Blick på världen

Exotiska inkräktare i Spanien

”Mer än fyrtio arter av exotiska djur från olika delar av jorden har invaderat Spanien landvägen, havsvägen och genom luften och gått illa åt det inhemska växt- och djurlivet”, rapporterar den spanska tidningen El País. Bland inkräktarna finns både djur och växter, bland annat malar från Tyskland, grönalger från Karibien, munkparakiter från Argentina och minkar från Nordamerika. Många fördes till Spanien för att säljas som exotiska sällskapsdjur eller av andra kommersiella skäl. En del av dem rymde, medan andra släpptes fria när de blev en börda eller visade sig vara olönsamma för sina ägare. ”Förutom förlusten av ett naturligt hemvist är nu dessa invaderande arter huvudorsaken till det minskande antalet inhemska arter”, säger biologen Daniel Sol.

 Motgift mot ormbett utvinns ur ägg

”Indiska forskare har upptäckt att hönsägg kan komma att bli en källa till molekyler för att behandla ormbett”, säger The Times of India. Kycklingar som är 12 veckor gamla injiceras intramuskulärt med en ”icke dödlig dos av gift” och med en boosterdos två till tre veckor senare. Efter 21 veckor börjar de lägga ägg som innehåller antikroppar med motgift. Forskarna hoppas att det här motgiftet skall kunna ersätta det som kommer från hästar, ”vilka utsätts för plågsam behandling när man utvinner motgift mot ormbett”, uppger The Times. Forskare i Australien säger sig redan ha haft framgång i att använda den nya tekniken vid djurförsök. Om motgift mot ormbett, framställt ur hönsägg, visar sig vara effektivt på människor, kan det bli till stor nytta i Indien, där 300 000 fall av ormbett rapporteras varje år och 10 procent av dem som blir bitna dör.

Fjärilars flygförmåga

”I åratal har vetenskapsmän försökt förstå vad det är som gör fjärilar så skickliga på att manövrera i låg fart – att kunna sväva och flyga bakåt eller åt sidan utan minsta besvär”, säger Londontidningen The Independent. Nu tror två forskare vid Oxford University att de äntligen har kommit på hemligheten. Genom att använda en speciellt utformad vindtunnel med rökslingor som visade hur luftströmmen rör sig kunde de studera hur röda amiralfjärilar flyger. Medan insekterna flög till och från konstgjorda blommor i vindtunneln, var de övervakade av digitala höghastighetskameror som registrerade luftströmmen kring deras vingar. Forskarna upptäckte att ”fjärilars fladdrande inte är ett slumpmässigt, planlöst kringflackande, utan ett resultat av deras fullständiga kontroll över en hel uppsättning av aerodynamiska mekanismer”. Vetenskapsmän hoppas kunna använda den här kunskapen till att bygga fjärrmanövrerade flygplan med en vingbredd på bara någon decimeter. De skulle, om de utrustades med en kamera, kunna flyga in i trånga utrymmen som bevingade iakttagare.

Sömnlöshet i Italien

Under 2002 deltog över 600 läkare och mer än 11 000 patienter i den mest omfattande undersökningen om sömnlöshet som någonsin gjorts i Italien. Resultaten visade att mer än 12 miljoner italienare lider av sömnlöshet, enligt tidningen La Stampa. Av dem som deltog var det 65 procent som kände sig sömniga under morgontimmarna, 80 procent som blev sömniga någon gång under dagen och 46 procent som hade svårt att koncentrera sig på sitt arbete. ”De som kör ett fordon är i störst fara, med tanke på att 22 procent av alla trafikolyckor orsakas av sömnighet”, säger tidningen. Undersökningen visade också att 67 procent av dem som led av det här problemet aldrig hade talat med sin läkare om det. Samordnaren av undersökningen, Mario Giovanni Terzano, sade att ”åtminstone 20 procent av de drabbade lider av primär sömnlöshet, som det inte finns någon uppenbar orsak till”. Men en medicinsk undersökning kan visa att det finns ett samband med något fysiskt problem. Andra orsaker till sömnlöshet kan enligt Terzano vara ängslan (24 procent), stressande händelser (23 procent) och depression (6 procent).

Saigaantiloper hotas av utrotning

”År 1993 fanns det mer än en miljon saigaantiloper som strövade omkring på stäppområden i Ryssland och Kazakstan. I dag finns mindre än 30 000 kvar”, uppger tidskriften New Scientist. Djuren har fallit offer för ”en epidemi av tjuvskytte”, sägs det i rapporten. ”Biologer menar att det är den mest plötsliga och dramatiska minskningen i beståndet av ett stort däggdjur som någonsin iakttagits.” Varför denna tjuvjakt? Då naturvårdare i början av 1990-talet oroade sig för den utrotningshotade noshörningen, förespråkade de att man använde saigahorn i stället för noshörningshorn i traditionell kinesisk medicin. Eftersom saigaantilopen hade försvunnit från Kina, blev hjordarna i Centralasien måltavla. På fem år (1993–1998) halverades nästan beståndet, och 2002 hade det minskat med 97 procent. Centrala Kazakstan har förlorat 99 procent. Bara 4 000 djur återstår där. Abigail Entwistle, en zoolog från Flora and Fauna International, den äldsta internationella naturvårdsorganisationen i världen, säger: ”Vi tror att vi förmodligen har bara två år på oss att rädda arten från utrotning.”

Tankar, känslor och hälsa

Vad vi tänker på kan ha en mycket större effekt på kroppen än man tidigare trott, konstaterar en rapport i den polska tidskriften Wprost. Den tillägger: ”Tankar och känslor påverkar alla livsviktiga organ och system i människokroppen: nervsystemet, immunsystemet, de endokrina organen, cirkulationsorganen och fortplantningsorganen.” Därför, säger professor Marek Kowalczyk från Militära institutet för hygien och epidemiologi i Warszawa, ”drabbas människor som lever stressiga liv av förkylningar och influensa dubbelt så ofta som andra”. Och deprimerade kvinnor halverar sina möjligheter att bli gravida, tillägger han. Wprost uppger också att även om stress kanske inte orsakar cancer, så ”kan den påskynda utvecklingen av latent cancer”. Ilska kan också skada hälsan, eftersom man anser att aggressiva och fientliga personer i större utsträckning drabbas av kranskärlsjukdomar, vilket ökar risken för hjärtattack.

Laglig försäljning av elfenben

På bara tio år, från 1979 till 1989, minskade Afrikas elefantbestånd med drygt hälften. En orsak var den ökande efterfrågan på produkter som görs av deras betar. En annan orsak var spridningen av automatiska vapen bland tjuvskyttar. Till följd av detta förbjöd Konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter (CITES) 1989 all handel med elfenben. Men nyligen gick CITES med på att låta Sydafrika, Botswana och Namibia sälja 60 ton elfenben, rapporterar tidskriften African Wildlife. Det var elfenben som hade beslagtagits från tjuvskyttar eller tagits från djur som dött en naturlig död. Två andra länder fick inte tillåtelse att sälja sitt elfenben, eftersom ”de inte hade gett tillräckliga garantier för att de kan förhindra illegal handel med elfenben”, uppgav artikeln.