När ditt barn får feber

”Jag mår inte bra!” När ditt barn med ynklig röst säger så, skyndar du dig säkert att ta tempen på honom eller henne. Om ditt barn har feber, är det förståeligt att du känner dig orolig.

I en undersökning som gjordes vid The Johns Hopkins Children’s Center i Baltimore i USA trodde 91 procent av föräldrarna att ”även en relativt lindrig feber kunde få minst en skadlig följd, till exempel krampanfall eller hjärnskada”. Samma undersökning visar att ”89 procent av föräldrarna gav sitt barn febernedsättande läkemedel redan innan barnets temperatur nådde 38,9 grader”.

Hur stor anledning finns det egentligen att vara orolig när ens barn får feber? Och hur gör man bäst för att behandla feber?

Feberns viktiga roll

Vad är det som orsakar feber? Även om den genomsnittliga normala kroppstemperaturen ligger på ungefär 37 grader (vid mätning i munnen), är det vanligt att temperaturen varierar en grad eller mer under dagen. * Din temperatur kan därför vara lägre på morgonen och högre sent på eftermiddagen. Hypotalamus, som sitter vid hjärnans bas, reglerar kroppstemperaturen ungefär som en termostat. Feber är ett resultat av att immunförsvaret, tydligen som en reaktion på en invasion av bakterier eller virus, producerar ämnen i blodet som kallas pyrogener. Detta får i sin tur hypotalamus att höja temperaturen i kroppen.

Även om febern kan vara obehaglig och leda till uttorkning, är den inte nödvändigtvis något negativt. Febern verkar faktiskt spela en avgörande roll i att hjälpa kroppen att bli av med bakterie- och virusinfektioner, enligt Mayo Foundation for Medical Education and Research. ”De virus som orsakar förkylningar och andra infektioner i luftvägarna trivs i låga temperaturer. Genom att åstadkomma en lätt  feber kanske kroppen faktiskt hjälper till att bli av med viruset.” Samma auktoritet säger därför vidare att ”det är onödigt att dämpa en lättare feber och att detta faktiskt skulle kunna hämma barnets egna läkande mekanismer”. På bland annat ett sjukhus i Mexico behandlar man intressant nog vissa sjukdomstillstånd genom att höja kroppens temperatur, en behandling som kallas hypertermi.

Doktor Al Sacchetti vid American College of Emergency Physicians säger: ”Febern i sig själv är sällan något problem. Men den är ett tecken på att det kan finnas en infektion i kroppen. När ett barn har feber, bör man därför koncentrera sig på barnet och den eventuella infektionen och inte på att läsa av termometern.” American Academy of Pediatrics framhåller: ”Feber under 38,3 grader behöver i allmänhet inte behandlas, om inte ditt barn är oroligt eller tidigare har haft feberkramp. Inte heller högre temperaturer är i sig själva farliga eller anmärkningsvärda, om inte ditt barn tidigare har drabbats av kramp eller har en kronisk sjukdom. Det är viktigare att lägga märke till barnets allmäntillstånd. Om barnet äter som det skall och sover gott och vill leka någon stund då och då, behöver det antagligen ingen behandling.”

Behandling av lätt feber

Därmed inte sagt att du inte kan göra något för att hjälpa ditt barn. En del medicinska experter rekommenderar att man behandlar en lätt feber på följande sätt: Se till att barnets rum är behagligt svalt. Ta inte på barnet för varma kläder. (Alltför kraftig uppvärmning kan förvärra febern.) Försök att få ditt barn att dricka extra mycket vätska, till exempel vatten, buljong eller utspädd juice, eftersom feber kan leda till uttorkning. * (Drycker som innehåller koffein, exempelvis coca-cola och svart te, är  vattendrivande och kan förvärra en uttorkning.) Spädbarn bör fortsätta att ammas. Undvik svårsmält mat, eftersom febern minskar magaktiviteten.

När barnets feber överstiger 38,9 grader, ger man ofta något receptfritt läkemedel som innehåller till exempel paracetamol eller ibuprofen. Men det är viktigt att man följer doseringsanvisningarna på förpackningen. (Barn under två år bör inte få något som helst läkemedel utan att en läkare rådfrågas. Det rekommenderas heller inte att man ger ibuprofen till barn under sex år.) Febernedsättande läkemedel har ingen verkan på virusinfektioner. Därför gör de inte att barnet tillfrisknar fortare från en förkylning eller någon liknande sjukdom, men de kan dämpa obehaget. En del experter menar att man inte bör ge acetylsalicylsyra för att sänka febern hos barn och ungdomar under 18, eftersom substansen har kopplats till Reyes syndrom, en sjukdom som kan vara livshotande. *

Man kan också sänka febern genom att badda barnet. Sätt barnet i en balja med några centimeter ljummet vatten, och badda sedan med en tvättsvamp.

Rutan här intill ger upplysningar som kan vara till hjälp för att avgöra när man bör kontakta läkare. Det är särskilt viktigt att få läkarvård om man bor i ett område där det förekommer denguefeber, ebolafeber, tyfoidfeber eller gula febern.

På det hela taget kan man alltså säga att det bästa är att ordna det så skönt som möjligt för sitt barn. Kom ihåg att det är sällsynt att febern blir så hög att den kan orsaka neurologiska skador eller leda till döden. Och även om feberkramper är oroande, leder vanligtvis inte heller de till några bestående men.

Det bästa är naturligtvis om man kan förhindra att barnet får en infektion, och ett av de mest effektiva sätten är att lära barnet grundläggande hygien. Barn bör få lära sig att tvätta händerna ofta – särskilt innan de äter, när de har varit på toaletten, när de har varit bland mycket folk och när de har klappat djur. Men bli inte alltför orolig om ditt barn, trots att du gjort allt du kan, får en lättare feber. Som vi har sett finns det mycket du kan göra för att hjälpa ditt barn att repa sig.

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 27]

Kontakta läkare om ditt febriga barn ...

▪ Är tre månader eller yngre och har 38 grader eller mer vid mätning i ändtarmen

▪ Är mellan tre och sex månader och har 38,3 grader eller mer

▪ Är äldre än sex månader och har 40 grader eller mer

▪ Inte vill dricka och visar tecken på uttorkning

▪ Får kramp och är slött

▪ Fortfarande har feber efter 72 timmar

▪ Gråter otröstligt eller visar tecken på omtöckning eller feberyrsel

▪ Kräks eller har hudutslag, andningssvårigheter eller diarré

▪ Är stelt i nacken eller får plötslig och svår huvudvärk

[Bildkälla]

Källa: American Academy of Pediatrics