Kampen för miljön – har den lyckats?

TJERNOBYL, Bhopal, Valdez och Three Mile Island. De här namnen får oss att tänka på miljökatastrofer som har inträffat på olika håll i världen. Alla de här katastroferna påminde oss om att miljön är hotad.

Både myndigheter och enskilda individer har höjt en varningens röst. En del har agerat offentligt för att göra sin röst hörd. En bibliotekarie i England kedjade fast sig vid en bulldozer för att hindra ett vägbygge i ett känsligt ekologiskt område. Två aboriginska kvinnor i Australien drev en kampanj mot uranbrytning i en nationalpark, vilket ledde till att man avbröt arbetet. Även om sådana ansträngningar  är välmenande, blir de inte alltid väl mottagna. Som exempel kan nämnas en sovjetisk marinofficer som oroade sig över att radioaktiv strålning läckte ut från reaktorerna på sjunkna atomubåtar. När han lät publicera deras position blev han arresterad.

Organisationer har också slagit larm om miljön. Bland dem är UNESCO, FN:s miljöprogram och Greenpeace. En del rapporterar först och främst om miljöproblem som har att göra med organisationens verksamhet. Andra inriktar sig på att aktualisera miljöfrågor. Greenpeace är känt för att skicka aktivister till platser där miljömässiga konflikter utspelar sig och på det sättet rikta allmänhetens uppmärksamhet på sådant som växthuseffekten, utrotningshotade arter och riskerna med genetiskt modifierade djur och växter.

Vissa miljöaktivister menar att de använder sig av ”kreativ konfrontation för att framhålla globala miljöproblem”. De kan till exempel använda metoder som att kedja sig fast vid grindarna till ett sågverk för att protestera mot skövlingen av regnskog. Andra aktivister protesterade mot att ett land bröt det avtalade uppehållet i valjakten genom att besöka landets ambassader och bära något som såg ut som stora ögon. Man ville på det sättet tala om att landets agerande inte gick obemärkt förbi.

Raden av aktuella miljöfrågor verkar aldrig ta slut. Så till exempel har upprepade varningar kommit från individer och organisationer angående farorna med vattenföroreningar. Ändå ser situationen inte särskilt hoppfull ut. En miljard människor saknar tillgång till rent dricksvatten. ”Varje år dör 3,4 miljoner till följd av vattenrelaterade sjukdomar”, enligt tidskriften Time. Luftföroreningar är ett liknande problem. Miljörapporten Tillståndet i världen 2001 säger att ”luftföroreningar är orsaken till att mellan 2,7 och 3 miljoner människor dör varje år”. Det sägs vidare att ”luftföroreningar utomhus skadar mer än 1,1 miljarder människor”. Som ett exempel nämns att ”luftburet förorenat stoft ligger bakom 10 procent av infektionerna i andningsorganen hos barn i Europa”. Trots varningar och vidtagna åtgärder, har problemen bara ökat i fråga om de här grundläggande behoven för liv.

Många tycker att situationen är paradoxal. Det finns mer information än någonsin om miljön. Fler individer och fler organisationer än någonsin engagerar sig för att miljön skall bli bättre. Regeringar har inrättat myndigheter i syfte att lösa de här problemen. Vi har heller aldrig tidigare haft så mycket teknik till hjälp i den här kampen. Ändå verkar det inte bli bättre. Varför inte?

Ett steg framåt och två steg bakåt

Industriella framsteg var tänkta att göra livet lättare, och i vissa avseenden blev det så. Men det är just ”framstegen” som har förvärrat miljöproblemen. Vi uppskattar de uppfinningar och förbättringar som industrin har gett oss, men produkterna som framställs och vår användning av dem har ofta medfört att olika platser på jorden har blivit ödelagda.

Ett exempel på detta är bilen. Den har gjort det både snabbare och enklare att färdas. Det är inte många som skulle vilja byta tillbaka  till häst och vagn. Men trots det har moderna transportmedel bidragit till en mängd problem. Ett av dem är den globala uppvärmningen. Människor har förändrat atmosfärens kemiska sammansättning genom att använda sig av uppfinningar som spyr ut miljoner ton gaser. Det är sådana gaser som man menar är orsaken till växthuseffekten, som resulterar i höjda temperaturer i atmosfären. Temperaturerna ökade under det senaste århundradet. Amerikanska naturvårdsverket rapporterar att ”de tio varmaste åren under 1900-talet inföll under 1900-talets sista 15 år”. En del forskare tror att den genomsnittliga globala temperaturen kan komma att öka med mellan 1,4 och 5,8 grader under 2000-talet.

Högre temperaturer förmodas orsaka ytterligare komplikationer. Snötäcket på norra halvklotet har minskat. En 3 250 kvadratkilometer stor shelfis i Antarktis kollapsade i början av 2002. Havsnivåerna kan komma att stiga avsevärt under det nuvarande århundradet. Eftersom en tredjedel av mänskligheten lever i kustnära områden, kan det resultera i att de förlorar sina hem och odlingsmöjligheter. Det kan också medföra stora svårigheter för kuststäderna.

Forskare tror att högre temperaturer resulterar i ökad nederbörd, vilket i sin tur leder till att det blir vanligare med extrema väderförhållanden. En del befarar att stormar som den i Frankrike 1999, som dödade 90 människor och gjorde så att 270 miljoner träd gick förlorade, bara är förebud om vad som komma skall. Andra forskare säger att på grund av klimatförändringar kommer sjukdomar som malaria, denguefeber och kolera att spridas.

Exemplet med bilen visar hur komplicerat det är med tekniska framsteg – uppfinningar som är till hjälp för människan i stort kan orsaka en mängd problem som inverkar på många sidor av livet. Man måste hålla med om det som sägs i Human Development Report 2001: ”Varje tekniskt framsteg har både fördelar och nackdelar, och vissa av dem är inte så lätta att förutse.”

Man försöker ofta finna lösningar på miljöproblem genom just tekniken. Miljövårdare har till exempel länge motsatt sig användningen av bekämpningsmedel. När genetiskt modifierade växter togs fram för att minska behovet av bekämpningsmedel, såg det ut som om tekniken hade bidragit till en fungerande lösning. Men i fallet med Bt-majs, som utvecklades för att bekämpa skadedjur utan bekämpningsmedel, visade forskningsresultat att majsen blev dödlig för monarkfjärilen. Ibland kan alltså ”lösningar” slå tillbaka och i stället medföra fler problem.

Kan regeringar erbjuda någon hjälp?

Eftersom miljöförstöring är ett så omfattande problem, krävs det att världens regeringar samarbetar för att nå en framgångsrik lösning. I vissa fall har regeringsrepresentanter föredömligt visat det mod som har krävts för att föreslå positiva förändringar till nytta för miljön. Men man har vunnit få verkliga segrar.

Ett exempel på det är världskonferensen som hölls i Japan 1997. Länder diskuterade ett avtal som skulle begränsa de utsläpp som man menar är orsaken till den globala uppvärmningen. Till slut, och till mångas förvåning, nådde man en överenskommelse. Det här avtalet kallas Kyotoavtalet. År 2012 skulle industriländer som Japan, USA och länderna inom EU ha minskat sina utsläpp med i genomsnitt 5,2 procent. Det lät ju bra. Men i början av 2001 lät USA:s regering förstå att man övergav Kyotoavtalet. Detta har orsakat många höjda ögonbryn, eftersom USA med mindre än 5 procent av världens befolkning samtidigt står för en fjärdedel av utsläppen i världen. Dessutom har andra länder tagit lång tid på sig att ratificera avtalet.

Ovannämnda exempel visar hur svårt regeringar har att komma fram till praktiska lösningar. Det är komplicerat att få olika regeringar att förhandla, och det är svårt för dem att komma överens om hur man skall ta itu med miljöfrågor. Till och med när avtalen är undertecknade händer det att vissa parter drar sig ur  överenskommelsen längre fram. Vissa menar att avtalen är svåra att hålla i praktiken. I andra fall säger regeringar eller organisationer att man inte kan acceptera de höga kostnader det innebär att rena miljön. När det kommer till kritan handlar det många gånger om girighet. Mäktiga kommersiella krafter utövar stort inflytande på regeringar för att de inte skall realisera åtgärder som ger mindre vinster. Det har många gånger visat sig att företag och organisationer vill få ut mesta möjliga av landets resurser utan hänsyn till framtida konsekvenser.

 För att ytterligare komplicera saken är inte alla forskare överens om hur drastiska effekterna blir av miljöförstöring. Därför kan de makthavande känna sig osäkra i fråga om hur långt man skall gå i att hejda den ekonomiska tillväxten för att få kontroll över problem som kanske, eller kanske inte, är så stora som vissa menar.

Mänskligheten befinner sig i en riktig knipa. Alla vet att det finns ett problem som man behöver göra något åt. En del länder anstränger sig samvetsgrant, men miljöproblemen har generellt sett blivit värre. Är jordens öde att helt enkelt bli otjänlig för mänskligt liv? Den frågan skall vi försöka svara på nu.

[Ruta/Bild på sidan 7]

BULLERFÖRORENING

Ett slag av förorening som man inte kan se, men höra, är bullerförorening. Experter menar att det är något att bekymra sig för, eftersom det kan orsaka hörselnedsättning, stress, högt blodtryck, sömnsvårigheter och minskad prestationsförmåga. Barn som har en bullrig miljö i skolan kan få lässvårigheter.

[Ruta/Bild på sidan 7]

SKOGSAVVERKNING GER RÅTTINVASION

När 15 städer på ön Samar i Filippinerna råkade ut för en väldig invasion av råttor, gav myndigheterna skogsskövlingen skulden. När det blev mindre skog fick råttorna både färre naturliga fiender och mindre med mat. Råttorna flyttade därför till mer bebodda områden i sin jakt på föda.

[Bildkälla]

© Michael Harvey/Panos Pictures

[Ruta/Bild på sidan 7]

OFFER FÖR GIFTUTSLÄPP?

När Michael var tre och en halv månad, upptäckte man att han hade neuroblastom, en cancerform. Om det bara hade gällt ett enda fall, hade det kanske inte varit så anmärkningsvärt. Men nu visade det sig att omkring 100 barn inom samma begränsade område också hade cancer. Det här gjorde många föräldrar förskräckta. En del tänkte att det stora antalet cancerfall kanske hade samband med de kemiska fabrikerna i området. En undersökning visade att ett företag som hanterade soporna hade tagit fat med giftig vätska från en av fabrikerna och låtit förvara dem på ett före detta hönseri. Ibland hade vätskan hällts ut. Forskare fann spår av ett giftigt ämne i traktens vattenkällor. Föräldrarna kan inte låta bli att fråga sig om det här var en orsak till att deras barn fick cancer.

[Ruta/Bild på sidan 8]

GIFTIGA KEMIKALIER

Efter andra världskriget sänkte man 120 000 ton giftiga ämnen, mestadels fosgen och senapsgas, ute till havs, bland annat nordväst om Nordirland. Ryska forskare varnar nu för att de här ämnena riskerar att läcka ut.

[Ruta/Bild på sidan 8]

LUFTFÖRORENINGAR DÖDAR

Fem till sex procent av alla dödsfall i världen varje år beror på luftföroreningar, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Luftföroreningar kostar invånarna i Ontario i Canada mer än en miljard dollar om året i hälsovård och uteblivna arbetsinsatser.

[Ruta/Bild på sidan 8]

DÖENDE KORALLREV

En del fiskare i Sydostasien använder cyanidlösning för att bedöva fisken så att den blir lättare att fånga. Giftet stannar inte kvar i fisken, så den går alltså fortfarande att äta. Men däremot stannar giftet kvar i havsvattnet och dödar korallreven.

[Ruta/Bild på sidan 8]

ANVÄNDA MUNSKYDD?

Tidskriften Asiaweek rapporterar att avgaser bär skulden till en stor del av den förorenade luften i Asiens städer. Diesel- och tvåtaktsmotorer är oftast de största bovarna, eftersom de avger stora mängder fint stoft. Det orsakar många hälsoproblem. Samma tidskrift rapporterar: ”Taiwans ledande expert på effekterna av föroreningar, dr Chan Chang-chuan, säger att dieselångor är cancerframkallande.”

I asiatiska städer bär en del munskydd för att försöka värja sig. Hjälper det? Doktor Chan Chang-chuan säger: ”Sådana skydd är ineffektiva. En stor del av föroreningarna är i gasform, och partiklarna är så små att ett enkelt munskydd inte stänger ute särskilt mycket. Dessutom ... är skydden inte lufttäta. De ger alltså en falsk trygghetskänsla.”

[Bild på sidan 7]

Plantering av ny skog för att återställa miljön

[Bildkällor på sidan 8]

AFP/Getty Images; överst till vänster: Publicerat med tillstånd av The Trustees of the Imperial War Museum, London (IWM H 42208); överst till höger: Howard Hall/howardhall.com