Blick på världen

Blixtlås på sår

Det ger bättre resultat att använda ett kirurgiskt blixtlås än att sy ihop såret på traditionellt sätt, rapporterar Frankfurter Allgemeine Zeitung. ”Ett kirurgiskt förband med blixtlås är självhäftande precis som ett plåster. Förbandet, med de två raderna av häktor, fästs på båda sidorna av såret och kan sedan dras ihop precis som när man drar upp blixtlåset på en jacka.” I en undersökning vid universitetskliniken i Göttingen i Tyskland jämfördes två grupper av patienter som hade opererats för hudtumörer. Båda grupperna hade fått vävnaden under huden hopsydd på vanligt sätt. Men hos patienterna i den ena gruppen slöt man till de övre hudlagren med hjälp av ett kirurgiskt blixtlås, medan den andra gruppen fick sina sår hopsydda med vanliga stygn. Såren som hade slutits med blixtlås gav mycket mindre ärr, och ärrbildningarna fick inte lika ofta det fula, karakteristiska utseendet.

 Myror med bekämpningsmedel

”En del myror som odlar svamp till föda framställer också bekämpningsmedel för att bli av med en parasit”, sägs det i en rapport från nyhetsbyrån Bloomberg News Service. Bladskärarmyror kan inte tillgodogöra sig löv och annat organiskt material som de bär ner i sina bon. De ruttnande växtdelarna samlas i utrymmen och används sedan till svampodlingar. Men svampen som myrorna skördar angrips ibland av en parasit som kan minska eller förstöra deras matförråd. För att skydda svampen odlar de en bakterie på sina kroppar. ”När den ovälkomna parasiten dyker upp, gnuggar myrorna kroppen mot den och för över bekämpningsmedlet”, sägs det i rapporten.

Insektsfynd i Lund

I tidskriften Fauna och flora berättades för en tid sedan att en ny insektsordning, den 33:e, har registrerats bland annat tack vare ett fynd på Zoologiska museet i Lund. Insekten hittades 1950 i Tanzania. Den kunde inte placeras in i någon av de 32 insektsordningarna, och därför sändes den så småningom till London för bestämning. En expert på vandrande pinnar undersökte den 2001 och såg likheter med en insekt innesluten i fossil bärnsten. I ett museum i Berlin fann han senare ett exemplar som hittats i Namibia, troligen 1909. Exemplaren liknar bönsyrsor och spökskräckor (vandrande pinnar), och den här nya ordningen har fått namnet Mantophasmatodea, en sammansättning av namnen på dessa två insektsordningar. En kommentator menade att den här upptäckten är så betydelsefull att det är som om man skulle upptäcka fladdermössen på nytt.

Elektriska stormar förbättrar ozonlagret

Ozonet som omger jorden bildas till 90 procent av solens ultravioletta strålning, men de resterande 10 procenten bildas av elektriska stormar. Och elektriska stormar är vanliga i träskmarkerna i nationalparken Catatumbo i delstaten Zulia i Venezuela. Tidningen The Daily Journal, som ges ut i Caracas, rapporterar att det varje år är ”140 till 160 dagar med elektriska stormar” i floden Catatumbos deltaområde. Troligen är det metan, en biprodukt från växtdelar och annat som bryts ner i de omgivande lagunerna och sumpmarkerna, som tillsammans med låga moln och dåligt väder utlöser blixtar. Ett annat intressant fenomen är att blixtarna i Catatumbo är så långt borta att det inte hörs något muller. Det är ”ett naturfenomen som inte existerar någon annanstans i världen”, sägs det på Lost World Adventures webbplats.

De dyraste städerna

Tokyo, Moskva och Osaka är de dyraste städerna i världen. Det är slutsatsen av en undersökning som är utförd av Mercer Human Resource Consulting. Undersökningen omfattade 144 städer, och man jämförde kostnaderna för mer än 200 produkter och tjänster, däribland bostäder, kläder, transporter, underhållning, möbler och hushållsutrustning. Av de 20 dyraste städerna ligger hälften i Asien. Genève, London och Zürich är bland de dyraste städerna i Europa, efter Moskva. New York ligger på tionde plats, men ingen kanadensisk stad finns bland de 100 första. Asunción i Paraguay är den billigaste staden.

Språk som försvinner

”Antalet ’levande’ språk som talas i världen minskar snabbare än växt- och djurlivet på jorden”, sägs det i en undersökning som citerades i Londontidningen The Independent. Språkforskare har beräknat att 6 809 språk talas världen över och att 90 procent av dem talas av färre än 100 000 människor. Det finns 357 språk som vart och ett talas av färre än 50 personer och 46 språk som bara talas av en enda som har språket som modersmål. Kolonisation har gjort att 52 av de 176 nordamerikanska stamspråken har försvunnit och att 31 av aboriginernas 235 stamspråk i Australien är borta. Professor Bill Sutherland vid University of East Anglia i England säger att om man skulle tala om hot mot språk på samma sätt som hot mot djur, skulle många fler språk än djur kunna klassas som ”allvarligt utrotningshotade”, ”utrotningshotade” eller ”inom riskzonen för utrotning”. Han tillägger: ”Hoten mot fåglar och däggdjur är väl kända, men det visar sig att språken definitivt är under större hot.”

Varför blir man förkyld?

”Bli nu inte kall så att du förkyler dig”, hör man ibland människor säga. ”I mer än hundra år har forskare lagt ner mycket tid och ansträngning på att ta reda på hur det egentligen förhåller sig”, sägs det i The New York Times. ”Men trots deras ansträngningar fortsätter man att förknippa förkylningar med vädret, och sambandet fortsätter att intressera forskare.” Med Louis Pasteurs studier i slutet av 1870-talet började en lång rad av experiment som syftade till att slå fast om det över huvud taget finns något samband mellan nedkylning av kroppen och förkylningar. Inte helt överraskande kan forskarna ännu inte ge något säkert svar. Doktor Jack Gwaltney j:r, en av världens ledande experter på förkylningar, menar att det kanske är fukt snarare än kyla som gör att förkylningar bryter ut. Den springande punkten är att ”förkylningar är komplexa – det handlar inte alls om en enda sjukdom, utan om flera som liknar varandra. Dessa återkommer i perioder och har samband med vädret på sätt som man ännu inte helt förstår”, sägs det i The New York Times.

Psykiska problem på arbetsplatsen

”Orsakerna till att man inte klarar av sitt arbete håller på att förändras dramatiskt och är nu oftare psykiska än fysiska”, sägs det i den kanadensiska tidningen The Globe and Mail. Mer än 180 kanadensiska företag deltog i en undersökning av hur man tar itu med sjukfrånvaro på arbetsplatserna. ”Av de tillfrågade sade 79 procent att psykisk ohälsa var den främsta orsaken till kortare sjukfrånvaro, och 73 procent menade att det var grundorsaken till lång sjukfrånvaro.” Som tänkbara förklaringar till ökad stress, oro och depression på arbetsplatserna nämndes äldre arbetsstyrkor som har svårare att hålla tempot, och dessutom större arbetsbördor och ny teknik som gör att de anställda ständigt har tillgång till sitt arbete, vilket resulterar i en ”arbetsdag utan slut”. Enligt dr Richard Earle vid Canadian Institute of Stress i Toronto kan arbetsgivare hjälpa till genom att ”utbilda arbetsledare i hur man identifierar och hanterar psykisk ohälsa och genom att tillhandahålla hjälpprogram och andra tjänster”.