Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Då ingen längre behöver känna sig ensam

Då ingen längre behöver känna sig ensam

Då ingen längre behöver känna sig ensam

FÖRSTA MOSEBOKEN 2:18 berättar att när den första människan hade skapats, sade Jehova Gud: ”Det är inte gott för mannen att vara ensam. Jag skall göra en hjälpare åt honom, som ett komplement till honom.” Människan skapades för att vara tillsammans med andra och för att vara beroende av dem.

Den bästa vän vi kan ha är Jehova Gud. Aposteln Paulus beskrev Jehova som ”den ömma barmhärtighetens Fader och all trösts Gud, som tröstar oss i all vår vedermöda”. (2 Korinthierna 1:3, 4) Jehova själv känner sorg när någon av hans tjänare lider, eftersom han är en medlidsam Gud. ”Han vet hur vi är formade, han kommer ihåg att vi är stoft.” (Psalm 103:14) Dras du närmare Jehova, och känner du tacksamhet, när du tänker på hans kärlek, omtanke och förståelse?

Jehova ger styrka åt dem som är ensamma

Många av Guds tjänare i forna tider kom i situationer då de kände sig ensamma. Men Jehova gav dem stöd och tröst. Ett exempel är Jeremia, som fick uppdraget att vara profet redan som ung. Av Bibelns 40 skribenter var kanske Jeremia den som var mest öppen i fråga om sina egna känslor. Han kände sig blyg och otillräcklig när han fick sitt första uppdrag av Gud. (Jeremia 1:6) Han måste lita helt på Jehova för att kunna genomföra det. Jehova var verkligen med honom ”som en väldig man”. (Jeremia 1:18, 19; 20:11)

Elia levde omkring 300 år före Jeremia. När drottning Isebel fick höra att hennes Baalsprofeter hade avrättats, svor hon att låta döda Elia. Han flydde därför omkring 45 mil bort till berget Horeb på Sinaihalvön. Han gick in i en grotta för att övernatta, och Jehova frågade honom då: ”Varför är du här, Elia?” Elia svarade att han kände det som om han var den ende tillbedjaren av Jehova i hela Israel, den ende profeten som fanns kvar som nitälskade för Jehova. Jehova försäkrade Elia om att det inte var så. Jehova var med honom, och även om Elia inte kände till det, var 7 000 av hans medisraeliter också med honom. Jehova tröstade och lugnade Elia och byggde upp hans tro. Det rörde Elias hjärta och uppmuntrade honom att inte överge sitt uppdrag. (1 Kungaboken 19:4, 9–12, 15–18) Om vi, alldeles som Elia, känner oss ensamma eller värdelösa ibland, kan vi också be till Jehova om att han skall ge oss styrka. Genom att använda urskillningsförmåga kan dessutom kristna äldste tala tröstande till medkristna och hjälpa dem att se att de också har del i att Guds vilja blir utförd. (1 Thessalonikerna 5:14)

De exempel som vi har tagit upp här visar att Jehova vill stödja dem som känner sig ensamma och ge dem kärleksfull tröst. Ja, ”Jehova skall bli en säker höjd för den undertryckte, en säker höjd i tider av nöd”. (Psalm 9:9; 46:1; Nahum 1:7)

En man med djupa känslor och empati

Jesus Kristus är värd att efterlikna, eftersom han har känslorna i fullkomlig balans alldeles som Jehova har. Lukas beskriver hur Jesus reagerade när han mötte ett begravningsfölje i staden Nain: ”Det [bars] ut en död, som var sin mors enfödde son. ... När Herren fick se henne, greps han av medlidande med henne, och han sade till henne: ’Gråt inte mer.’ Därmed gick han fram och rörde vid likbåren, och bärarna stannade, och han sade: ’Unge man, jag säger dig: Stig upp!’ Och den döde satte sig upp och började tala, och han gav honom åt hans mor.” (Lukas 7:12–15) Jesus blev djupt rörd. Han var en medlidsam man. Tänk så lycklig den här ensamma änkan måste ha blivit, när Jesus gjorde så att hon fick sin son tillbaka! Nu var hon inte längre ensam.

Vi kan tryggt lita på att Jesus kan ”hysa medkänsla med våra svagheter”. Han känner verkligen starkt för dem som är ensamma och som bevarar sin ostrafflighet. Ja, genom honom kan vi ”få barmhärtighet och finna oförtjänt omtanke till hjälp i rätt tid”. (Hebréerna 4:15, 16) Genom att efterlikna Jesus kan vi känna medlidande med dem som sörjer, lider och känner sig ensamma. Om vi hjälper andra är det mindre troligt att vi behöver vara ensamma. Men det finns ytterligare något som kan hjälpa oss att komma över ensamhetskänslor.

Jehovas ord kan hjälpa oss att hantera ensamhet

Många har upptäckt att vi ”genom trösten från Skrifterna ... [kan] ha hopp”. Guds ord innehåller många praktiska råd som kan hjälpa oss att hantera ensamhet. (Romarna 15:4; Psalm 32:8) Ett exempel är uppmaningen ”att inte tänka högre om sig själv än man bör tänka”. (Romarna 12:3) För att kunna följa det rådet måste vi kanske förändra vårt sätt att tänka. Ödmjukhet och blygsamhet – att vi har en realistisk syn på våra begränsningar – kan hjälpa oss att vara balanserade och resonliga i vad vi förväntar. Guds ord ger oss också rådet att utveckla ett äkta intresse för andra. (Filipperna 2:4) Det ger ett ömsesidigt utbyte. När du ger av dig själv, får du också något tillbaka. Ett sådant vänskapligt förhållande till andra bidrar till att skingra ensamheten och ger mening åt livet.

Bibeln uppmuntrar de kristna att ”inte försumma att komma tillsammans”. (Hebréerna 10:24, 25) Bestäm dig därför för att regelbundet gå på Jehovas vittnens möten, där du kan bli uppbyggd. Kristna möten kan utan tvivel bidra till vår andliga, känslomässiga och fysiska hälsa. Och att tala med andra om de goda nyheterna om Guds kungarike är stimulerande och ett sätt att fylla livet med uppbyggande verksamhet. Det leder tankarna i rätt riktning, stärker vår tro och skyddar vårt hopp. (Efesierna 6:14–17)

Närma dig Gud i bön. David gav uppmaningen: ”Kasta din börda på Jehova, han skall stödja dig.” (Psalm 55:22) Studera Guds ord, det bidrar till din lycka. (Psalm 1:1–3) Om du överväldigas av ensamhetskänslor, kan du meditera över Jehovas kärleksfulla omtanke som kommer fram i hans ord. Psalmisten skrev: ”Min själ klibbar fast vid stoftet. Bevara mig vid liv enligt ditt ord.” (Psalm 119:25)

När ingen kommer att säga: ”Jag känner mig så ensam”

Jehova Gud har utlovat en ny värld fri från oro, frustration och negativa känslor. Bibeln säger: ”Han skall torka varje tår från deras ögon, och döden skall inte finnas mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta finnas mer. Det som en gång var är borta.” (Uppenbarelseboken 21:4) ”Det som en gång var”, men som då kommer att vara borta, är bland annat det fysiska, mentala och känslomässiga lidande som vi får uppleva i dag.

Jorden kommer att vara uppfylld av vänliga människor, som kan berika vårt liv. Genom sitt himmelska rike med Jesus Kristus som regent kommer Jehova att se till att vi aldrig mer behöver känna oss ensamma. Han kommer att ge oss nya och stimulerande uppgifter att sköta i paradiset här på jorden. Den dag är snart här då vi aldrig skall behöva säga: ”Jag känner mig så ensam.”

[Bild på sidorna 8, 9]

Med Jehovas hjälp behöver vi inte känna oss ensamma trots ensamhet

[Bilder på sidan 10]

Vad kan vi lära av Bibelns berättelse om Jeremia och Elia?