinnomyssk, steg vattnet snabbt. Åtta personer, däribland två kvinnor som var Jehovas vittnen, tog sin tillflykt till toppen av ett litet berg. Men det gjorde även små djur och många ormar. Det ledde till att alla åtta blev tvungna att tillbringa hela natten med att freda sig mot ormarna.

Följande morgon sökte vittnena från orten efter möjligheter att nå fram till sina två strandsatta kristna systrar. Tidigt på eftermiddagen hittade de äntligen en liten gummibåt. Men innan de hjälpte de här systrarna använde de båten till att föra en förlamad man i säkerhet. Sedan, när de höll på att föra systrarna i säkerhet, kom en helikopter och plockade upp de andra människorna som var strandsatta på berget.

Senare samma dag räddade vittnena ännu fler med hjälp av gummibåten. När vittnena frågade människor: ”Vet ni vilka vi är?” svarade de: ”Räddningstjänsten naturligtvis.” De blev förvånade över att få veta att det inte var så.

Vittnena i Nevinnomyssk köpte ett flyttbart kök och lagade varm mat till de behövande. Förutom mat delade de även ut vatten, kläder och medicin. Grupper av frivilliga vittnen rengjorde också bostäder och rensade bort skräp och bråte runt husen.

Ett gift par i Zelenokumsk, som är Jehovas vittnen och som äger ett företag, använde sin bil till att transportera vatten, mat och kläder som de köpt hos en grossist. När några bekanta till kvinnan frågade vilka hon handlade åt, förklarade hon att det var åt medtroende som hade drabbats av katastrofen. De blev rörda av att se hennes omtanke och ville också vara med och hjälpa till. En affärsinnehavare skänkte en stor säck med nudlar, en annan en stor förpackning med tvål, och andra tillhandahöll säckar med socker.

Hjälp från avlägsna platser

Eftersom många Jehovas vittnen i Ryssland ville få reda på hur de kunde hjälpa dem som blivit offer för översvämningarna, upprättades en särskild fond för att skicka hjälp till de behövande. Även frivilliga medarbetare vid Jehovas vittnens administrativa centrum i Ryssland, som ligger i närheten av Sankt Petersburg, hjälpte till. En del köpte nya saker till översvämningsoffren. En kvinna förklarade: ”Jag har gett bort mina allra bästa saker, eftersom jag, till skillnad från mina bröder och systrar, ändå har någonting.”

Från det administrativa centrumet skickade man också ut brev till omkring 150 av Jehovas vittnens församlingar i Sankt Petersburg och Moskva och informerade om hur bröderna och systrarna kunde bidra med pengar, mat och kläder. Trots att den ekonomiska situationen i Ryssland inte är så bra och flertalet vittnen lever under knappa ekonomiska omständigheter var bidragen generösa. Det gav en påminnelse om hur de fattiga kristna i Makedonien gav hjälp åt sina nödlidande bröder och systrar i Judeen. (2 Korinthierna 8:1–4)

Efter det att gåvorna hade sorterats upp vid centrala uppsamlingsställen lastades de på lastbilar och kördes till katastrofområdet. Förutom det som hade skänkts, köpte man på det administrativa centrumet in tio ton mat, hygienartiklar, 500 uppsättningar sängkläder och dessutom städutrustning och arbetskläder till uppröjningsarbetet efter katastrofen. Allt som allt var det sex lastbilar på vardera 50 ton som transporterade hjälpsändningarna till området i norra Kaukasus.

Frikostigheten ledde till ett vittnesbörd

Jehovas vittnens arbete med att städa upp på katastrofområdet gick inte obemärkt förbi. Tänk på hur det var i den vackra kurorten Kislovodsk, där det finns mer än 300 vittnen. De gick till kommunförvaltningen och erbjöd sina tjänster, och de fick ett område att städa.

Den 28 juni klockan 8 samlades omkring 150 vittnen, däribland hela familjer, väl utrustade för att kunna sätta i gång med arbetet. Några hade tagit ledigt från arbetet utan ersättning för att hjälpa till med städningen. Efter en stund kom en bil och stannade till, och en högt uppsatt ämbetsman steg ur. ”Vilka är de här människorna?” frågade han.

”De är Jehovas vittnen”, fick han till svar. ”De har kommit hit för att städa upp efter katastrofen.”

Förvånad över att se så många människor sade tjänstemannen: ”Deras arbete är synnerligen berömvärt! Ett stort tack! Det här är något fantastiskt!”

Senare, strax före lunch, kom en kvinnlig tjänsteman och körde förbi i sin bil. Hon stannade bilen, steg ur och gick fram till vittnena. ”Vi har lagt märke till ert arbete, och vi är helt förbluffade”, sade hon. ”Vi har aldrig sett några arbeta som ni gör. Ni har redan fått så mycket gjort!”

Samtidigt gick en äldre kvinna förbi, och hon stannade och frågade: ”Hur kan det komma sig att de här människorna arbetar så hårt?” När hon fick reda på att det var Jehovas vittnen som hjälpte till i staden, fylldes hennes ögon med tårar. ”Ni är sanna kristna”, sade hon. ”Människors rätta jag kommer fram när katastrofer inträffar.” En annan kvinna sade: ”Vilken enastående insats! Det var länge sedan jag såg något liknande.”

Nästa dag lovordades Jehovas vittnen i lokaltidningen Na Vodakh, som berättade att vittnena hade forslat undan över 100 ton slam från staden. Vittnena fick ett officiellt tackbrev från Kislovodsk, där det stod: ”Er ovärderliga hjälp återställde staden till dess forna skönhet. ... Utan tvivel kommer de uppskattande orden från alla turister som besöker vår stad att bli er största belöning.”

Även om den naturkatastrof som drabbade det nordliga området av Kaukasus orsakade stora förluster och kaos, var Jehovas vittnen lyckliga över att få visa kärlek mot sina medtroende och mot sina medmänniskor. Framför allt gläds de över att veta att sådana uttryck för kärlek ger ära åt Jehova, vår Skapare.

[Kartor på sidan 16]

(För formaterad text, se publikationen)

Svarta havet

KAUKASISKA BERGEN

Nevinnomyssk

Orbeljanovka

Zelenokumsk

Kislovodsk

Kaspiska havet

[Bildkälla]

Jordklotet: Mountain High Maps® Copyright © 1997 Digital Wisdom, Inc.

[Bild på sidan 17]

Jehovas vittnen köpte det här flyttbara köket och lagade mat åt de behövande

[Bild på sidan 17]

Den här systern använde familjens bil till att transportera mat och andra förnödenheter

[Bild på sidan 18]

I Kislovodsk berömde man från officiellt håll vittnena för att de hjälpte till med att återställa deras stad