Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Däck – ditt liv kan hänga på dem!

Däck – ditt liv kan hänga på dem!

Däck – ditt liv kan hänga på dem!

TÄNK dig att du sitter fastspänd i en svetsad bur av plåt och glas och har behållare med syra och lättantändliga vätskor intill dig. Låt nu den här potentiellt dödliga konstruktionen höja sig några centimeter över marken och accelerera upp den till omkring 30 meter i sekunden. För den sedan samman med andra liknande maskiner och låt dem köra om varandra, medan andra maskiner susar förbi åt motsatt håll!

Det här är i grund och botten vad som händer varje gång du sätter dig i en bil och kör ut på en större väg. Vad är det som får dig att behålla kontrollen och känna dig säker när du kör? Det är till stor del dina däck.

Däckens funktion

Däck har flera viktiga funktioner. De bär inte bara upp tyngden av ditt fordon, utan minskar också verkan av gupp, gropar och andra ojämnheter i vägen. Men ännu viktigare är att däcken överför kraft, så att du kan öka hastigheten, styra, bromsa och hålla bilen på vägen under varierande vägförhållanden. Ändå är det bara en liten del av däcket – en yta motsvarande storleken av en handflata – som är i kontakt med marken.

Vad kan du, med tanke på däckens betydelse, göra för att hålla dem i ett sådant skick att de fungerar säkert och effektivt? Och när det blir dags att byta däck, hur väljer du då rätt däck till din bil? Vi skall besvara de här frågorna, men låt oss först göra en kort återblick på däckets historia.

Pionjärer inom gummibranschen

Man har visserligen använt sig av hjulet i tusentals år, men detta att sätta gummi utanpå det är något relativt nytt. Det var inte förrän i början på 1800-talet som man började sätta naturgummi på trä- eller järnhjul. Men då gummit fort slets ut verkade inte gummiklädda hjul ha någon framtid, inte förrän Charles Goodyear, en målmedveten uppfinnare från Connecticut i USA, började arbeta med problemet. År 1839 upptäckte Goodyear en process som är känd som vulkning och som innebär att man tillsätter svavel i gummit under värme och tryck. Den här processen gjorde att gummit blev mycket lättare att forma och att det inte slets ut lika fort. Detta gjorde att de massiva gummidäcken blev populärare, men de var ändå stötiga att åka på.

År 1845 fick Robert W. Thomson, en skotsk ingenjör, patent på den första pneumatiska, eller luftfyllda, ringen. Det var emellertid inte förrän en annan skotte, John Boyd Dunlop, försökte göra sin sons cykel behagligare att åka på som den pneumatiska ringen blev en kommersiell framgång. Dunlop tog patent på sin nya ring 1888 och startade då ett eget företag. Ändå var det många hinder kvar som behövde övervinnas i utvecklandet av den pneumatiska ringen.

En dag 1891 fick en fransk cyklist punktering på sin cykelring. Han försökte laga den men misslyckades på grund av att ringen var fastsatt på cykelns hjul. Han sökte hjälp hos en landsman, Édouard Michelin, som var känd för sitt arbete med vulkat gummi. Det tog Michelin nio timmar att reparera ringen. Den här erfarenheten fick honom att utveckla en avtagbar pneumatisk ring, som var enklare att reparera.

Michelins ringar blev en sådan succé att de året därpå användes av 10 000 nöjda cyklister. Inom kort satt pneumatiska ringar på hästdragna vagnar i Paris, något som passagerarna var glada över. För att visa att pneumatiska ringar kunde användas på motordrivna fordon satte Édouard och hans bror André dem 1895 på en tävlingsbil, men den kom sist i tävlingen. Ändå var folk så förundrade över de här ovanliga ringarna, eller däcken, att de försökte skära upp dem för att se vad bröderna Michelin hade gömt inuti dem.

På 1930- och 1940-talen ersatte nya slitstarka material som rayon, nylon och polyester de mera ömtåliga materialen bomull och naturgummi. Efter andra världskriget arbetade man på att utveckla ett däck som hade en lufttät förslutning direkt mot fälgen, så att det inte längre behövdes en innerslang för att behålla luften. Sedan gjordes ytterligare förbättringar.

I dag används över 200 råmaterial för att framställa ett däck. Tack vare modern teknik kan vissa däck ha en livslängd på över 13 000 mil, medan andra klarar av farter på hundratals kilometer i timmen på en tävlingsbil. Hela tiden har däcken blivit billigare för vanliga konsumenter.

Val av däck

Om du äger ett motorfordon, kan du ställas inför den svåra uppgiften att välja nya däck. Hur avgör du om det är dags att byta däck? Genom att regelbundet kontrollera om de är slitna eller skadade. * För att hjälpa dig att avgöra om dina däck är slut finns det inbyggda slitagevarnare. Vissa slitagevarnare utgörs av tvärgående ribbor i slitbanans mönsterkanaler. Det är också bra att kontrollera om slitbanan har separerat från stommen, om det sticker ut metalltrådar från däcket, om det finns bulor på däcksidorna eller andra ojämnheter. Om du upptäcker något av detta på ett däck, bör du inte köra med fordonet förrän däcket har blivit reparerat eller utbytt. Om däcken var nya när du köpte dem, kan gummiverkstaden kanske byta ut det skadade däcket till en lägre kostnad om garantin fortfarande gäller.

När man byter däck bör man sätta likadana däck på samma axel. Om du behöver byta ut enbart ett däck mot ett nytt, para då ihop det med det minst slitna däcket så att bilen inte drar snett när du bromsar.

Det kan vara svårt att välja däck med tanke på alla sorter, storlekar och modeller som finns. Men genom att besvara några viktiga frågor blir det enklare. Ta först reda på fordonstillverkarens rekommendationer. Ditt fordon har speciella krav som måste beaktas, som storleken på däck och fälg, markfrigången och lastkapaciteten. Fordonets utförande är mycket viktigt. Fordon med ABS-bromsar, antispinnsystem och fyrhjulsdrift är konstruerade för att användas med däck som har specifika egenskaper. Däckspecifikationerna hittar man vanligtvis i bilens handbok.

En annan faktor är vägförhållandena. Kommer fordonet mest att köras på grusvägar eller på asfalterade vägar – på torra eller på regniga vägar eller på vintervägar? Du kanske kör under varierande förhållanden. I så fall kan du behöva ta hänsyn till detta. I Sverige är det från 1 december till 31 mars krav på vinterdäck, förutsatt att vinterväglag råder.

Du bör också tänka på däckets förväntade livslängd och klassificering. Vanligtvis ger en mjukare slitbana ett bättre väggrepp, men däcket slits ut fortare. Och tvärtom, om gummiblandningen är hårdare, kommer däcket att få sämre grepp men kommer att hålla längre. Uppgifter om detta hittar man för det mesta hos sin däckåterförsäljare. Tänk på att däckuppgifterna kan variera mellan olika tillverkare.

När du så har kommit fram till vilka däck du skall ha, kan priset påverka ditt slutliga val. Välkända företag kan vanligtvis ge en bättre försäkran om kvaliteten och erbjuda bättre garanti.

Håll dina däck i gott skick

Det är några saker man behöver tänka på för att sköta däcken rätt: se till att det är rätt lufttryck, skifta däcken regelbundet och håll dem välbalanserade och ha rätt hjulinställning. Att hålla rätt lufttryck är mycket viktigt. Om däcket har för lite luft kommer det att slitas felaktigt och öka bränsleförbrukningen. Vissa däck kan slitas mer i mitten om de har för högt tryck.

Lufttrycket kan på en månad minska med 0,5 kilo (bar) eller mer på grund av luftläckage genom gummit. Tro inte att du genom att titta på däckens form kan avgöra om dina däck har rätt lufttryck eller inte. Enligt Rubber Manufacturers Association ”kan ett däck förlora upp till halva sitt lufttryck utan att se platt ut”! Använd därför en tryckmätare för att kontrollera lufttrycket och gör detta minst en gång i månaden och endast när däcken är kalla – med andra ord, när de har stått i åtminstone tre timmar eller inte körts mer än ett par kilometer. Många fordonsägare har en tryckmätare liggande i handskfacket. Kontrollera alltid däcken när du utför service på bilen eller sätter på vinter- eller sommardäck. Specifikationerna för lufttrycket brukar finnas i bilens handbok eller på en etikett på förarens dörrstolpe eller vid tankpåfyllningslocket eller i handskfacket. Om du pumpar upp däcken till det maximala lufttryck som står på däcksidan kan färden bli stötig.

Däcken kommer att hålla längre och slitas jämnare om du regelbundet skiftar dem. Om inte biltillverkaren rekommenderar något annat är det bra att skifta däcken efter 1 000 till 1 300 mil. Titta också nu i handboken för att se hur du skiftar hjulen.

Till slut, kontrollera hjulinställningen årligen eller om du upptäcker någon ovanlig vibration eller om du får problem med bilens styrning. Även om hjulupphängningen på bilen är konstruerad för att hela tiden hålla däcken i rät linje under skiftande last, gör normalt slitage det nödvändigt att återkommande kontrollera och justera hjulinställningen. En auktoriserad bilverkstad hjälper dig att justera hjulinställningen så att däcken får längre livslängd och åkkomforten blir bättre.

”Intelligenta” däck

En del bilar varnar sina förare med hjälp av datorer att det är för lite luft i däcken. Vissa däck kan fungera utan luft för en kort period, och andra tätar sig själva efter en punktering. Ja, tekniker konstruerar däck för en mängd olika användningsområden.

I och med att bilarnas däck, hjulupphängning, styrning och bromssystem blir allt bättre, blir det inte bara lättare att köra utan också säkrare.

[Fotnot]

^ § 15 Se uppställningen på sidan 21 för att se hur du undersöker dina däck.

[Tabell/Bilder på sidan 21]

Checklista för underhåll av däck

Visuell kontroll:

❑ Syns det några bulor på däcksidan?

❑ Sticker det ut metalltrådar från slitbanan?

❑ Är mönsterdjupet tillräckligt eller syns slitagevarnarna?

Tänk också på:

❑ Är däckets lufttryck i enlighet med fordonstillverkarens rekommendation?

❑ Är det tid att skifta däcken? (Se instruktionsboken för den föreslagna milintervallen och hur du skiftar däcken.)

❑ Skall du byta till dubbade eller odubbade vinterdäck när vintern kommer?

[Bild]

Slitagevarnare

[Diagram på sidan 20]

(För formaterad text, se publikationen)

Däckets uppbyggnad

Slitbanan ger väggrepp

Bälten stabiliserar och förstärker däcket

Däcksida skyddar däcket mot skador av ojämnheter i vägen och kantstenar

Kordväv ger däcket styrka och flexibilitet

Tätningsskikt hindrar luften från att sippra ut

Däckfot ser till att det är en lufttät passning mot fälgen

[Bilder på sidan 19]

En cykel och en bil från förr, båda med luftfyllda ringar; arbetare på en tidig däckfabrik

[Bildkälla]

The Goodyear Tire & Rubber Company