Flitig som ett krainerbi

Från Vakna!:s medarbetare i Slovenien

BIN är kända för att vara arbetsamma. Men det finns en ras som är särskilt framträdande i det här avseendet – krainerbiet. * Det här honungsbiet är uppkallat efter landskapet Krain i det som nu är västra Slovenien. Från början fanns biet bara på Balkanhalvön och upp till Karpaterna i norr. Men i dag har krainerbinas popularitet bland biodlare gjort att både deras goda rykte – och bina själva – spritts över hela jorden.

Varför har krainerbiet blivit så populärt? Förutom att biet producerar rikligt med högklassig honung och är mycket motståndskraftigt mot sjukdomar och kyla, är det fredligt och allt annat än aggressivt. Även om det har en tendens att svärma – en egenskap som kan försvåra biodling i större skala – har denna benägenhet kunnat hållas under kontroll genom noggrant reglerad uppfödning. Men vad är det som har gjort att krainerbiet fått rykte om sig att vara flitigare än bin i allmänhet? En orsak är att de lämnar kupan tidigare på morgonen än andra bin. Därför har de tid att samla mer nektar att göra honung av, och de kan samla nektar från ett större område.

”Ett biodlarfolk”

Biodling har en lång och intressant historia i Slovenien. Den slovenske biologen Janez Gregori går så långt som till att beskriva sina landsmän som ”ett biodlarfolk”. Och slovenerna var faktiskt kända som skickliga biodlare redan på 700-talet v.t. Från den tiden och fram till 1800-talet var de slovenska bikuporna gjorda av ihåliga trädstammar. I vissa områden i Slovenien kallades kuporna korita, eller tråg. Men  i och med att sågverket uppfanns under 1400-talet började den här äldre sortens kupor ersättas av sådana som gjordes av tillsågade bräder. Lite humoristiskt talade man om dem som truge, eller kistor, på grund av deras avlånga form.

Den stora efterfrågan på honung och bivax gav biodlingen så stor ekonomisk betydelse att den uppmärksammades av landets härskare, som gav vissa gynnade personer exklusiv rättighet att utöva yrket. Det är lätt att förstå makthavarnas intresse med tanke på att bivax var en förutsättning för att kunna tillverka ljus, som framför allt användes i kyrkor och kloster, och att honung var det enda sötningsmedel som fanns vid den tiden. På 1500-talet, när bovete började odlas, öppnades en ny möjlighet för bina att skaffa föda på hösten, och honungsproduktionen steg till och med ännu mer. Det dröjde inte länge förrän stora kvantiteter honung och bivax exporterades från Krain. Den krainske forskaren Valvasor, som levde på 1600-talet, uppgav att det i mitten av 1600-talet årligen exporterades ”många tusen deciton” honung från Krain enbart till området runt Salzburg i Österrike. *

Krainerbiets goda rykte sprider sig

Under årens lopp har Krain lämnat många viktiga bidrag till forskningen och biodlarkonsten. Kejsarinnan Maria Teresia utnämnde redan 1770 Anton Janša, som kom från Gorenjska, eller Övre Krain, till den förste läraren i biodling vid den då nyligen inrättade biodlarskolan i Wien i Österrike. Vid slutet av 1800-talet insåg biforskare att Krains härdiga bin passade för de behov som biodlare på många platser hade. Det var också under den här perioden som krainerbiet fick sitt namn och började spridas över världen. I början av 1900-talet exporterades till och med ”hela järnvägsvagnar med bikupor” från Krain, och varje kupa hade ett samhälle av krainerbin.

Under samma period fick den traditionella bikupan av utsågat trävirke namnet kranjič, eller ”krainerkupa”. Det som i synnerhet gör den här typen av kupa intressant är att den är målad på ett säreget sätt. (Se rutan ”Bikupor som konst” på sidan 24.) I dagens Slovenien finns mer än 7 000 biodlare som sköter om mer än 160 000 bikupor. I staden Radovljica finns det till och med ett särskilt biodlarmuseum tillägnat Sloveniens biodlarhistoria.

En populär symbol

Slovenerna har länge betraktat biet som en symbol för flit och praktisk vishet. Det första naturvetenskapliga sällskapet som grundades i det nuvarande Slovenien 1693 kallades Flitens sällskap, och det valde att låta biet ingå i sitt emblem. Medlemmarna kallade till och med sig själva apes, som på latin betyder ”bin”. Biet, som för slovenerna också är en symbol för sparsamhet, har till och med letat sig in i finansvärlden. Det finns avbildat på omslagen till bankböcker och på baksidan av vissa slovenska mynt.

Slovenerna känner samhörighet med biet, eftersom de är kända för att vara ett hårt arbetande folk. Det finns ett slovenskt talesätt som säger: ”Titta på bina och följ deras exempel.” Så när du än ser flitiga bin eller smakar honung – det söta resultatet av deras mödor – blir du kanske påmind om de hårt arbetande krainerbina.

[Fotnoter]

 [Ruta/Bilder på sidan 24]

Bikupor som konst

I ett typiskt slovenskt bihus står kuporna grupperade som lådor i en stor rektangulär byrå, med kortsidorna utåt. Konsten att göra oljemålningar på bikupornas framsidor blomstrade från tidigt 1700-tal fram till 1900-talet. Trots att närmare 3 000 kupor med sådana här unika målningar har bevarats, är de bara en bråkdel av alla kupor som har byggts och dekorerats under årens lopp.

Motiven på kuporna är till största delen religiösa och föreställer ”helgon” och bibliska skildringar. Men det finns också målningar som föreställer djur, andra som föreställer människor som utövar olika yrken och även målningar med olika fantasifulla och humoristiska motiv. Vissa målningar har att göra med familjerelationer. Några föreställer till exempel hur två demoner använder en slipsten för att slipa en skvalleraktig kvinnas tunga, medan andra föreställer en hustru som släpar hem sin make från krogen.

Bikupornas målningar har hyllats som ”det slovenska kulturarvets pärlor”, som ”en enkel uppslagsbok över folklig vishet” och som ”den kanske mest autentiska slovenska konstarten”. Men målningarna var även avsedda att tjäna ett praktiskt syfte. På grund av att det fanns många kupor inom samma område, kunde ett bi begå det ödesdigra misstaget att bege sig till fel kupa, bara för att bli dödad som en ovälkommen inkräktare. Biodlarna trodde att de färgglada mönstren på bikupornas kortsidor, som alla var olika, hjälpte till att vägleda bina tillbaka till rätt kupa.

[Bilder]

”Adam och Eva”

”Josef säljs till Egypten”

”Jesus kommer till Jerusalem”

Ett typiskt slovenskt bihus med träpaneler målade i traditionell stil

[Bildkälla]

Alla foton av bihus och målningar: Z dovoljenjem upravitelja rojstne hiše pisatelja Josipa Jurčiča

[Karta på sidan 21]

(För formaterad text, se publikationen)

ÖSTERRIKE

ITALIEN

SLOVENIEN

Krain

KROATIEN

ADRIATISKA HAVET

[Bildkälla]

Karta: Mountain High Maps® Copyright © 1997 Digital Wisdom, Inc.

[Bild på sidan 22]

Slovenskt mynt med en bild av det berömda krainerbiet

 [Bild på sidan 23]

Krainerbiet är känt för att vara fredligt och allt annat än aggressivt

[Bild på sidan 23]

Larver

[Bild på sidan 23]

Drottningen omgiven av unga arbetsbin

[Bildkälla]

Foto: Janez Gregori