Varning –  köttätare!

Från Vakna!:s medarbetare i Storbritannien

DET är allmänt känt att djur äter växter, men visste du att en del växter äter djur? Det finns omkring 550 kända arter av köttätande eller insektsätande växter, och man upptäcker fler och fler. De här speciella växterna kan bilda kolhydrater genom fotosyntes, men de som växer i mager jord saknar en del nödvändiga näringsämnen, bland annat nitrater. Genom insekterna får dessa hungriga växter ett viktigt näringstillskott.

 Varje växt har sin egen metod att fånga sitt byte. Somliga har fällor eller falluckor, och andra lockar in sitt offer i hala fallgropar eller på klibbiga ytor som de inte kan komma bort ifrån. Låt oss ta en närmare titt på några köttätande växter.

Fällor och falluckor

Den kanske mest kända av alla köttätande växter är Venus flugfälla som kan bli omkring 30 centimeter hög. Den växer på torvmossar i North och South Carolina i USA och har blanka, starkt färgade blad. Bladen är kantade med körtlar som producerar nektar – en frestelse som få insekter kan motstå! Däri ligger också faran, eftersom det sitter tre små känselhår mitt på varje bladhalva. När en oförsiktig insekt rör vid dem slår bladhalvorna ihop. Längs bladets kanter finns taggar som går i varandra och hindrar bytet från att ta sig därifrån.

Om bladet sluter sig på grund av att något har blåst dit med vinden – en torr liten kvist till exempel – kommer växten att släppa det inom några dagar. Men när bladets känselorgan känner att det finns kvävehaltiga substanser i det som hamnat på bladet, avsöndrar växten enzymer som bryter ner den fångade insektens kropp, så att näringsämnena kan tas upp. Den processen tar mellan 10 och 35 dagar beroende på hur stort bytet är.

Intressant nog slår inte bladet igen om bara ett enda hår påverkas, kanske av en regndroppe. Det är bara om två eller fler hår rörs – även med upp till 20 sekunders mellanrum – som växten reagerar. Hur fort fällan slår igen beror på temperaturen och solljuset. Under vissa omständigheter kan den stänga sig på en trettiondels sekund.

Vissa växtfällor är ännu snabbare. Ett exempel är vattenbläddran, en vattenväxt som har bladen under vattnet. Bladen har mängder av blåsor, var och en med en fallucka och ett antal långa hår. När ett litet djur, till exempel en hinnkräfta, rör vid håren öppnas falluckan. Vattentrycket inuti blåsan är lägre än trycket utanför, och därför sugs det lilla offret in, och falluckan stängs bakom det. Det hela kan gå så snabbt som på en trettiofemtedels sekund.

Hala fallgropar

Kannrankorna är bland de största köttätande växterna. Några av dem, till exempel de som växer i Sydostasien, är klätterväxter som tar sig ända upp till trädtopparna. Deras fällor kan innehålla upp till två liter vätska och kan fånga djur stora som grodor. En del sägs till och med ha fångat råttor. Men hur fungerar fällorna?

Varje blad på kannrankan ser ut som en kanna och har ett lock som stänger ute regnet. Insekterna luras av den klara färgen och kannans stora förråd av nektar, men kantens yta är hal. När insekterna försöker komma åt nektarn tappar de fotfästet och glider ner i vätskan i kannans botten. På insidan finns nedåtriktade hår som hindrar insekterna att ta sig därifrån. Dessutom innehåller nektarn i vissa kannrankor ett ämne som bedövar bytet.

Den köttätande växt med kannformade blad som ser mest uppseendeväckande ut är utan tvivel kobratrumpeten som växer i Kaliforniens och Oregons bergstrakter i USA. Kannorna är mycket lika en kobra som reser sig för att hugga. En insekt som tar sig in genom öppningen blir sedan  förvirrad av ljus som verkar lysa in genom små fönster. Insekten flyger mot ljuset i ett fåfängt försök att komma undan, men till sist faller den utmattad ner i vätskan i plantans botten och drunknar.

Till nytta i hemmet och i växthusen

Tätörter har klibbiga blad som lockar till sig sorgmyggor och vita flygare. De här insekterna gör skada både på handelsträdgårdarnas växter och på krukväxterna där hemma. Vanliga insektsfällor är visserligen effektiva, men de fångar också bin och blomflugor. Tätörtens klibbighet är bättre, eftersom den bara håller kvar de små skadegörarna.

 De nordamerikanska flugtrumpeterna blir alltmer populära bland trädgårdsmästare. De vackra blommorna och bladens eleganta former kan mycket väl mäta sig med andra växter, och de är lätta att odla. Dessutom äter de mängder av flugor. Varje bladrosett kan fånga tusentals flugor under en säsong. Bin råkar inte illa ut, eftersom de inte verkar dras till de här växterna. Men hur kan blommorna bli befruktade utan att insekterna som pollinerar dem fångas? Blommorna kommer först, medan bladkannorna fortfarande växer. När kannorna vuxit färdigt har blommorna vissnat, och de pollinerande insekterna har för länge sedan dragit vidare.

En växt som är lätt att odla och som tål mycket skiftande temperaturer är det australiska gaffelsileshåret. ”Den växten är perfekt om myggorna gör att du inte kan sitta utomhus på kvällen”, säger Chris Heath, specialist på köttätande växter vid Walworth Garden Farm Environmental Education Centre i London. ”Plantera den i en ampel, så kan de glänsande dropparna av klibbig vätska dra till sig myggorna.” De myggor som kommer åt ett blad hålls fast av de klibbiga håren, som böjer sig inåt och trycker insekten mot bladets yta.

De köttätande växterna i fara

Tråkigt nog växer många köttätande växter i områden som människor nu håller på att förstöra. Kannrankorna i Sydostasien är till exempel i fara på grund av svedjebruket. I andra områden dikar man ut våtmarker för att kunna bebygga dem. Några arter har redan blivit utrotade. *

Skulle du vilja ha en köttätande växt hemma? Du behöver inte hämta den ute i naturen, eftersom många av de här växterna går att köpa från företag som driver upp dem från frön eller sticklingar. Skötselråden är enkla: Vattna den med regnvatten och håll den ständigt fuktig. Köttätande växter trivs i solsken, men arter från tempererade områden mår bäst av att stå svalt under vintern. Det krävs tålamod, eftersom det kan ta upp till tre år innan vissa av växterna är fullt utvecklade. Men man behöver i alla fall inte mata dem. Maten ordnar de ju själva!

[Fotnot]

[Ruta på sidan 27]

▪ Svampmat

De allra minsta köttätande växterna är svampar. De fångar mikroskopiska nematoder (rundmaskar) som lever i jorden. Några av de här svamparterna har klibbiga knoppar på små stjälkar, medan andra har snaror med tredubbla öglor, bara 2,5 hundradels millimeter tjocka, som dras åt kring de nematoder som intet ont anande kryper igenom dem. När nematoden är fast, invaderas den genast av svamptrådar och dör snabbt. Man studerar nu de här svamparna för att kanske kunna använda dem för bekämpning av nematoder som angriper grödor, något som orsakar skador för många hundra miljoner kronor varje år.

[Ruta på sidan 27]

▪ Insekterna slår tillbaka

Det är inte alla typer av insekter som faller offer för de insektsätande växternas knep. Spyflugan, till exempel, har ett utskott på fötterna som den kan använda för att klättra uppför de nedåtriktade håren i kannrankan, ungefär som en bergsklättrare använder stegjärn. När äggen som flugan lagt har kläckts, livnär sig larverna av de insekter som bryts ner i växten. När de sedan är redo att förpuppas, skär de hål i kannan och tar sig ut. Ett annat litet djur, en fjärilslarv, täcker i stället över kannrankornas farliga hår med ett nät. Vissa spindlar spinner listigt nog sina nät i kannornas övre del och står sedan först i tur att fånga nyfikna insekter. Åtminstone en spindelart har en speciell hud som gör det möjligt för den att gömma sig i växtens matsmältningsvätska om den blir hotad.

[Bild på sidan 24]

Blad av kannranka

[Bild på sidorna 24, 25]

Venus flugfälla

Bladet till vänster har fångat en fluga. På bladet till höger syns känselhåren

[Bildkälla]

Växter: Copyright Chris Heath, Kentish Town City Farm, London

[Bild på sidan 25]

Blomma och ej färdigutvecklat blad av kobratrumpet

[Bildkälla]

Copyright Chris Heath, Kentish Town City Farm, London

[Bild på sidan 26]

Flugtrumpet

Blomman har ungefär samma storlek som en apelsin

[Bild på sidan 26]

Tätört

Sorgmyggor och vita flygare sitter fast på de klibbiga bladen

[Bilder på sidan 26]

Blad av flugtrumpet

Infällt: En fluga äter av nektar som gör den dåsig

[Bild på sidan 26]

Gaffelsileshår

En insekt har fastnat i bladets klibbiga hår

[Bildkälla]

Växter: Copyright Chris Heath, Kentish Town City Farm, London